Psalm 56
Förtröstan på Gud i farans stund
1För körledaren, efter ”Den stilla, avlägsna duvan”. Av David, miktam, när filistéerna grep honom i Gat.56:1 Den stilla, avlägsna duvan kan antas ha varit en känd sång, medan betydelsen av miktam är okänd; bl.a. har försoningspsalm föreslagits.
2Gud, var nådig mot mig!
Jag är hela tiden förföljd och förtryckt.
3Mina fiender förföljer mig dagen lång,
många strider mot mig i högmod.
4Men när jag är rädd,
förtröstar jag på dig.
5På Gud, vars ord jag prisar,
på Gud förtröstar jag,
jag är inte rädd.
Vad kan dödliga göra mig?
6De försöker alltid förvränga vad jag säger.
Alla deras planer går ut på att skada mig.
7De gör en konspiration och lägger sig på lur,
de vaktar på mina steg och vill ta mitt liv.
8Skulle de slippa undan med sin orätt?
Slå ner folken i din vrede, Gud!
9Du har hållit räkning på hur jag har irrat omkring.
Samla alla mina tårar i din säck,
du har ju antecknat dem i din bok.
10Mina fiender ska vända när jag ropar till dig.
Därför vet jag att Gud är på min sida.
11På Gud, vars ord jag prisar,
på Herren, vars ord jag prisar,
12på Gud förtröstar jag.
Jag är inte rädd,
för vad kan människor göra mig?
13Gud, jag har gett dig löften,
och jag vill ge dig tackoffer.
14För du har räddat mig undan döden och mina steg från fall.
Därför får jag vandra inför Gud i livets ljus.
Salmo 56
Salmo de David. Quando os filisteus o prenderam em Gate. Para o diretor do coro. Poema de instrução.
1Tem misericórdia de mim, ó Deus,
porque há gente que procura devorar-me;
oprimem-me e lutam comigo o dia inteiro.
2São muitos e espiam-me,
de forma a terem tempo para me aniquilar.
3Quando estiver com medo,
porei a minha confiança em ti.
4Confiarei nas promessas de Deus;
se assim for, que poderão fazer-me?
5Todos os dias torcem o que eu digo;
só pensam no que hão de fazer para me prejudicar.
6Juntam-se para estabelecerem os seus planos;
escondem-se e espiam-me,
aguardando a hora de me liquidar.
7Conseguirão os seus objetivos perversos?
Não os deixes, ó Deus, derruba-os!
8Tens visto toda a minha agitação;
recolheste as minhas lágrimas na tua taça,
registaste-as no teu livro.
9Quando clamo a ti por socorro,
os meus inimigos retrocedem;
sei isto, porque Deus está comigo.
10Louvo as palavras de Deus e as suas promessas.
11Confiarei em Deus e não terei medo;
assim, que me poderá fazer o homem?
12Certamente que farei o que te prometi, ó Deus,
e te darei ações de graças.
13Pois livraste a minha alma da morte
e os meus pés de escorregarem,
para que ande na terra dos vivos diante de Deus.
