Psalm 88
Bön om räddning i stor nöd
1En sång, en psalm av Korachs ättlingar. För körledaren, till Mahalat-leannót. Maskil. Av esrachiten Heman.88:1 Betydelsen av Mahalat-leannót är okänd (se även not till 53:1), liksom av Maskil (se not till 32:1). För esrachiten Heman 1 Krön 2:6 där han nämns tillsammans med Etan (se även Ps 89:1); esrachiten kan betyda infödd men är mer troligt bara en information om hans släkthärstamning.
2Herre, min räddnings Gud,
jag ropar inför dig dag och natt.
3Låt min bön komma till dig,
lyssna till mitt rop!
4Jag är bedrövad i djupet av min själ,
och jag närmar mig dödsriket.
5Jag räknas till dem som ska begravas,
jag är en man utan kraft.
6Jag har lagts88:6 Grundtextens innebörd är osäker. bland de döda,
likt de stupade som ligger i graven,
de som är bortglömda och som inte mer får någon hjälp av dig.
7Du har lagt mig i gropen,
i det djupaste mörker.
8Din vrede vilar tung över mig.
Våg efter våg väller över mig. Séla
9Du har drivit mina vänner ifrån mig
och fyllt dem med avsky för mig.
Jag är fångad och finner ingen utväg.
10Jag kan inte längre se på grund av all gråt.
Varje dag ropar jag till dig, Herre,
jag sträcker ut mina händer mot dig.
11Gör du under för de döda?
Reser sig deras andar88:11 Andar är här använt poetiskt. Se vidare not till Jes 14:9. för att prisa dig? Séla
12Talar man i graven om din nåd,
i avgrunden om din trofasthet?
13Är dina under kända i mörkret,
din rättfärdighet i glömskans land?
14Jag ropar till dig, Herre,
och på morgonen stiger min bön till dig.
15Varför förkastar du mig, Herre?
Varför döljer du ditt ansikte för mig?
16Ända från min ungdom har jag varit plågad och nära döden.
Jag lider av all förtvivlan som du sänder över mig och orkar inte mer.
17Din vrede har svept över mig,
jag går under av all skräck.
18Den omger mig likt vatten hela dagen,
den sluter sig kring mig från alla sidor.
19Du har tagit ifrån mig mina älskade och vänner,
den som nu känner mig är mörkret.
Salmo 88Sal 88 En el texto hebreo 88:1-18 se numera 88:2-19.
Cántico. Salmo de los hijos de Coré. Al director musical. Según majalat leannot. Masquil de Hemán el ezraíta.
1Señor, Dios de mi salvación,
día y noche clamo ante ti.
2Que llegue hasta ti mi oración;
presta oído a mi súplica.
3Tan colmado estoy de calamidades
que mi vida está al borde de la muerte.88:3 de la muerte. Lit. del Seol.
4Ya me cuentan entre los que bajan a la fosa;
parezco un hombre que se quedó sin fuerzas.
5Me han puesto aparte, entre los muertos;
parezco un cadáver que yace en el sepulcro,
de esos que tú ya no recuerdas,
porque fueron arrebatados de tu mano.
6Me has echado en la fosa más profunda,
en el más tenebroso de los abismos.
7El peso de tu enojo ha recaído sobre mí;
me has abrumado con tus olas. Selah
8Me has quitado a todos mis amigos
y ante ellos me has hecho aborrecible.
Estoy aprisionado y no puedo librarme;
9los ojos se me nublan de tristeza.
Yo, Señor, te invoco cada día
y hacia ti extiendo las manos.
10¿Acaso entre los muertos haces maravillas?
¿Pueden los muertos levantarse a darte gracias? Selah
11¿Acaso en el sepulcro se habla de tu gran amor
y de tu fidelidad en el abismo destructor?88:11 abismo destructor. Lit. abadón.
12¿Acaso en las tinieblas se conocen tus maravillas
o tu justicia en la tierra del olvido?
13Yo, Señor, te ruego que me ayudes;
por la mañana mi oración llega ante tu presencia.
14¿Por qué me rechazas, Señor?
¿Por qué escondes de mí tu rostro?
15Yo he sufrido desde mi juventud;
muy cerca he estado de la muerte.
Me has enviado terribles sufrimientos
y ya no puedo más.
16Tu ira se ha descargado sobre mí;
tus violentos ataques han acabado conmigo.
17Todo el día me rodean como un océano;
me han cercado por completo.
18Me has quitado amigos y seres queridos;
ahora solo tengo amistad con las tinieblas.
