Psalm 129
Förtröstan trots förföljelse
1En vallfartssång.
”De har förtryckt mig mycket ända från min ungdom,”
ska Israel säga,
2”de har förtryckt mig mycket ända från min ungdom.
Men de har inte besegrat mig.
3Min rygg är sönderplöjd av dessa plöjare,
de har dragit långa fåror.
4Men Herren är rättfärdig.
Han har skurit av de gudlösas band.”
5Alla som hatar Sion
ska vända tillbaka i skam.
6De blir som gräs på taket,
som vissnar innan det börjar växa.
7Den som skördar får inte en handfull av det,
och ingen binder samman en kärve av det.
8Och ingen som går förbi dem ropar:
”Herrens välsignelse är över er!
Vi välsignar er i Herrens namn.”
A Song of degrees.
1Many a time have they afflicted me from my youth, may Israel now say:129.1 Many…: or, Much
2Many a time have they afflicted me from my youth: yet they have not prevailed against me.129.2 Many…: or, Much
3The plowers plowed upon my back: they made long their furrows.
4The LORD is righteous: he hath cut asunder the cords of the wicked.
5Let them all be confounded and turned back that hate Zion.
6Let them be as the grass upon the housetops, which withereth afore it groweth up:
7Wherewith the mower filleth not his hand; nor he that bindeth sheaves his bosom.
8Neither do they which go by say, The blessing of the LORD be upon you: we bless you in the name of the LORD.
