Matteus 24 – NUB & PEV

Swedish Contemporary Bible

Matteus 24:1-51

Jesus talar om framtiden

(Mark 13:1-20; Luk 21:5-24)

1När Jesus lämnade templet och var på väg därifrån, kom hans lärjungar fram och ville få honom att beundra tempelbyggnaderna. 2Men han sa till dem: ”Sannerligen säger jag er: allt detta som ni nu ser kommer att jämnas med marken, inte en sten ska lämnas kvar på den andra.”

3När Jesus senare satt på Olivberget och var ensam med sina lärjungar, kom de fram till honom och frågade: ”Berätta för oss, när ska detta hända? Vad blir tecknet som visar att du kommer tillbaka, och att tidsålderns slut närmar sig?”

4Jesus sa till dem: ”Se upp så att ingen lurar er. 5Många ska komma i mitt namn och säga: ’Jag är Messias’, och de ska leda många vilse. 6Ni kommer att få höra om krig och rykten om krig, men låt er inte skrämmas. Det måste ske, men det betyder inte att slutet har kommit. 7Folk och länder ska resa sig mot varandra, och det blir hungersnöd och jordbävningar på den ena platsen efter den andra. 8Men allt detta är bara början på födslovärkarna.

9Man ska tortera och döda er, och ni ska bli hatade av alla för mitt namns skull. 10Många kommer då att förneka sin tro och förråda och hata varandra. 11Många falska profeter ska framträda och lura många, 12och när laglösheten ökar, kommer kärleken hos de flesta att kallna. 13Men den som håller ut till slutet ska bli räddad.24:13 Av v. 9 förstår vi att det inte här handlar om att räddas från döden, utan att det handlar om att räddas till evigt liv. 14Och evangeliet om riket ska förkunnas i hela världen, till vittnesbörd för alla folk. Sedan ska slutet komma.

15När ni ser ’den vanhelgande skändligheten’, som är omtalad genom profeten Daniel, stå på den heliga platsen24:15 den heliga platsen syftar antingen på Jerusalem eller på templet i Jerusalem. (må den som läser detta förstå det),24:15 Jfr Dan 9:27; 11:31; 12:11. 16då ska de som är i Judeen fly upp i bergen. 17Den som är uppe på taket24:17 Hustaken i de här trakterna är platta och används som en extra boyta. Trappan finns ofta på utsidan av husen. får inte gå ner till huset för att hämta något, 18och den som är ute på åkern får inte vända tillbaka för att hämta kläder. 19Ve dem som är gravida eller ammar när den tiden kommer! 20Be att ni inte behöver fly på vintern eller på sabbaten, 21för detta lidande ska bli så svårt att inget liknande har inträffat sedan världens begynnelse, och inte heller senare kommer att inträffa. 22Om inte den tiden förkortades skulle ingen räddas, men för de utvaldas skull ska tiden förkortas.

När Jesus kommer tillbaka

(Mark 13:21-31; Luk 21:25-33; 17:23-24; 17:37)

23Om någon då säger till er: ’Här är Messias’, eller: ’Här är han’, så tro honom inte! 24Falska messiaser och falska profeter ska komma och göra stora tecken och under för att om möjligt lura också de utvalda. 25Var på er vakt! Se, jag har varnat er i förväg!

26Får ni alltså höra ett rykte om att han är ute i öknen, så gå inte dit. Och säger någon att han har gömt sig någonstans, så tro det inte! 27För som när blixten flammar till över himlen från öster till väster, så ska det vara när Människosonen återvänder. 28Där kadavret finns, där samlas gamarna.

29Strax efter den tidens lidande

’kommer solen att förmörkas

och månen att sluta lysa.

Stjärnorna ska falla från himlen

och himlens krafter skakas.’24:29 Jfr Jes 13:10; 34:4 och Joel 2:10.

30Då ska Människosonens tecken visa sig på himlen, och alla folk på jorden ska jämra sig och klaga. De ska få se Människosonen komma på himlens moln med makt och stor härlighet.24:30 Jfr Dan 7:13. 31Och till ljudet av mäktiga trumpetstötar ska han sända ut sina änglar för att samla ihop hans utvalda från alla väderstreck, från himlens ena gräns till den andra.

Liknelsen om fikonträdet

32Lär er en liknelse från fikonträdet: När kvisten blir mjuk och löven börjar spricka ut, då vet ni att sommaren snart är här. 33På samma sätt kan ni veta att han är nära, utanför dörren, när ni ser allt detta hända. 34Sannerligen säger jag er: detta släkte ska inte gå under innan allt detta händer.24:34 Detta släkte kan syfta antingen på den generation som levde samtidigt med Jesus, eller den generation som skulle få uppleva de händelser han pratade om. Men Jesus använder också uttrycket när han menar människor som inte vill tro, människosläktet mer generellt. Det är då inte begränsat till en viss generation. 35Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå.

Var beredda

(Mark 13:32-37; Luk 21:34-36; 17:26-27; 17:34-35; 12:39-46)

36Ingen känner till dagen eller timmen, inte ens änglarna i himlen, eller ens Sonen. Bara Fadern vet det. 37När Människosonen kommer tillbaka ska det vara som på Noas dagar. 38Dagarna innan floden kom åt man och drack och gifte sig och blev bortgift, ända till den dag då Noa gick in i arken. 39Ingen anade någonting förrän floden kom och dränkte dem allihop. Så kommer det också att vara när Människosonen återvänder. 40Då ska två män vara tillsammans på åkern; den ena tas med, den andra lämnas kvar. 41Två kvinnor ska mala mjöl tillsammans på en handkvarn; den ena tas med, den andra lämnas kvar.

42Håll er därför vakna, för ni vet inte vilken dag er Herre kommer! 43Ni ska veta att om husägaren bara visste vilken tid på natten tjuven tänkte komma, skulle han hålla sig vaken och hindra honom från att bryta sig in. 44Var därför också ni beredda, för Människosonen kommer tillbaka när ni minst av allt väntar det.

45Vem är en trogen och klok tjänare, som av sin herre har fått i uppgift att ansvara för de andra tjänarna och ge dem mat när de behöver? 46Lycklig är den tjänaren om hans herre kommer hem och får se att han gör det han ska. 47Sannerligen säger jag er: en sådan trogen tjänare ska få ansvar för allt hans herre äger. 48Men om det är en ond tjänare som säger i sitt hjärta: ’Min herre kommer inte än på ett tag’, 49och börjar misshandla de andra tjänarna och äta och dricka med druckna, 50då ska hans herre komma en dag då han inte alls väntar honom, vid en tid som han inte vet om. 51Han ska slå honom i stycken och låta honom dela plats med hycklarna. Där ska man gråta och skära tänder.

La Parola è Vita

Matteo 24:1-51

Profezie di Gesù

1Mentre Gesù usciva dal tempio, i suoi discepoli gli si avvicinarono per fargli osservare le varie costruzioni del tempio.

2Ma egli disse loro: «Tutti questi edifici saranno rasi al suolo e non resterà neppure una pietra sullʼaltra!»

3Più tardi, mentre erano seduti sul Monte degli Ulivi, i discepoli gli chiesero: «Quando accadrà questo? E quali saranno gli avvenimenti che segneranno il tuo ritorno e la fine del mondo?» 4Gesù rispose:

«Non lasciatevi ingannare da nessuno!

5Perché molti verranno, dicendo di essere il Messia, e inganneranno tante persone. 6Quando sentite parlare di guerre, non abbiate paura, tutto ciò deve accadere, ma non sarà ancora la fine del mondo.

7Le nazioni e i regni della terra combatteranno gli uni contro gli altri, e ci saranno carestie e terremoti in molti paesi. 8Ma tutto questo sarà soltanto lʼinizio degli orrori che verranno.

9Allora sarete torturati e uccisi, e odiati da tutto il mondo, per causa mia. 10Allora molti di voi ricadranno nel peccato, si tradiranno lʼun lʼaltro e si odieranno a vicenda. 11Appariranno molti falsi profeti che inganneranno molta gente. 12Il male dilagherà ovunque e raffredderà lʼamore di molti.

13Ma quelli che resisteranno fino alla fine saranno salvati.

14E la Buona Notizia del Regno sarà predicata per tutto il mondo: tutti i popoli dovranno udirla. E allora, finalmente, verrà la fine.

15Quando vedrete la cosa orribile (di cui parla il profeta Daniele) posta in un luogo santo (chi legge cerchi di capire!), 16allora quelli che saranno in Giudea, fuggano sui monti; 17e chi sarà nella propria veranda non rientri neppure in casa a preparare i bagagli prima della fuga; 18chi sarà nei campi non torni a casa neppure per prendere i propri abiti.

19E guai alle donne incinte e a quelle che hanno figli piccoli in quei giorni! 20E pregate che la vostra fuga non avvenga dʼinverno, né di sabato. 21Perché in quei giorni ci sarà una tribolazione tale, come al mondo non si era mai vista prima, né si vedrà mai più.

22Infatti, se quei giorni non fossero abbreviati, tutta lʼumanità perirebbe. Ma saranno abbreviati per amore dei prescelti di Dio.

23Se allora qualcuno dice: “È arrivato il Cristo nel tal posto o nel tal altro”, o, “è apparso qui o là, o laggiù nel villaggio…” voi non fidatevi. 24Perché si faranno avanti falsi cristi e falsi profeti che compiranno miracoli così meravigliosi, tanto da ingannare, se fosse possibile, anche i prescelti da Dio. 25Ecco, vi ho avvisato.

26Perciò se qualcuno vi dice che Cristo è ritornato e si trova nel deserto, non preoccupatevi di andare a vedere. O, che si nasconde in un certo posto, non credeteci! 27Perché, come il lampo attraversa il cielo da Est ad Ovest, così sarà il mio arrivo, quando io, il Messia, ritornerò. 28E ovunque ci sono i cadaveri, là si radunano gli avvoltoi.

29Immediatamente dopo la tribolazione di quei giorni:

“il sole si oscurerà,

la luna diventerà nera,

le stelle cadranno dal cielo,

e le potenze dei cieli saranno sconvolte”.

30Allora, finalmente, apparirà nel cielo il segno del mio arrivo e tutti i popoli della terra piangeranno. E le nazioni del mondo mi vedranno arrivare sulle nuvole del cielo, con potenza e grande gloria. 31E manderò avanti i miei angeli col suono di una potente tromba, per radunare quelli che ho scelto da tutti i più lontani confini della terra e del cielo.

32Ora imparate la lezione dallʼalbero del fico. Quando i suoi rami diventano teneri e le foglie cominciano a spuntare, voi capite che lʼestate sta per arrivare. 33Allo stesso modo, quando vedrete che queste cose cominciano ad accadere, saprete che il mio ritorno è vicino, proprio alle porte. 34Allora, finalmente, questo periodo di grazia sarà giunto alla conclusione.

35Il cielo e la terra scompariranno, ma le mie parole rimarranno per sempre. 36Ma nessuno sa il giorno e lʼora in cui verrà la fine, neppure gli angeli. No, neppure il Figlio di Dio. Soltanto Dio Padre lo sa.

37-38Il mondo sarà negli agi. Ci saranno banchetti, feste, matrimoni, proprio come al tempo di Noè, prima del diluvio.

39Anche allora la gente non volle credere a ciò che stava per accadere, finché non venne il diluvio allʼimprovviso, e spazzò via tutti quanti. Così accadrà anche per il mio arrivo.

40Due uomini saranno insieme a lavorare nei campi: uno sarà preso e lʼaltro lasciato. 41Due donne torneranno dal mercato con le loro borse una sarà presa e lʼaltra lasciata.

42Siate quindi pronti, perché non sapete in che giorno tornerà il vostro Signore.

43Questo considerate: se un padrone di casa sapesse in quale ora viene il ladro, veglierebbe e non si lascerebbe scassinare la casa. 44Perciò anche voi state sempre pronti, perché il Figlio dellʼuomo verrà quando meno ve lo aspettate.

45Siete voi quei saggi e fedeli servi del Signore a cui è stato affidato il compito di badare alla mia casa e di nutrire i miei figli giorno per giorno? 46Siate benedetti, se al mio ritorno vi troverò che compite fedelmente il vostro lavoro! 47A voi miei fedeli affiderò tutti i miei beni.

48Ma se siete malvagi e dite in cuor vostro: “Il mio Signore non viene ancora”, 49e cominciate a maltrattare i vostri compagni, a straviziare e ad ubriacarvi, 50il vostro Signore arriverà, quando meno ve lo aspettate, 51vi punirà severamente e vi assegnerà la sorte che meritano gli ipocriti; là piangerete digrignando i denti».