Personliga hälsningar
1Vår syster Foibe, som är tjänare i församlingen i Kenchreai, vill jag tala varmt för. 2Ta väl emot henne, i Herren, på ett sådant sätt som de heliga bör göra. Hjälp henne med allt hon behöver, för hon har varit ett stöd för många, också för mig.
3Hälsa Prisca och Aquila, mina medarbetare i Kristus Jesus. 4De har till och med riskerat livet för min skull. Men det är inte bara jag som är tacksam för dem, utan även alla hednakristna församlingar.
5Hälsa också församlingen som möts i deras hus.
Hälsa min gode vän Epainetos, som var den första i provinsen Asien16:5 Provinsen Asien var en romersk provins i nuvarande Turkiet. som började tro på Kristus.
6Hälsa också Maria, som har arbetat så hårt för er.
7Hälsa Andronikos och Junias, som båda är mina landsmän och har suttit i fängelse tillsammans med mig. De är apostlar åt Kristus och är mycket uppskattade av alla, och de började tro på Kristus före mig.
8Hälsa Ampliatus, som jag älskar i Herren.
9Hälsa Urbanus, vår medarbetare i Kristus, och min käre Stachys.
10Hälsa Apelles, som har bestått provet i Kristus.
Hälsa också alla hos Aristoboulos.
11Hälsa Herodion, min landsman.
Hälsa alla dem hos Narkissos som tillhör Herren.
12Hälsa Tryfaina och Tryfosa, som arbetar med att tjäna Herren, och den kära Persis, som har arbetat så hårt för att tjäna Herren.
13Hälsa Rufus, som Herren har utvalt, och hans mor, som är som en mor också för mig.
14Hälsa Asynkritos, Flegon, Hermes, Patrobas, Hermas och de troende syskon som är tillsammans med dem.
15Hälsa Filologos, Julia, Nereus och hans syster, Olympas och alla de andra heliga som är tillsammans med dem.
16Hälsa varandra med en helig kyss.16:16 Det var en ritual som ingick i församlingens gudstjänster. Man hälsade varandra med en kyss, männen för sig och kvinnorna för sig.
Alla Kristus församlingar hälsar till er.
En sista förmaning
17Slutligen vill jag uppmana er, syskon: Akta er för dem som orsakar splittring och får människor på fall genom att undervisa sådant som strider mot det ni har fått lära er. Håll er borta från dem! 18Sådana människor tjänar inte vår Herre Kristus, utan sina egna magar.16:18 De undervisade antagligen om att viss mat var förbjuden. Med sina vackra ord och sitt smicker förleder de godtrogna människors hjärtan.
19Alla känner ju till er lydnad, och det gör mig mycket glad. Men jag önskar att ni ska vara uppfinningsrika i allt gott, och okunniga i allt ont.
20Fridens Gud ska snart krossa Satan under era fötter.
Nåd från vår Herre Jesus Kristus åt er alla.
21Min medarbetare Timotheos hälsar till er, och det gör också mina landsmän Lucius, Jason och Sosipatros.
22Även jag, Tertius, som har skrivit ner det här brevet,16:22 Paulus använde sig ibland av sekreterare, i detta fall Tertius. hälsar till er i Herren.
23Gaius hälsar till er. Det är i hans hus jag bor, och där träffas också hela församlingen.
Stadskassören Erastos hälsar till er, och det gör också Quartus, en annan av de troende.16:23 En del handskrifter har med vers 24, orden från slutet av v. 20: Nåd från vår Herre Jesus Kristus åt er alla. Amen.
Avslutande hyllning till Gud
25Honom som förmår styrka er genom det evangelium som jag förkunnar om Jesus Kristus, den avslöjade hemlighet, som har legat gömd sedan tidens början 26men nu har uppenbarats genom profetiska skrifter på den evige Gudens befallning, för att alla folk ska kunna tro och lyda honom, 27Gud, den ende som är vis, honom tillhör äran genom Jesus Kristus i all evighet. Amen.
Osobiste pozdrowienia
1Wkrótce odwiedzi was Feba, która wierzy Panu i pomaga kościołowi w Kenchrach. 2Przyjmijcie ją serdecznie i z godnością—jak samego Pana. Okażcie jej wszelką pomoc, bo bardzo troszczyła się zarówno o mnie, jak i o wielu innych wierzących.
3Przekażcie moje pozdrowienia Pryscylli i Akwili, moim współpracownikom w służbie Chrystusowi. 4Narażali dla mnie życie i nie tylko ja mam wobec nich dług wdzięczności, ale i wszystkie kościoły pochodzenia pogańskiego.
5Pozdrówcie też kościół, który spotyka się w ich domu. Pozdrawiam drogiego mi Epeneta, który jako pierwszy w całej prowincji Azja uwierzył Chrystusowi.
6Pozdrówcie też: Marię, która z oddaniem służyła waszej sprawie;
7Andronika i Juniasa—moich rodaków i współwięźniów, którzy cieszą się szacunkiem apostołów i wcześniej niż ja uwierzyli Panu;
8Ampliata—tak drogiego mi w Panu;
9Urbana—naszego współpracownika w służbie; drogiego mi Stachysa;
10Apellesa, który sprawdził się jako sługa Chrystusa; wszystkich z domu Arystobula;
11Herodiona—mojego rodaka, i wszystkich z domu Narcyza.
12Pozdrówcie: Tryfenę, Tryfozę i drogą Persydę, które tak wiele napracowały się dla Pana;
13Rufusa—wybranego przez Pana, i jego matkę, która i dla mnie jest jak prawdziwa matka;
14Asynkryta, Flegonta, Hermesa, Patrobę, Hermasa i pozostałych wierzących, którzy są z nimi;
15Filologa i Julię; Nereusza i jego siostrę; Olimpasa oraz wszystkich wierzących, którzy są z nimi.
16Pozdrówcie się nawzajem przyjacielskim pocałunkiem.
Również wszystkie tutejsze kościoły przesyłają wam pozdrowienia.
17Na koniec, przyjaciele, chcę wam przypomnieć jeszcze jedno: Unikajcie tych, którzy wywołują podziały i doprowadzają innych do upadku, postępując wbrew nauce, którą przyjęliście. 18Oni nie służą Chrystusowi, naszemu Panu, ale własnemu brzuchowi! Miłymi słowami i pochlebstwami zwodzą łatwowiernych ludzi. 19Ale wasze posłuszeństwo Bogu jest znane wszystkim—tak bardzo się z tego cieszę! Pragnę też, abyście byli pełni mądrości i czynili dobro, a trzymali się z dala od wszelkiego zła. 20Już wkrótce Bóg, który obdarza ludzi pokojem, zmiażdży szatana pod waszymi stopami. Niech Jezus, nasz Pan, obdarza was swoją łaską!
21Tymoteusz—mój współpracownik, oraz Lucjusz, Jazon i Sozypater—moi rodacy, przesyłają wam najlepsze życzenia. 22Pozdrawiam was również ja, Tercjusz, który jako sekretarz Pawła pisałem ten list. 23Także Gajus prosi o przekazanie wam pozdrowień. Jestem teraz gościem w jego domu, w którym spotyka się także tutejszy kościół. 24Pozdrowienia przesyła wam Erast—skarbnik miejski, oraz Kwartus—wasz przyjaciel.
25Bóg może wzmocnić waszą wiarę! Taka jest treść głoszonej przeze mnie dobrej nowiny o Jezusie Chrystusie. Przez wieki była ona okryta tajemnicą, 26a teraz, dzięki pismom proroków, została ujawniona na rozkaz odwiecznego Boga. Bóg objawił ją po to, aby także poganie uwierzyli Jezusowi i okazali Mu posłuszeństwo. 27Jedynemu Bogu, w którym jest pełnia mądrości, niech będzie wieczna chwała, przez Jezusa Chrystusa—naszego Pana. Amen!
