Jesus föds i Betlehem
1Vid den här tiden hade kejsaren Augustus gett order om att hela världen skulle skattskrivas. 2Det var den första skattskrivningen, och den gjordes när Quirinius var landshövding i Syrien.
3Var och en fick då resa till sin hemstad för att registrera sig. 4Eftersom Josef tillhörde Davids ätt, reste han från staden Nasaret i Galileen till Davids stad Betlehem i Judeen. 5Han tog med sig Maria, som han var trolovad med, och som nu väntade barn.
6Men medan de var där blev det dags för henne att föda, 7och hon födde sitt första barn, en pojke. Hon lindade honom sedan med tygstycken2:7 De nyfödda hade inga kläder, utan lindades in i tyg. och lade honom i en krubba, för det fanns inte plats för dem inne i värdshuset.
Några herdar besöker Jesus
8Samma natt var några herdar ute och vaktade sina får på fälten om natten. 9Då stod plötsligt en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet lyste omkring dem. De blev fruktansvärt rädda, 10men ängeln sa till dem: ”Var inte rädda! Jag kommer till er med ett budskap om en stor glädje som gäller hela folket. 11Inatt har en Frälsare fötts åt er i Betlehem, Davids stad. Han är Messias2:11 Kristus, se not till Matt 1:1., Herren. 12Det här är ett tecken för er: ni ska finna ett lindat barn som ligger i en krubba.” 13Och plötsligt var ängeln omgiven av en stor himmelsk här som prisade Gud:
14”Ära till Gud i höjden,
och frid på jorden, till dem som hans välvilja vilar över.”
15När änglarna hade farit tillbaka upp till himlen, sa herdarna till varandra: ”Kom! Vi måste gå till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss få veta!”
16Så skyndade de iväg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. 17Och när de hade sett barnet, berättade de för alla vad som hade sagts till dem om detta barn. 18Alla förvånades över herdarnas berättelse, 19men Maria lade allt detta på minnet och begrundade det i sitt hjärta.
20Herdarna vände sedan tillbaka och hyllade och ärade Gud för allt de hade fått höra och se. Allt var precis så som det hade sagts dem.
21Åtta dagar senare, när pojken skulle omskäras, fick han heta Jesus, det namn som ängeln gav honom innan hans mor blev gravid.
Maria och Josef tar med Jesus till templet
22När det sedan var dags för föräldrarnas rening2:22 Fyrtio dagar efter födseln om det var en pojke. Jfr 3 Mos 12:2-8. enligt Moses lag, tog de med Jesus till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren. 23Det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd son som kommer ur moderlivet ska helgas åt Herren.2:23 Den som föddes först, både bland boskapen och bland människorna, skulle tillhöra Gud. Djuret offrades, medan barnet, om det var en pojke, skulle tjäna Gud. För ett barn offrades ett djur. Jfr 2 Mos 13:2,13 och 4 Mos 18:15. 24Samtidigt bar de fram offret, som enligt Herrens lag skulle vara ett par turturduvor eller två unga duvor.
25Vid den här tiden var en man som hette Symeon i Jerusalem, en rättfärdig och from man som väntade på Israels tröst och var fylld av den heliga Anden. 26Den heliga Anden hade uppenbarat för honom att han inte skulle dö förrän han hade sett Herrens Messias.
27Ledd av Anden kom han till templet, och när föräldrarna kom med barnet Jesus för att göra som sed var enligt lagen, 28tog han barnet i sin famn och prisade Gud och sa:
29”Herre, nu kan jag, din tjänare, dö i frid,
så som du har lovat!
30För nu har jag med egna ögon sett din frälsning,
31som du har berett inför alla folk,
32ett ljus som ska uppenbaras för hedningarna
och ge ära åt ditt folk Israel.”
33Hans far och mor var mycket förvånade över vad som sades om honom. 34Symeon välsignade dem och sa till hans mor Maria: ”Det här barnet ska bli till fall och upprättelse för många i Israel och till ett tecken man strider om. 35Också genom din egen själ ska ett svärd gå. Så ska avslöjas vad många tänker i sina hjärtan.”
36Där fanns också en profetissa, som hette Hanna, dotter till Fanuel från Ashers stam. Hon var nu gammal. Hon hade varit gift i sju år när hon var ung 37och sedan levt som änka tills hon nu var åttiofyra år. Hon lämnade aldrig templet utan var där dag och natt och tjänade Gud genom fasta och bön.
38Just då kom Hanna dit och började tacka och prisa Gud. Hon berättade om Jesus för alla som väntade på att Jerusalem skulle återlösas.
39När föräldrarna sedan hade gjort allt det som Herrens lag föreskriver, återvände de till sin hemstad Nasaret i Galileen. 40Där växte pojken upp och blev stark och fylld av visdom. Och Guds nåd var med honom.
Jesus talar med lärarna i templet
41Jesus föräldrar brukade varje år gå till Jerusalem vid påskhögtiden2:41 Se not till Matt 26:2.. 42Och när Jesus var tolv år gick de dit som vanligt. 43Men då festen var över och de skulle vända tillbaka hem igen stannade pojken Jesus kvar i Jerusalem utan att föräldrarna visste om det.
44Föräldrarna gick en hel dag utan att sakna honom, för de trodde att han var med i ressällskapet. Men sedan började de fråga efter honom bland släktingar och vänner. 45Och när de inte kunde hitta honom någonstans, vände de tillbaka till Jerusalem för att leta efter honom där.
46Efter tre dagars letande hittade de honom till sist i templet, där han satt mitt bland lärarna och lyssnade på dem och ställde frågor. 47Alla som hörde honom förvånades över hans intelligens och hans svar.
48Hans föräldrar visste inte vad de skulle tro, så förvånade var de, och Maria sa: ”Barn, hur kunde du göra så mot oss? Din far och jag har varit så oroliga och letat överallt efter dig!”
49”Varför har ni letat efter mig?” frågade han. ”Visste ni inte att jag måste ägna mig åt det som tillhör min Fader?” 50Men de förstod inte vad han menade.
51Sedan följde han med dem hem till Nasaret och lydde dem i allt. Men hans mor bevarade allt detta i sitt hjärta. 52Jesus blev äldre och visare för varje dag och var älskad av både Gud och människor.
Jesús huacharinapajca cashnami cashca
(Mat 1:18-25)
1Chai punllacunapimi cashna tucurca: Augusto shuti Cesarmi, pai mandacun tucui llajtacunapi causajcunata yupachun mandashpa huillachirca. 2(Cirenio shuti mandaj Siria llajtata mandacui huatapimi chai callari yupaitaca rurachirca). 3Tucuicunami yupashca cangapajca, paicunapaj ñaupa yayacuna causaj cashca pueblopi shuticunata quillcachigrircacuna.
4Chaimantami Josepish, Galileapi caj Nazaret pueblomantaca, ñaupa yaya David huacharishca Belén shuti puebloman huichiyarca. Davidpaj aillupura cashcamantami, Joseca Judea llajtapi caj chai puebloman rirca. 5Paipaj huarmi cana Mariandijmi, paicunapaj shutita churachingapaj chaiman rirca. Mariaca ñami chichu carca. 6Paicuna Belenman chayai punllacunami, María huachana pajtarca. 7Shina cajpipish poźana huasicunapi junda cashcamantami, huagracuna shayana ucullapi poźacurcacuna. Chaipimi paipaj punta churita huachashpaca, maitushpa sirichirca.
Angelcunami Jesús huacharishcata huillashca
8Belén cʼuchulla pambacunapimi, michijcuna paicunapaj oveja canllata tuta cuidashpa chapacurcacuna. 9Paicuna chaipi cajpimi, Mandaj Diospaj angelca, ñapish paicunaman ricurirca. Mandaj Diospaj luzhuan paicunapaj muyujta achijyachishpa ricurijpimi, michijcunaca jatunta mancharircacuna. 10Ashtahuanpish angelca, cashnami nirca: «Ama manchaichijchu. Ñucaca, jatunta cushicuna alli huillaitamari, tucui israelcunapaj apamuni: 11Cunanmari Davidpaj pueblopica, cancunapaj Quishpichij huacharin. Paica Mandaj CRISTOMARI. 12Cai señalta mashcaichij: Huagracuna shayana ucupimi, maitushca huahua siricunga» nircami.
13Chashna nincami ñapish jahua pachamanta huaranga huaranga angelcuna ricurishpa, chai angelhuan, Diostaca cashna alabarcacuna:
14«¡Jahua pacha Dioslla, sumajmari cangui!
¡Cambaj jatun cʼuyaita chasquijcunaca, sumaj causaita charichun!» nircacunami.
15Angelcuna jahua pachaman rijpica, michijcunaca caishuj chaishujmi:
«Imalla tucushcataca, Mandaj Diosmari huillachun cachashca, Chaita ricungapaj, Belenman jacuchij» ninacurcacuna.
16Shina ninacushcahuan utca callpamushpaca, huagracuna shayana ucupica Josetapish, Mariatapish, cunanlla huacharishca huahua siricujtapishmi japircacuna. 17Paicunata ricushpaca, ángel chai huahuamanta imallata nishcatami huillarcacuna. 18Michijcuna huillajta uyashpaca, tucuicunami mancharircacuna. 19Ashtahuanpish Mariaca, huahuamanta imalla uyashcataca, paipaj shungupi huaquichishpa yuyaricurcallami.
20Michijcunaca, paicunaman huillashca shinataj tucushcata ricushpa uyashpaca, Taita Diosta alabashpami tigrarcacuna.
Huahua Jesustami Diosman mingashcacuna
21Angelca, María manaraj chichu cajpimi, huahuataca ‘Jesús shutimi canga’ nishpa mandarca. Chaimantami huahuata pai charishca aicha punta carata pʼitichinapaj, pusaj punlla pajtajpica Jesús shutita shutichircacuna.
22Shinallataj huahua huacharishcamanta chuyayana punllacuna pajtajpipish, Moisés Mandashcapi nishca shinallatajmi huahuataca Mandaj Diosman mingangapaj, Jerusalenman apamurcacuna. 23Mandaj Dios Mandashcapica: «Tucui punta huacharij cʼari huahuami, Mandaj Diospajlla chʼicanchishca canga» nishpami quillcashca. Chai shinatajmi rurarcacuna. 24Diosman cungapajpish, Mandaj Dios Mandashcapi: «Ishqui urpita, mana cashpaca ishqui palomata cungui» nishca shinallatajmi apamurcacuna.
25Chai punllacunapica cashcata ruraj, Diosta manchaj Simeón shuti runami Jerusalenpi causacurca. Paica, israelcunata Dios quishpichichunmi shuyacurca. Diospaj jucha illaj Espíritu Paihuan cashpami, 26Paimanca ‘Mandaj Diospaj shujlla Churita ricungacamaca, mana huañunguichu’ nishca carca. 27Zacariasca, Diospaj Espiritullataj yuyachijpimi, Diospaj huasiman shamurca. Pai chaipi servicui punllacunatajmi, yaya mamaca huahua Jesusta Diospaj huasiman apamurcacuna. Paicunaca, Mandashcapi imallata rurachun nishca shinatajmi, Diosman mingarcacuna.
28Chaimantami chai huahuata marcashpa, Diosta cashna alabarca:
29«Mandaj Dioslla, cunantajca Quiquin nishca shinallataj,
Quiquinta servij ñucataca cushicushpa sumajta samarigrichun saquihuailla.
30Quiquin cachashca Quishpichijtaca, ñuca ñahuihuantajmi ricuni.
31Paitaca tucui llajtacunapajmi cachashcangui.
32Paimi mana israelcunamanca achij luzta ricuchinga,
Quiquin agllashca israelcunatacarin sumajyachingamari» nircami.
33Huahua Jesusmanta Simeón imalla nishcata uyashpaca, Josepish, mamapish mancharircacunami. 34Simeonca paicunata bendiciashca qʼuipami, mama Mariataca cashna nirca: «Riqui, Dios cachashca cai huahuamantaca, israelcunaca achcacunami quishpiringa, chingarinatapish achcacunami chingaringacuna. Achcacunami Paita mana chasquishpa, pʼiñashpa jataringacuna. 35Chashnami paicunapaj shungu ima shina cashcata ricuchingacuna. Cutin cambaj shungutaca, jatun espadami chaupinga» nircami.
36Shinallataj Dios ima nishcata huillaj Ana shuti yuyaj huarmipishmi chaipi carca. Paica, Aser aillumanta Fanuelpaj ushushimi carca. Cʼarita manaraj rijsij, chairaj huambra caźarashca canchis huatallapimi cusaca huañurca. 37Chaimantaca, ñami pusaj chunga chuscu huatata viuda causacurca. Paica tutapish, punllapish Diospaj huasimantaca manataj anchurij carcachu. Ayunashpa, mañashpa, Diosta servicurcallami. 38Chai huarmipish chai horasllataj chaipi ricurishpami, Taita Diosta pagui nirca. Shinallataj Jerusalenpi causajcunata Dios quishpichichun shuyacujcunamanmi, huahua Jesusmantaca huillarca.
39Mandaj Dios Mandashcapi nishca shinataj rurashpami, Josehuan Mariahuanca Galilea llajtapi paicuna causana Nazaret puebloman tigrarcacuna. 40Huahua Jesusca, Taita Dios jatunta cʼuyashpa Paihuan cajpimi, punllanta huiñarishpa, sinchiyashpa catirca.
Maltalla cashpami Jesusca Diospaj huasipi saquirishca
41Jesuspaj yaya mamaca huatantami, Pascua jatun punllacunaman Jerusalenman rijcuna carca. 42Chaimantami chunga ishqui huatata Jesús pajtachi huatapish, jatun punllapica ñaupa huatacuna shinallataj huichiyarcacuna. 43Chai jatun punllacuna tucurijpi huasiman ña tigramucujpica, Jesusca Jerusalenpimi saquirishca carca. Josepish, Jesuspaj mamapish Pai chaipi saquirishcataca mana yacharcachu. 44‘Cai tucui gentecunapurapichari shamucun’ yuyashpaca, rircallacunami. Ña tucui punlla purishpami familiacunata, rijsishcacunata tapushpa mashcarcacuna. 45Mashnata mashcashpapish manataj japishpami, Jerusalenllamantaj mashcanaman tigrarcacuna.
46Chaipica, quimsa punllata mashcacushpallami, Diospaj huasipi japircacuna. Paica, Mandashcata yachajcunata uyashpa, tapushpa, paicunapaj chaupipimi tiyacurca. 47Paita uyajcunamanca, imata tapujpipish allimi cutichirca. Chaimantami alli yachaj cashcata ricushpa, tucuicuna mancharirca. 48Yaya mamapish chaipi Paita ricushpaca, mancharircacunami. Paipaj mamami cashna nirca:
—Huahua, ¿ima nishpataj ñucanchijtaca cashna ruranguiari? Cambaj yayapish, shungu pʼitirinata llaquishpamari mashcacurcanchij— nircami.
49Chashna nijpi Jesusca:
—¿Ima nishpataj Ñucataca mashcarcanguichigari? Ñuca Yayapajta ruracuna cashcataca, ¿manachu yachanguichij?— nircami.
50Ashtahuanpish yaya mamaca, ima nishpa chashna nicushcataca, mana yuyaita japircacunachu.
51Chaimantaca, paicunahuan Nazaretman uriyashpaca, paicunata tucuipi alli caźushpami causarca. Paipaj mamaca tucui imalla tucushcataca, paipaj shungupi huaquichicurcallami. 52Jesusca yachaipipish, aichapipish ashtahuanmi huiñashpa catirca. Taita Diospish, runacunapish ashtahuan cʼuyashcami tucurca.
