Psalm 116
Tacksägelse för räddning från en säker död
1Jag älskar Herren,
för han har hört min röst och mina böner.
2Han har böjt sig ner och lyssnat till mig.
Därför ska jag be till honom så länge jag lever.
3Dödens snaror omslöt mig,
dödsrikets fasor höll mig i sitt grepp,
nöd och förtvivlan kom över mig.
4Då ropade jag på Herrens namn:
”Herre, rädda mitt liv!”
5Herren är nådig och rättfärdig,
vår Gud är barmhärtig.
6Herren beskyddar de okunniga.
Jag var nere, och han räddade mig.
7Nu kan min själ komma till ro på nytt,
för Herren har varit god mot mig.
8Du har räddat mig från döden,
mina ögon från tårar
och mina fötter från att snava.
9Jag får leva inför Herren
i de levandes länder.
10Jag trodde när jag sa:
”Jag plågas svårt.”
11I min förtvivlan sa jag:
”Alla människor är lögnare.”
12Men vad kan jag nu göra för Herren
som tack för all hans godhet mot mig?
13Jag ska lyfta upp räddningens bägare
och åkalla Herrens namn.
14Inför allt hans folk vill jag uppfylla
vad jag lovat Herren.
15För hans frommas död
är dyrbar i Herrens ögon.116:15 Se Ps 72:14.
16Herre, jag är ju din tjänare,
jag är din tjänare, din tjänarinnas son,
du har befriat mig från mina bojor.
17Jag vill ge dig ett tackoffer
och åkalla Herrens namn.
18Inför allt hans folk vill jag uppfylla
vad jag lovat Herren
19i gårdarna till Herrens hus,
mitt i dig, Jerusalem.
Halleluja!
الْمَزْمُورُ الْمِئَةُ وَالسَّادِسَ عَشَرَ
1إِنِّي أُحِبُّ الرَّبَّ لأَنَّهُ يَسْمَعُ ابْتِهَالِي وَيَسْتَجِيبُ إِلَى تَضَرُّعَاتِي. 2أَمَالَ أُذُنَهُ إِلَيَّ لِذَلِكَ أَدْعُوهُ مَادُمْتُ حَيًّا. 3طَوَّقَتْنِي حِبَالُ الْمَوْتِ. أَطْبَقَ عَلَيَّ رُعْبُ الْهَاوِيَةِ. قَاسَيْتُ ضِيقاً وَحُزْناً. 4فَدَعَوْتُ الرَّبَّ: آهِ يَا رَبُّ نَجِّ نَفْسِي! 5الرَّبُّ حَنُونٌ وَبَارٌّ. إِلَهُنَا رَحِيمٌ. 6الرَّبُّ حَافِظُ الْبُسَطَاءِ. تَذَلَّلْتُ فَخَلَّصَنِي. 7عُودِي يَا نَفْسِي إِلَى طُمَأْنِينَتِكِ، لأَنَّ الرَّبَّ قَدْ أَحْسَنَ إِلَيْكِ. 8لأَنَّكَ يَا رَبُّ أَنْقَذْتَ نَفْسِي مِنَ الْمَوْتِ، وَعَيْنِي مِنَ الدَّمْعِ، وَقَدَمَيَّ مِنَ التَّعَثُّرِ، 9لِذَلِكَ أَسْلُكُ بِطَاعَةٍ أَمَامَ الرَّبِّ فِي دِيَارِ الأَحْيَاءِ.
10آمَنْتُ لِذَلِكَ تَكَلَّمْتُ. أَنَا عَانَيْتُ كَثِيراً. 11وَقُلْتُ فِي حَيْرَتِي: «جَمِيعُ الْبَشَرِ كَاذِبُونَ». 12مَاذَا أَرُدُّ لِلرَّبِّ مُقَابِلَ كُلِّ مَا أَبْدَاهُ نَحْوي مِنْ حُسْنِ الصَّنِيعِ؟ 13سَأَتَنَاوَلُ كَأْسَ الْخَلاصِ، وَأَدْعُو بِاسْمِ الرَّبِّ. 14أُوْفِي نُذُورِي لِلرَّبِّ أَمَامَ كُلِّ شَعْبِهِ.
15عَزِيزٌ فِي عَيْنَي الرَّبِّ مَوْتُ قِدِّيسِيهِ. 16آهِ يَا رَبُّ أَنَا عَبْدُكَ. أَنَا عَبْدُكَ وَابْنُ أَمَتِكَ. أَنْتَ حَلَلْتَ قُيُودِي. 17لَكَ أُقَدِّمُ ذَبَائِحَ الشُّكْرِ، وَأَدْعُو بِاسْمِكَ. 18أُوْفِي نُذُورِي لِلرَّبِّ أَمَامَ كُلِّ شَعْبِهِ. 19فِي دِيَارِ بَيْتِ الرَّبِّ، فِي وَسَطِكِ يَا أُورُشَلِيمُ. هَلِّلُويَا.
