Johannes döparen banar väg för Jesus
(Mark 1:2-8; Luk 3:1-18; Joh 1:19-28)
1Vid den tiden började Johannes döparen förkunna ute i den judiska ödemarken. 2Han sa: ”Vänd om! Himmelriket är nära.” 3Det var honom det talades om genom profeten Jesaja, när han sa:
”En röst ropar i ödemarken:
’Bana väg för Herren!
Jämna vägen för honom!3:3 Se Jes 40:3. Den hebreiska texten använder här det heliga gudsnamnet (JHWH), som Nya testamentet här, liksom i flera andra sammanhang, tillämpar på Jesus.’ ”
4Johannes hade kläder som var gjorda av kamelhår, och han hade ett läderbälte runt midjan. Den mat han åt var gräshoppor och vildhonung. 5Folk från Jerusalem, från alla delar av Judeen och från hela Jordandalen kom ut till honom, 6och när de hade bekänt sina synder döpte han dem i Jordanfloden.
7Men när Johannes såg att många fariseer och saddukeer3:7 Fariseer och saddukeer var två religiösa partier bland judarna. Fariseerna var mycket noga med att följa hela Moses lag och hade dessutom lagt till egna regler och föreskrifter. Saddukeerna var mest intresserade av politik och var lojala mot romarna. De trodde varken på uppståndelsen, änglar eller andar. kom för att bli döpta, sa han till dem: ”Ni huggormsyngel, tror ni att ni kan klara er undan den kommande vreden? 8Nej, handla3:8 Ordagrant: Bär då sådan frukt. som det anstår en som är omvänd! 9Inbilla er inte att ni bara kan säga: ’Abraham är vår stamfar.’ Jag säger er att Gud kan förvandla de här stenarna till Abrahams ättlingar! 10Yxan är redan satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt ska huggas ner och kastas i elden.
11Jag döper er med vatten till omvändelse. Men efter mig kommer en som är starkare än jag. Jag är inte ens värdig att ta av honom hans sandaler.3:11 Detta var en slavs uppgift. Han ska döpa er i den heliga Anden och eld. 12Han har kastskoveln i sin hand, färdig att rensa upp sin tröskplats och samla vetet i ladan, men agnarna ska han bränna upp i en eld som aldrig slocknar.”
Jesus blir döpt
13Jesus lämnade nu Galileen och kom till Jordanfloden för att bli döpt av Johannes, 14men Johannes ville inte döpa honom. Han sa: ”Det kan inte vara rätt. Jag behöver bli döpt av dig.” 15Men Jesus svarade: ”Gör det ändå, för vi behöver uppfylla all rättfärdighet.” Då döpte Johannes honom.
16När Jesus hade blivit döpt, steg han genast upp ur vattnet. Då öppnade sig himlen och han3:16 Det är oklart vem han syftar på, men enligt Joh 1:33-34 såg Johannes döparen hur Guds Ande sänkte sig över Jesus. såg Guds Ande komma ner som en duva och stanna över honom. 17Och en röst från himlen sa: ”Detta är min älskade Son, han är min glädje.”
ظهور يحيای پيغمبر
1وقتی ايشان هنوز در ناصره زندگی می‌كردند، يحيی كه به «تعميددهنده» معروف بود، در بيابان يهوديه رسالت خود را آغاز كرد. او موعظه كرده، به مردم می‌گفت: 2«از گناهان خود توبه كنيد، زيرا ملكوت خدا بزودی فرا خواهد رسيد.» 3اشعيای نبی صدها سال پيش از آن، دربارهٔ خدمت يحيی، پيشگويی كرده و گفته بود: «صدای فريادی در بيابان می‌شنوم كه می‌گويد: برای خداوند راهی آماده كنيد و جاده را برای آمدن او هموار نماييد.»
4يحيی لباسی از پشم شتر بر تن می‌كرد و كمربندی چرمی به كمر می‌بست. خوراكش نيز ملخ و عسل صحرايی بود. 5مردم از اورشليم و از سراسر كرانهٔ رود اردن، و در واقع از تمامی سرزمين يهوديه به بيابان می‌آمدند تا به موعظهٔ او گوش فرا دهند. 6ايشان به گناهان خود اعتراف كرده، به دست يحيی در رود اردن غسل تعميد می‌يافتند.
7اما وقتی يحيی ديد كه عدهٔ زيادی از روحانيون متظاهر و رهبران قوم نزد او می‌آيند تا تعميد گيرند، به ايشان گفت:
«ای افعی‌زادگان، چه كسی به شما گفت كه می‌توانيد از غضب آيندهٔ خدا بگريزيد؟ 8پيش از آنكه شما را تعميد دهم، بايد با كارهای شايسته، ثابت كنيد كه از گناهان خود توبه كرده‌ايد. 9با اين فكر كه ما يهودی و از نسل ابراهيم هستيم، خود را فريب ندهيد. اين افكار بيهوده است. خدا می‌تواند از همين سنگها، نسلی برای ابراهيم بوجود آورد. 10و حال، تيشهٔ داوری خدا بر ريشهٔ درختان گذاشته شده است. هر درختی كه ثمر نياورد، بريده و در آتش افكنده خواهد شد. 11من آنانی را كه از گناهانشان توبه می‌كنند با آب غسل تعميد می‌دهم، اما شخص ديگری خواهد آمد كه مقامش بسيار برتر از من است، آنقدر كه من لياقت ندارم كفشهايش را پيش پايش بگذارم. او شما را با روح‌القدس و آتش الهی تعميد خواهد داد. 12او كاه را از گندم جدا كرده، آن را در آتشی خاموش نشدنی خواهد سوزاند؛ اما گندم را در انبار جمع خواهد نمود.»
تعميد عيسی به دست يحيی
13در آن زمان، عيسی از ايالت جليل به سوی رود اردن به راه افتاد تا در آنجا از يحيی تعميد گيرد. 14ولی يحيی مانع او شد و گفت: «اين كار، شايسته نيست. اين منم كه بايد از تو تعميد بگيرم.»
15اما عيسی گفت: «مرا تعميد بده زيرا اينچنين، حكم خدا را بجا می‌آوريم.» پس يحيی او را تعميد داد.
16پس از تعميد، در همان لحظه كه عيسی از آب بيرون می‌آمد، آسمان باز شد و يحيی روح خدا را ديد كه به شكل كبوتری پايين آمد و بر عيسی قرار گرفت. 17آنگاه ندايی از آسمان در رسيد كه «اين فرزند عزيز من است كه از او خشنودم.»
