Psalm 89
Guds löfte att bevara Davids ättlingar på tronen
1Maskil. Av esrachiten Etan.89:1 Se not till 88:1 och 32:1.
2I evighet vill jag sjunga om Herrens nåd,
för alla kommande generationer vill jag göra din trofasthet känd.
3För jag sa: Din nåd består för evigt
och din trofasthet är befäst i himlen.
4”Jag har slutit ett förbund med min utvalde,
svurit till min tjänare David:
5’Jag ska låta din ätt bestå för evigt
och befästa din tron från generation till generation.’ ” Séla
6Himlen prisar dina under, Herre,
de heligas församling din trofasthet.
7För vem i skyn kan jämföra sig med Herren?
Vem bland Guds söner är lik Herren?
8Gud är fruktad i de heligas råd,
stor och fruktad mer än alla omkring honom.
9Herre, härskarornas Gud, vem är som du?
Du är mäktig, Herre,
och din trofasthet omger dig.
10Du råder över det brusande havet.
När vågorna stiger stillar du dem.
11Du krossade Rahav och slog ihjäl honom.
Du skingrade dina fiender med din kraft.
12Din är himlen och din är jorden,
du har grundlagt världen med allt som finns där.
13Du skapade norr och söder.
Tabor och Hermon jublar över ditt namn.
14Din arm är full av kraft.
Din hand är stark, och du lyfter den med makt.
15Rättfärdighet och rättvisa är grunden för din tron,
nåd och trofasthet går framför dig.
16Lyckliga är de människor som förstår att jubla inför dig,
Herre, de vandrar i ljuset av din närhet.
17De gläder sig dag för dag över ditt namn,
de lyfts upp av din rättfärdighet.
18Du är deras ära och styrka,
och genom din välvilja lyfter du vårt horn.
19För vår sköld tillhör Herren,
och vår kung tillhör Israels Helige.
20I en syn talade du en gång
till dina fromma och sa:
”Jag har gett en krigare styrka,
jag har upphöjt en ung man bland folket.
21Jag har funnit min tjänare David.
Med min heliga olja har jag smort honom.
22Min hand ska stödja honom,
ja, min arm ska styrka honom.
23Ingen fiende ska tvinga honom till tribut,
ingen gudlös ska förtrycka honom.
24Jag ska krossa hans motståndare framför honom
och slå ner dem som hatar honom.
25Min trofasthet och nåd ska vara med honom,
och i mitt namn ska hans horn lyftas.
26Jag ska lägga havet under hans hand,
floderna i hans makt.
27Han ska ropa till mig:
’Du är min Gud, min far och min räddnings klippa.’
28Jag ska göra honom till en förstfödd,
till den högste bland kungarna på jorden.
29Jag ska visa honom nåd i evighet,
och mitt förbund med honom ska stå fast.
30Jag ska låta hans ätt bestå för alltid
och hans tron så länge himlen består.
31Om hans barn överger min lag
och inte följer mina bud,
32om de bryter mot mina förordningar
och inte lyder mina befallningar,
33kommer jag att straffa deras synd med ris
och deras missgärning med slag.
34Men jag ska inte ta bort min nåd från honom
eller svika i min trofasthet.
35Jag ska inte bryta mitt förbund
eller ändra på något av det jag har sagt,
36för jag har svurit i min helighet
– och jag ska inte ljuga för David –
37att hans ätt ska få bestå för evigt
och hans tron inför mig som solen,
38för evigt som månen,
det trofasta vittnet i skyn.” Séla
39Men du har förkastat, stött bort
och varit vred på din smorde.
40Du har upphävt förbundet med din tjänare,
du har vanärat hans krona i smutsen.
41Du har brutit ner alla hans murar
och raserat hans fästen.
42Alla som kommer förbi på vägen plundrar honom,
och hans grannar hånar honom.
43Du har styrkt hans motståndare
och låtit hans fiender glädja sig.
44Du har gjort hans svärd obrukbart
och vägrat hjälpa honom i striden.
45Du har gjort slut på hans härlighet
och vält omkull hans tron.
46Du har förkortat hans ungdomstid
och klätt honom i skam. Séla
47Herre, hur länge ska du hålla dig gömd,
hur länge kommer din vrede att brinna som eld?
48Tänk på hur flyktig min livstid är,
hur förgängliga du har skapat alla människobarn.
49Kan en människa leva och slippa se döden?
Vem kan rädda sig undan dödsrikets makt? Séla
50Herre, var finns nu din nåd från förr,
den som du i trofasthet lovade David med ed?
51Herre, tänk på din tjänares vanära,
vad jag måste utstå från andra folk!
52Dina fiender hånar mig, Herre,
de hånar din smorde överallt där han går fram.
53Välsignad är Herren i evighet!
Amen, amen!
Salmo 89
Poema do ezraíta Etã.
1Cantarei para sempre o amor do Senhor;
com minha boca anunciarei a tua fidelidade
por todas as gerações.
2Sei que firme está o teu amor para sempre,
e que firmaste nos céus a tua fidelidade.
3Tu disseste: “Fiz aliança com o meu escolhido,
jurei ao meu servo Davi:
4‘Estabelecerei a tua linhagem para sempre
e firmarei o teu trono por todas as gerações’ ”. Pausa
5Os céus louvam as tuas maravilhas, Senhor,
e a tua fidelidade na assembleia dos santos.
6Pois quem nos céus poderá comparar-se ao Senhor?
Quem entre os seres celestiais89.6 Ou deuses; ou ainda poderosos assemelha-se ao Senhor?
7Na assembleia dos santos Deus é temível,
mais do que todos os que o rodeiam.
8Ó Senhor, Deus dos Exércitos, quem é semelhante a ti?
És poderoso, Senhor, envolto em tua fidelidade.
9Tu dominas o revolto mar;
quando se agigantam as suas ondas, tu as acalmas.
10Esmagaste e mataste o Monstro dos Mares89.10 Hebraico: Raabe.;
com teu braço forte dispersaste os teus inimigos.
11Os céus são teus, e tua também é a terra;
fundaste o mundo e tudo o que nele existe.
12Tu criaste o Norte e o Sul;
o Tabor e o Hermom cantam de alegria pelo teu nome.
13O teu braço é poderoso;
a tua mão é forte, exaltada é tua mão direita.
14A retidão e a justiça são os alicerces do teu trono;
o amor e a fidelidade vão à tua frente.
15Como é feliz o povo que aprendeu a aclamar-te, Senhor,
e que anda na luz da tua presença!
16Sem cessar exultam no teu nome,
e alegram-se na tua retidão,
17pois tu és a nossa glória e a nossa força89.17 Hebraico: a glória do seu poder.,
e pelo teu favor exaltas a nossa força89.17 Hebraico: chifre; também no versículo 24..
18Sim, Senhor, tu és o nosso escudo89.18 Ou soberano,
ó Santo de Israel, tu és o nosso rei.
19Numa visão falaste um dia,
e aos teus fiéis disseste:
“Cobri de forças um guerreiro,
exaltei um homem escolhido dentre o povo.
20Encontrei o meu servo Davi;
ungi-o com o meu óleo sagrado.
21A minha mão o susterá,
e o meu braço o fará forte.
22Nenhum inimigo o sujeitará a tributos;
nenhum injusto o oprimirá.
23Esmagarei diante dele os seus adversários
e destruirei os seus inimigos.
24A minha fidelidade e o meu amor o acompanharão,
e pelo meu nome aumentará o seu poder.
25A sua mão dominará até o mar;
sua mão direita, até os rios.
26Ele me dirá: ‘Tu és o meu Pai,
o meu Deus, a Rocha que me salva’.
27Também o nomearei meu primogênito,
o mais exaltado dos reis da terra.
28Manterei o meu amor por ele para sempre,
e a minha aliança com ele jamais se quebrará.
29Firmarei a sua linhagem para sempre,
e o seu trono durará enquanto existirem céus.
30“Se os seus filhos abandonarem a minha lei
e não seguirem as minhas ordenanças,
31se violarem os meus decretos
e deixarem de obedecer aos meus mandamentos,
32com a vara castigarei o seu pecado,
e a sua iniquidade com açoites;
33mas não afastarei dele o meu amor;
jamais desistirei da minha fidelidade.
34Não violarei a minha aliança
nem modificarei as promessas dos meus lábios.
35De uma vez para sempre jurei pela minha santidade
e não mentirei a Davi,
36que a sua linhagem permanecerá para sempre,
e o seu trono durará como o sol;
37será estabelecido para sempre como a lua,
a fiel testemunha no céu.” Pausa
38Mas tu o rejeitaste, recusaste-o
e te enfureceste com o teu ungido.
39Revogaste a aliança com o teu servo
e desonraste a sua coroa, lançando-a ao chão.
40Derrubaste todos os seus muros
e reduziste a ruínas as suas fortalezas.
41Todos os que passam o saqueiam;
tornou-se objeto de zombaria para os seus vizinhos.
42Tu exaltaste a mão direita dos seus adversários
e encheste de alegria todos os seus inimigos.
43Tiraste o fio da sua espada
e não o apoiaste na batalha.
44Deste fim ao seu esplendor
e atiraste ao chão o seu trono.
45Encurtaste os dias da sua juventude;
com um manto de vergonha o cobriste. Pausa
46Até quando, Senhor? Para sempre te esconderás?
Até quando a tua ira queimará como fogo?
47Lembra-te de como é passageira a minha vida.
Terás criado em vão todos os homens?
48Que homem pode viver e não ver a morte,
ou livrar-se do poder da sepultura89.48 Hebraico: Sheol. Essa palavra também pode ser traduzida por profundezas, pó ou morte.? Pausa
49Ó Senhor, onde está o teu antigo amor,
que com fidelidade juraste a Davi?
50Lembra-te, Senhor, das afrontas que o teu servo tem89.50 Ou teus servos têm sofrido,
das zombarias que no íntimo tenho que suportar de todos os povos,
51das zombarias dos teus inimigos, Senhor,
com que afrontam a cada passo o teu ungido.
52Bendito seja o Senhor para sempre!
Amém e amém.
