Jesus botar en man på sabbaten
(Matt 12:9-14; Luk 6:6-11)
1En annan gång gick Jesus in i en synagoga, och där var en man som hade en förtvinad hand.
2De höll noga ögonen på honom för att se om han skulle bota mannen på sabbaten, så att de skulle få något att anklaga honom för.
3Men Jesus sa till mannen med den förtvinade handen: ”Res dig upp och kom hit fram.” 4Sedan frågade han dem: ”Vad är tillåtet att göra på sabbaten, göra gott eller ont, rädda liv eller döda någon?” Men ingen ville säga något. 5Då såg han på dem med vrede, djupt bedrövad över hårdheten i deras hjärtan. Sedan sa han till mannen: ”Räck fram din hand!” Och då mannen gjorde det, blev handen normal igen.
6Men fariseerna gick ut och började genast göra upp planer tillsammans med Herodes anhängare3:6 Herodes anhängare stödde romarna. De ville få bort Jesus av politiska skäl, eftersom de trodde att han skulle göra uppror mot romarna. på hur de skulle få Jesus dödad.
Mycket folk följer Jesus
(Matt 4:23-25; 12:15-16; Luk 6:17-19)
7Jesus och hans lärjungar drog sig nu till sjön, och massor av människor från Galileen, men också från Judeen, 8Jerusalem och Idumeen, från andra sidan Jordan och ända bortifrån Tyros och Sidon, följde honom när de hörde om allt han gjorde.
9Jesus bad sina lärjungar att ha en båt färdig, för att han skulle slippa bli trängd av folkmassan. 10Många människor hade blivit botade, och de sjuka trängde därför på från alla håll för att röra vid honom.
11När de orena andarna fick syn på honom, föll de ner vid hans fötter och ropade: ”Du är Guds Son!” 12Men Jesus förbjöd dem strängt att avslöja vem han var.
Jesus utser sina tolv lärjungar
(Matt 10:2-4; Luk 6:14-16; Apg 1:13)
13Sedan gick Jesus upp på ett berg och tog med sig några som han hade valt ut. När de kom till honom, 14utsåg han tolv av dem, som han kallade apostlar, till att följa honom och sändas ut för att predika, 15och han gav dem makt att driva ut onda andar.3:15 En del handskrifter tillägger: Han kallade dem sina apostlar (sändebud). 16De tolv han utsåg var: Simon, som han gav namnet Petrus, 17Sebedaios söner Jakob och Johannes, som han kallade Boanerges, ”åsksönerna”, 18Andreas, Filippos, Bartolomaios, Matteus, Tomas, Alfaios son Jakob, Taddaios, Simon ”den ivrige”3:18 På grekiska: seloten eller kananaios (det senare bildat av ett arameiskt ord). Simon tillhörde antagligen ”seloterna”, ett politiskt parti som ville göra uppror mot romarna. 19och Judas Iskariot, som senare förrådde Jesus.
Jesus beskylls för att vara i förbund med djävulen
(Matt 12:22-29; Luk 11:14-23; 12:10)
20När Jesus kom hem, började folk att samlas igen, i en sådan mängd att varken han eller hans lärjungar ens fick tid att äta. 21När hans familj fick höra det, gick de dit för att ta hand om honom. ”Han är från sina sinnen!” sa de.
22Men de skriftlärda, som hade kommit från Jerusalem, sa: ”Han är besatt av Beelsebul3:22 Beelsebul , ett hebreiskt avgudanamn som har blivit en synonym till Satan.. Han driver ut de onda andarna med hjälp av de onda andarnas härskare.”
23Jesus kallade då till sig dem och talade till dem i liknelser: ”Hur kan Satan driva ut Satan? 24Ett rike där man strider mot varandra går ju under. 25Och en familj där man strider mot varandra upphör snart att existera. 26Om nu Satan är kluven och strider mot sig själv, då kan han inte bestå, utan det är snart ute med honom. 27Ingen kan gå in i en stark mans hus och plundra honom på vad han äger utan att först binda honom. Sedan kan man plundra hans hus.
28Sannerligen säger jag er: Människor kan få förlåtelse för alla slags synder och hädelser, hur mycket man än hädar. 29Men den som hädar den heliga Anden kan aldrig i evighet få förlåtelse. Då gör man sig skyldig till en evig synd.”
30De hade nämligen sagt att han hade en oren ande.3:30 Här ges den tydligaste förklaringen för den oförlåtliga synden: att medvetet hävda att Jesus agerade i den ondes kraft; jfr Matt 12:31.
Jesus riktiga familj
(Matt 12:46-50; Luk 8:19-21)
31Nu kom Jesus mor och hans bröder och stannade utanför och skickade bud till honom för att kalla på honom.
32Skaran som satt runt Jesus sa då till honom: ”Din mor och dina bröder står här utanför och frågar efter dig.” 33Men han svarade: ”Min mor och mina bröder! Vilka är det?” 34Sedan såg han på dem som satt runt omkring honom och sa: ”Det här är min mor och mina syskon. 35Var och en som gör Guds vilja är min bror och min syster och min mor.”
13:1 Mar 1:21Ningĩ nĩatoonyire thunagogi rĩngĩ, na thĩinĩ nĩ kwarĩ na mũndũ wonjete guoko. 23:2 Math 12:10; Luk 14:1Andũ amwe ao nĩmacaragia ũndũ mangĩthitangĩra Jesũ, nĩ ũndũ ũcio makĩmũrora mũno mone kana nĩekũhonia mũndũ ũcio mũthenya wa Thabatũ. 3Nake Jesũ akĩĩra mũndũ ũcio warĩ mwonju guoko atĩrĩ, “Rũgama haha mbere ya andũ othe.”
4Ningĩ Jesũ akĩmooria atĩrĩ, “Nĩ ũndũ ũrĩkũ mwĩtĩkĩrie nĩ watho mũthenya wa Thabatũ; nĩ gwĩka wega kana nĩ gwĩka ũũru, nĩ kũhonokia muoyo kana nĩ kũũraga?” No-o magĩkira ki.
5Akĩmarora arakaire, na aiguĩte ũũru nĩ ũndũ wa ũremi wa ngoro ciao, akĩĩra mũndũ ũcio atĩrĩ, “Tambũrũkia guoko gwaku.” Nake agĩgũtambũrũkia, nakuo guoko gũkĩhona biũ. 63:6 Math 22:6; Mar 12:133:6 Math 22:16; Math 12:14Hĩndĩ ĩyo Afarisai makiumagara na makĩambĩrĩria gũthugunda me hamwe na Aherodia ũrĩa mangĩũraga Jesũ.
Gĩkundi Kĩnene Kũrũmĩrĩra Jesũ
73:7 Math 4:25Nake Jesũ na arutwo ake makiuma kũu magĩthiĩ iria-inĩ, nakĩo gĩkundi kĩnene kĩa andũ kuuma Galili gĩkĩmũrũmĩrĩra. 83:8 Math 11:21Na rĩrĩa maiguire ũrĩa wothe eekaga, andũ aingĩ magĩũka kũrĩ we moimĩte Judea, na Jerusalemu na Idumea o na mũrĩmo ũrĩa ũngĩ wa Jorodani, o na kuuma kũrĩa gwakuhĩrĩirie Turo na Sidoni. 9Na tondũ wa gĩkundi kĩu, akĩĩra arutwo ake mamũhaarĩrĩrie gatarũ nĩguo gĩkundi kĩu gĩtige kũmũhatĩka. 103:10 Math 4:23; Math 9:20Nĩgũkorwo nĩahonetie andũ aingĩ, nĩ ũndũ ũcio arĩa maarĩ na mĩrimũ nĩmatindĩkanaga nĩguo mamũhutie. 113:11 Mar 1:23, 24Na rĩrĩa rĩothe ngoma thũku ciamuonaga, ciegũithagia thĩ mbere yake, igakaya ikiugaga atĩrĩ, “Wee nĩwe Mũrũ wa Ngai.” 123:12 Mar 1:24, 25, 35Nowe agĩcikaania na hinya mũno itikoige we nĩwe ũ.
Jesũ Gũthuura Arutwo Ikũmi na Eerĩ
133:13 Math 5:1Jesũ agĩcooka akĩambata kĩrĩma-inĩ na agĩĩta arĩa eyendeire, nao magĩũka harĩ we. 143:14 Mar 6:30Akĩamũra ikũmi na eerĩ, akĩmatua atũmwo, nĩgeetha makoragwo nake, na nĩguo amatũmage makahunjie, 153:15 Math 10:1na magĩe na ũhoti wa kũingata ndaimono. 163:16 Joh 1:42Andũ acio ikũmi na eerĩ aathuurire nĩ Simoni (ũrĩa aatuire Petero); 17na Jakubu wa Zebedi na mũrũ wa nyina Johana (nao acio akĩmatua Boanerigesi, ũguo nĩ kuuga Ariũ a Marurumĩ); 18na Anderea, na Filipu na Baritholomayo, na Mathayo, na Toma, na Jakubu wa Alufayo na Thadayo, na Simoni ũrĩa Mũzelote 19na Judasi Mũisikariota, ũrĩa wamũkunyanĩire.
Jesũ na Beelizebuli
20Ningĩ Jesũ agĩtoonya nyũmba, na o rĩngĩ kĩrĩndĩ gĩkĩũngana o nginya we na arutwo ake makĩremwo nĩ kũrĩa irio. 213:21 Joh 10:20Rĩrĩa andũ ao maiguire ũhoro ũcio, magĩthiĩ kũmũnyiita, nĩgũkorwo moigire atĩrĩ, “Nĩagũrũkĩte.”
223:22 Math 10:25; Joh 10:20; Math 9:34Nao arutani a watho arĩa maikũrũkĩte kuuma Jerusalemu makiuga atĩrĩ, “Aiyũrĩtwo nĩ Beelizebuli! Araingata ndaimono na hinya wa mũnene wa ndaimono.”
233:23 Mar 4:2; Math 4:10Nĩ ũndũ ũcio Jesũ akĩmeeta, na akĩmarĩria na ngerekano, akĩmeera atĩrĩ: “Shaitani angĩhota atĩa kũingata Shaitani? 24Ũthamaki ũngĩamũkana guo mwene, ũthamaki ũcio ndũngĩtũũra. 25Nyũmba ĩngĩamũkana na andũ ayo mokanĩrĩre, nyũmba ĩyo ndĩngĩtũũra. 26Nake Shaitani angĩĩyũkĩrĩra we mwene na aamũkane-rĩ, ndangĩtũũra; nĩ gũthira egũthira. 273:27 Isa 49:24-25Na gũtirĩ mũndũ ũngĩhota gũtoonya nyũmba ya mũndũ njamba na amũtunye indo ciake, tiga ambire kuoha mũndũ ũcio njamba. Hĩndĩ ĩyo no rĩo angĩhota kũmũtunya indo cia nyũmba yake. 28Ndamwĩra atĩrĩ na ma, andũ nĩmakarekerwo mehia mao mothe o na irumi ciao ciothe iria magaakorwo marumĩte Ngai nacio. 293:29 Math 12:31-32No ũrĩa wothe ũkaaruma Roho Mũtheru ndarĩ hĩndĩ akarekerwo, nĩehĩtie rĩĩhia rĩa gũtũũra tene na tene.”
30Oigire ũguo tondũ moigaga atĩrĩ, “Arĩ na ngoma thũku.”
Nyina na Ariũ a Nyina na Jesũ
31Hĩndĩ ĩyo, nyina wa Jesũ na ariũ a nyina na Jesũ magĩũka. Makĩrũgama nja, magĩtũma mũndũ atoonye akamwĩte. 32Nakĩo gĩkundi kĩa andũ nĩgĩaikarĩte thĩ hau kĩmũrigiicĩirie, nao makĩmwĩra atĩrĩ, “Maitũguo na ariũ a maitũguo marĩ nja magĩgũcaria.”
33Nake akĩmooria atĩrĩ, “Maitũ na ariũ a maitũ nĩ a?”
34Agĩcooka akĩrora arĩa maikarĩte mamũrigiicĩirie, akĩmeera atĩrĩ, “Maitũ na ariũ a maitũ nĩ aya! 35Ũrĩa wothe wĩkaga maũndũ marĩa Ngai endaga, ũcio nĩwe mũrũ wa maitũ, na mwarĩ wa maitũ, o na maitũ.”
