Uppmaning till rättfärdighet
1I kung Dareios fjärde regeringsår, på den fjärde dagen i nionde månaden, kislev,7:1 Den 7 dec. 518 f.Kr. kom Herrens ord till Sakarja. 2Från Betel sändes Sareser, Regem Melek och deras män för att vädja till Herren 3och rådgöra med prästerna i härskarornas Herres hus och profeterna: ”Ska jag gråta och fasta i den femte månaden7:3 Månaden då Jerusalem förstördes år 586 f.Kr. Se 2 Kung 25:8. som jag har gjort i många år?”
4Då kom härskarornas Herres ord till mig: 5”Fråga allt folket i landet och prästerna: ’När ni under sjuttio år har gråtit och fastat i den femte och den sjunde7:5 Månaden då Gedalja mördades år 581 (?) f.Kr. Se 2 Kung 25:25. För femte se not till 7:3. månaden, har det varit för mig ni har fastat? 6Och när ni har ätit och druckit, har ni inte gjort det för er egen skull? 7Är det inte dessa ord Herren predikade genom profeterna i gångna tider, när Jerusalem levde i ro och välfärd med sina omgivande städer, och när Negev och Låglandet var befolkade?’ ”
8Herrens ord kom till Sakarja: 9”Så säger härskarornas Herre: ’Döm rätta domar och visa varandra nåd och barmhärtighet. 10Förtryck inte änkan eller den faderlösa, utlänningen eller den fattige. Tänk inte ut onda planer mot varandra.’
11Men de vägrade att lyda, vände sig upproriskt bort och stängde till sina öron för att slippa höra. 12De gjorde sina hjärtan hårda som flinta, så att de inte hörde den lag och de ord som härskarornas Herre genom sin Ande hade sänt genom profeterna. Därför kom en stor vrede från härskarornas Herre.
13’När han ropade på dem ville de inte höra. När de nu ropar till mig vill jag inte lyssna, säger härskarornas Herre. 14Jag skingrar dem med en stormvind och sprider ut dem bland folk som de inte känner. Så blev landet öde efter dem, och ingen for ens därigenom. Så har de gjort det ljuvliga landet till en ödemark.’ ”
7
断食ではなく正義とあわれみを
1ダリヨス王の第四年の第九の月に、主から私にことばがありました。
2ベテルの町のユダヤ人は、王の行政長官サル・エツェルとレゲム・メレクの率いる人々を、エルサレムにある主の神殿に遣わしました。それは、神の祝福を求めるためと、 3毎年第五の月に断食をして嘆くという伝統的習慣を続けるべきかどうか、祭司や預言者に尋ねるためでした。
4主の答えは次のとおりでした。 5「ベテルに帰ったら、全住民と祭司たちに言いなさい。『捕囚の七十年間、あなたがたは第五の月と第七の月に断食して嘆いたが、本気で罪から離れてわたしに帰ろうとしたか。全く、そんなことはなかった。 6そして今、神への聖なる祝宴の時も、わたしのことなど考えず、自分たちのことばかり考えている。 7昔、エルサレムが栄え、その南方にも平地に沿って人が大ぜい住んでいたころ、預言者が警告していたのは、このような状態のままでは滅びを免れないということだったが、そのとおりになった。』」
8-9それから、主からゼカリヤに、次のようなことばがありました。「彼らにこう言いなさい。正直に公平にふるまえ。わいろを取ることなくだれに対しても情け深く、親切にせよ。 10未亡人や孤児、外国人や貧しい人を虐げることをやめ、互いに悪をたくらむな、と彼らに告げなさい。 11あなたがたの先祖は、それに耳を貸そうとしなかった。強情に顔をそむけ、耳をふさいでわたしのことばを聞くまいとした。 12心を火打ち石のように堅くして、全能の主である神が命じたことば、主の霊によって先の預言者たちを通して示された教えを聞くことを怖がった。だから、あれほど激しい神の怒りが下ったのだ。 13わたしが呼んでも、彼らは聞こうとしなかった。それでわたしは、彼らがわたしに向かって叫んだ時、顔をそむけた。 14彼らをはるかかなたの国々に、つむじ風で吹き飛ばすようにまき散らした。彼らの地はさびれ、行き交う者もいなくなった。麗しい地は荒れすたれ、不毛の地となった。」
