Psalm 68
Guds ära och makt
1För körledaren. Av David. En psalm, en sång.
2Gud reser sig och hans fiender skingras,
de som hatar honom flyr från honom.
3Liksom rök förs bort av vinden
blåses de bort av dig,
som smält vax i eld
utplånas de onda inför Gud.
4Men de rättfärdiga gläds inför Gud,
de fröjdar sig och jublar av glädje.
5Sjung till Gud, sjung lovsång till hans namn!
Hylla honom som rider på molnen68:5 Kan också översättas: …rider genom öknarna.!
Herren är hans namn!
Gläd er inför honom!
6En far för de faderlösa,
en änkornas försvarare är Gud i sin heliga boning,
7en Gud som ger de ensamma ett hem
och för ut fångarna i frihet.
Men de upproriska får bo i öknen.
8Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk
och marscherade med det genom öknen,68:8 Verserna 8-14 innehåller flera svårförståeliga uttryck och översättningen är i flera fall osäker. séla,
9då darrade jorden, och från himlen strömmade regnet ner,
inför Gud, Sinais Gud, inför Israels Gud.
10Du sände regn i överflöd, Gud,
för att din uttorkade arvedel skulle blomstra igen.
11Din skara68:11 Kan syfta på både människor och djur. fick slå sig ner där,
i din godhet tog du dig an de fattiga.
12Herren har gett sina befallningar,
stor är härskaran av kvinnor som förkunnar det.
13Kungar och härar flyr, de flyr,
och husfrun delar bytet i lägret.
14Ska ni då ligga stilla bland fållorna68:14 Eller: stilla vid lägerelden?Eller: stilla mellan sadelväskorna??
Duvans vingar är täckta med silver,
dess fjädrar med skimrande guld.
15När den Väldige skingrade kungarna,
föll det snö på Salmon.
16Ett Guds berg är Bashan,
ett berg med höga toppar är Bashan.
17Varför ser ni, höga toppar, med avund på det berg,
där Gud har valt att bo,
där Herren ska bo i evighet?
18Guds vagnar var tiotusentals, tusen och åter tusen,
Herren är bland dem i Sinais helighet.
19Du steg upp i höjden och tog fångar,
du fick gåvor bland människorna,
ja, till och med bland de upproriska människor,
för att du, Herre Gud, skulle bo där.68:19 Grundtextens innebörd är osäker
20Välsignad är Herren!
Dag efter dag bär han vår börda.
Gud är vår räddning. Séla
21Gud är för oss en Gud som frälser.
Herren, vår Herre, räddar oss från döden.
22Men sina fiender kommer Gud att krossa,
det håriga huvudet på den som går vidare i synd.
23Herren säger: ”Från Bashan ska jag hämta dem,
jag ska hämta dem från havets djup,
24så att du kan vada i blod,
och dina hundar får slicka i sig sin del.”
25Gud, de ser ditt triumftåg,
min Gud och kung, i helgedomen.
26Sångarna går först,
och framför musikanterna går flickor
som spelar på tamburiner.
27Lova Gud i församlingarna!
Prisa Herren, Israels källa!
28Där är Benjamins lilla stam,
som leder dem,
där går skaran av Juda furstar,
Sebulons furstar, Naftalis furstar.
29Visa din makt, Gud!
Visa din styrka så som du gjort förut för oss!
30För ditt tempels skull i Jerusalem
kommer kungarna till dig med sina gåvor.
31Tillrättavisa odjuret i vassen,
tjurhjorden och folkens kalvar.
Trampa ner dem med deras silvertackor,68:31 Grundtextens innebörd är osäker.
skingra de folk som gillar krig.
32De kommer med koppar från Egypten,
Kush skyndar sig att sträcka ut sina händer mot Gud.68:32 Antagligen för att ge gåvor till Gud, som parallell till versens första del. Koppar är dock också en osäker översättning.
33Sjung till Gud, alla riken på jorden!
Sjung lovsånger till Herren, séla,
34till honom som rider på de uråldriga himlarna
och vars mäktiga stämma dundrar från skyn.
35Ge Gud makten!
Hans majestät är över Israel,
hans styrka i skyarna.
36Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom.
Israels Gud ger styrka och makt åt sitt folk.
Lovad vare Gud!
Salmo 68
Al director musical. Salmo de David. Cántico.
1Que se levante Dios,
que sean dispersados sus enemigos,
que huyan de su presencia los que le odian.
2Que desaparezcan del todo,
como humo que se disipa con el viento;
que perezcan ante Dios los impíos,
como cera que se derrite en el fuego.
3Pero que los justos se alegren y se regocijen;
que estén felices y alegres delante de Dios.
4Cantad a Dios, cantad salmos a su nombre;
aclamad a quien cabalga por las estepas,
y regocijaos en su presencia.
¡Su nombre es el Señor!
5Padre de los huérfanos y defensor de las viudas
es Dios en su morada santa.
6Dios da un hogar a los desamparados
y libertad a los cautivos;
los rebeldes habitarán en el desierto.
7Cuando saliste, oh Dios, al frente de tu pueblo,
cuando a través de los páramos marchaste, Selah
8la tierra se estremeció,
los cielos se vaciaron,
delante de Dios, el Dios de Sinaí,
delante de Dios, el Dios de Israel.
9Tú, oh Dios, diste abundantes lluvias;
reanimaste a tu extenuada herencia.
10Tu familia se estableció en la tierra
que en tu bondad, oh Dios, preparaste para el pobre.
11El Señor ha emitido la palabra,
y millares de mensajeras la proclaman:
12«Van huyendo los reyes y sus tropas;
en las casas, las mujeres se reparten el botín:
13alas de paloma cubiertas de plata,
con plumas de oro resplandeciente.
Tú te quedaste a dormir entre los rebaños».
14Cuando el Todopoderoso puso en fuga
a los reyes de la tierra,
parecían copos de nieve
cayendo sobre la cumbre del Zalmón.
15Montañas de Basán, montañas imponentes;
montañas de Basán, montañas escarpadas:
16¿Por qué, montañas escarpadas, miráis con envidia
al monte donde a Dios le place residir,
donde el Señor habitará por siempre?
17Los carros de guerra de Dios
se cuentan por millares;
del Sinaí vino en ellos el Señor
para entrar en su santuario.
18Cuando tú, Dios y Señor,
ascendiste a las alturas,
te llevaste contigo a los cautivos;
tomaste tributo de los hombres,
aun de los rebeldes,
para establecer tu morada.
19Bendito sea el Señor, nuestro Dios y Salvador,
que día tras día sobrelleva nuestras cargas. Selah
20Nuestro Dios es un Dios que salva;
el Señor Soberano nos libra de la muerte.
21Dios aplastará la cabeza de sus enemigos,
la testa enmarañada de los que viven pecando.
22El Señor nos dice: «De Basán los haré regresar;
de las profundidades del mar los haré volver,
23para que se empapen los pies
en la sangre de sus enemigos;
para que, al lamerla, los perros
tengan también su parte».
24En el santuario pueden verse
el cortejo de mi Dios,
el cortejo de mi Dios y Rey.
25Los cantores van al frente,
seguidos de los músicos de cuerda,
entre doncellas que tocan panderetas.
26Bendecid a Dios en la gran congregación;
alabad al Señor, descendientes de Israel.
27Los guía la joven tribu de Benjamín,
seguida de los múltiples príncipes de Judá
y de los príncipes de Zabulón y Neftalí.
28Despliega tu poder, oh Dios;
haz gala, oh Dios, de tu poder,
que has manifestado en favor nuestro.
29A causa de tu templo en Jerusalén
los reyes te ofrecerán presentes.
30Reprende a esa bestia de los juncos,
a esa manada de toros bravos
entre naciones que parecen becerros.
Haz que, humillada, te lleve lingotes de plata;
dispersa a las naciones belicosas.
31Egipto enviará embajadores,
y Cus se someterá a Dios.
32Cantad a Dios, oh reinos de la tierra,
cantad salmos al Señor, Selah
33al que cabalga por los cielos,
los cielos antiguos,
al que hace oír su voz,
su voz de trueno.
34Reconoced el poder de Dios;
su majestad está sobre Israel,
su poder está en las alturas.
35En tu santuario, oh Dios, eres imponente;
¡el Dios de Israel da poder y fuerza a su pueblo!
¡Bendito sea Dios!
