Lemuels ordspråk
Den ideala kungen
1Ord av kung Lemuel, kung av Massa,31:1 Eller: Ord av Lemuel, kung av Massa. med vilka hans mor förmanade honom:
2”Min son, mitt livs son,
mina löftens son!
3Ge inte din kraft åt kvinnor,
din styrka åt dem som är kungars fördärv.
4Det passar inte för kungar att dricka vin
och inte furstar att längta efter sprit,
5för om de dricker så kanske de glömmer lagen
och vränger de förtrycktas rätt.
6Ge starka drycker till dem som håller på att förgås
och vin till de bedrövade.
7Låt dem dricka för att glömma sin fattigdom
och inte tänka på sitt elände mer.
8Öppna din mun för den stumme
och försvara dem som inte kan göra det själva.
9Öppna din mun och döm rättfärdigt,
skaffa rätt åt de fattiga och behövande.
Lovprisning av en god hustru
10Vem kan finna en god hustru?
Hon är långt mera värd än rubiner.
11Hennes man kan lita helt på henne,
och ingenting värt att nämna fattas honom.
12Hon gör honom gott, aldrig något ont,
från dag till dag, hela sitt liv.
13Hon skaffar ull och lin
och bearbetar det med sina skickliga händer.
14Likt handelsfartygen för hon hem mat
från avlägsna platser.
15Hon stiger upp medan det fortfarande är mörkt,
lagar mat åt sin familj
och ger tjänsteflickorna deras del.
16Hon granskar en åker och köper den.
Med pengar som hon själv tjänat
planterar hon en vingård.
17Hon är energisk
och tar tag i arbetet med starka armar.
18När hon ser att affärerna går bra
släcker hon inte sin lampa på natten heller.
19Med sina händer spinner hon
och med sina fingrar hanterar hon sländan.
20Hon räcker ut handen mot de fattiga
och sina armar mot de hjälpbehövande.
21Hon är inte orolig för sin familj när snön kommer,
för i hennes hem finns det varma kläder av ylle åt alla.
22Hon gör täcken åt sig,
och hon har kläder av fint linne och purpurrött ylle.
23Hennes man är välkänd i stadsporten,
där han sitter bland de äldste i landet.
24Hon syr fina linnekläder och säljer dem,
med bälten förser hon affärsmännen.
25Hon är en kvinna med styrka och prakt,
och leende möter hon dagen som kommer.
26Hon talar med vishet,
och vänlig undervisning är på hennes tunga.
27Hon vakar noga över allt som försiggår i huset
och äter aldrig lättjans bröd.
28Hennes barn står upp och prisar henne lycklig,
och hennes man lovordar henne:
29’Det finns många fantastiska kvinnor,
men du överträffar dem alla!’
30Charm kan bedra och skönhet är bara en vindfläkt,
men en kvinna som fruktar Herren blir prisad.
31Ge henne lön för allt hon gjort,
låt hennes gärningar prisas i stadsporten.”
1Àwọn ọ̀rọ̀-ìjìnlẹ̀ ti Lemueli ọba,
ọ̀rọ̀ ẹ̀kọ́ tí ìyá rẹ̀ kọ́ ọ.
2“Gbọ́ ìwọ ọmọ mi, gbọ́ ìwọ ọmọ inú mi!
Gbọ́ ìwọ ọmọ ẹ̀jẹ́ mi.
3Má ṣe lo agbára rẹ lórí obìnrin,
okun rẹ lórí àwọn tí ó pa àwọn ọba run.
4“Kì í ṣe fún àwọn ọba, ìwọ Lemueli
kì í ṣe fún ọba láti mu ọtí wáìnì
kì í ṣe fún alákòóso láti máa wá ọtí líle
5Kí wọn má ba à mu ọtí yó kí wọn sì gbàgbé ohun tí òfin wí
kí wọn sì fi ẹ̀tọ́ àwọn tí ara ń ni dù wọ́n
6Fi ọtí líle fún àwọn tí ń ṣègbé
wáìnì fún àwọn tí ó wà nínú ìrora;
7Jẹ́ kí wọn mu ọtí kí wọn sì gbàgbé òsì wọn
kí wọn má sì rántí òsì wọn mọ́.
8“Sọ̀rọ̀ lórúkọ àwọn tí kò le sọ̀rọ̀ fúnrawọn
fún ẹ̀tọ́ àwọn ẹni tí ń parun
9Sọ̀rọ̀ kí o sì ṣe ìdájọ́ àìṣègbè
jà fún ẹ̀tọ́ àwọn tálákà àti aláìní.”
10Ta ni ó le rí aya oníwà rere?
Ó níye lórí ju iyùn lọ
11Ọkọ rẹ̀ ní ìgbẹ́kẹ̀lé púpọ̀ nínú rẹ̀
kò sì ṣí ìwà rere tí kò pé lọ́wọ́ rẹ̀.
12Ire ní ó ń ṣe fún un, kì í ṣe ibi
ní gbogbo ọjọ́ ayé rẹ̀.
13Ó sa aṣọ irun àgùntàn olówùú àti ọ̀gbọ̀
Ó sì ṣiṣẹ́ pẹ̀lú ìyárí.
14Ó dàbí ọkọ̀ ojú omi tí àwọn oníṣòwò;
ó ń gbé oúnjẹ rẹ̀ wá láti ọ̀nà jíjìn
15Ó dìde nígbà tí òkùnkùn sì kùn;
ó ṣe oúnjẹ fún ìdílé rẹ̀
àti ìpín oúnjẹ fún àwọn ìránṣẹ́bìnrin rẹ̀.
16Ó kíyèsi oko kan, ó sì rà á;
nínú ohun tí ó ń wọlé fún un ó gbin ọgbà àjàrà rẹ̀
17Ó bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ rẹ̀ tagbára tagbára
apá rẹ̀ le koko fún iṣẹ́
18Ó rí i pé òwò òun pé
fìtílà rẹ̀ kì í sì í kú ní òru
19Ní ọwọ́ rẹ̀, ó di kẹ̀kẹ́ òwú mú
ó sì na ọwọ́ rẹ̀ di ìrànwú mú
20O la ọwọ́ rẹ̀ sí àwọn tálákà
ó sì na ọwọ́ rẹ̀ sí àwọn aláìní.
21Nígbà tí òjò-dídì rọ̀, kò bẹ̀rù nítorí ìdílé rẹ̀
nítorí gbogbo wọn ni ó wọ aṣọ tí ó nípọn.
22Ó ṣe aṣọ títẹ́ fún ibùsùn rẹ̀;
ẹ̀wù dáradára àti elése àlùkò ni aṣọ rẹ̀
23A bọ̀wọ̀ fún ọkọ rẹ̀ ní ẹnu ibodè ìlú
níbi tí ó ń jókòó láàrín àwọn àgbàgbà ìlú
24Ó ń ṣe àwọn aṣọ dáradára ó sì ń tà wọ́n
ó sì ń kó ọjà fún àwọn oníṣòwò
25Agbára àti ọlá ni ó wò ọ́ láṣọ
ó le fi ọjọ́ iwájú rẹ́rìn-ín.
26A sọ̀rọ̀ pẹ̀lú ọgbọ́n
ìkọ́ni òtítọ́ sì ń bẹ létè e rẹ̀
27Ó ń bojútó gbogbo ètò ilé rẹ̀
kì í sì í jẹ oúnjẹ ìmẹ́lẹ́
28Àwọn ọmọ rẹ̀ dìde wọ́n sì pè é ní alábùkún
ọkọ rẹ̀ pẹ̀lú ń gbóríyìn fún un
29“Ọ̀pọ̀lọpọ̀ obìnrin ní ń ṣe nǹkan ọlọ́lá
ṣùgbọ́n ìwọ ju gbogbo wọn lọ”
30Ojú dáradára a máa tan ni, ẹwà sì jẹ́ asán
nítorí obìnrin tí ó bẹ̀rù Olúwa yẹ kí ó gba oríyìn
31Sì fún un ní èrè tí ó tọ́ sí i
kí o sì jẹ́ kí iṣẹ́ rẹ̀ fún un ní ìyìn ní ẹnu ibodè ìlú.
