Psaltaren 52 – NUB & HTB

Swedish Contemporary Bible

Psaltaren 52:1-11

Psalm 52

Sann och falsk trygghet

1För körledaren. Maskil. Av David, 2när Doeg från Edom hade berättat för Saul att David gått till Achimeleks hus.

3Varför skryter du över det onda, du mäktige?

Guds nåd består för alltid.52:3 Sambandet mellan versens första och andra del är svår att se och grundtextens exakta innebörd osäker. Poängen tycks dock vara att när fienden hotar psalmisten är Guds nåd alltid hans trygghet.

4Din tunga tänker ut fördärv,

den är vass som en rakkniv,

och liksom dina handlingar full av svek.

5Du älskar det onda mer än det goda,

lögn mer än sanning. Séla

6Du älskar ord som ger skada

och tal som är svekfullt.

7Men Gud kommer att slå ner dig för alltid,

gripa dig, dra iväg dig från ditt tält

och utrota dig från de levandes land. Séla

8De rättfärdiga ska se det och bli rädda.

De kommer att skratta åt honom:

9”Se, här är en man som inte gjorde Gud till sin fästning,

utan litade på sin rikedom

och sökte styrka i sitt fördärv.”

10Men jag är som ett olivträd,

som grönskar i Guds hus.

För alltid och i evighet

förtröstar jag på Guds nåd.

11Jag vill för evigt prisa dig för vad du gjort,

inför dina fromma hoppas på ditt namn,

ty det är gott.

Het Boek

Psalmen 52:1-11

1-2 Een leerzaam gedicht van David voor de koordirigent. Hij maakte dit nadat de Edomiet Doëg hem aan Saul had verraden met de woorden: ‘David is in het huis van Achimélech.’

3Och geweldenaar, waarom denkt u

dat het kwade u wel zal helpen?

De liefde en goedheid van God houden nooit op

en gelden dag en nacht.

4U bedenkt allerlei kwaad,

uw tong is zo scherp als een scheermes.

U bent een bedrieger!

5U geeft de voorkeur aan het kwaad

boven het goede.

U liegt liever

dan dat u de waarheid spreekt.

6U hoort het liefst slechte taal

en een mond die bedriegt.

7God zal u echter voor eeuwig verderven.

Hij zal u uit uw huis wegslepen

en een einde aan uw leven maken.

8De oprechte mensen die het zien,

zullen ontzag voor God hebben en zeggen:

9‘Kijk, zo vergaat het degene

die niet op God vertrouwt,

maar denkt dat zijn rijkdom hem wel zal redden.

Die rijkdom waardoor hij zich sterk waande,

werd zijn ondergang.’

10Ik groei echter op

als een altijd groene olijfboom in Gods huis.

Onophoudelijk vertrouw ik

op Gods goedheid en liefdevolle zorg.

11Ik zal U altijd loven en prijzen,

omdat U mij steeds weer redt.

Ik verwacht het alleen van U,

samen met al uw volgelingen,

want uw naam is groot en goed.