Job 41 – NUB & BPH

Swedish Contemporary Bible

Job 41:1-25

1Ingen är så dum att han vågar reta den.

Vem vågar då sätta sig upp mot mig?

2Vem kan kräva att jag ska betala tillbaka något?

Allt som finns under himlen är mitt.

3Jag tänker inte tiga om dess lemmar,

styrka och sköna form.41:3 Grundtextens innebörd är osäker.

4Vem kan klä av den dess hölje,

vem vågar närma sig den med betsel?

5Vem vågar öppna dörrarna till dess gap,

som omgärdas av dess fruktansvärda tänder?

6Sköldarna på dess rygg

sitter tätt sammanfogade, som sigill.

7De sluter så tätt intill varandra

att ingen luft kan tränga in mellan dem.

8De är fästade vid varandra, de sitter ihop,

och ingenting kan skilja dem åt.

9Dess fnysning kastar ut gnistor av ljus,

dess ögon glöder som morgonrodnadens strålar.

10Eldslågor strömmar ut ur dess mun,

gnistor skjuts ut.

11Rök kommer ur dess näsborrar,

som från en kokande gryta på elden.

12Dess andedräkt kan antända kol,

och lågor väller fram ur dess mun.

13Styrkan bor i dess nacke,

från den utgår förskräckelse.

14Dess hudveck är fasta, inte slappa,

de är orubbliga.

15Dess hjärta41:15 Kan ev. syfta på dess bröst här. Annars står hjärtat i hebreiskan, när det används som metafor i samband med människan, oftast för det innersta, medvetna livet. är hårt som sten,

ja, som en kvarnsten.

16När den reser sig drabbas de mäktiga av förfäran,

de ryggar tillbaka när den drar fram.41:16 Grundtextens innebörd är osäker; de mäktiga kan också översättas gudarna.

17Varken svärd som når den,

spjut, pil eller pansar, har någon effekt.

18Järn är som ett strå för den,

och koppar som murket trä.

19Inga pilar får den att fly.

Slungstenar är för den som agnar.

20Klubban är för den som ett halmstrå,

och den skrattar åt lansars rassel.

21Dess buk är som krukskärvor,

och den lämnar efter sig ett spår i dyn som av trösksläde.

22Den får djupet att koka som en gryta

och havet att sjuda som ett smörjelsekärl.

23Den lämnar efter sig ett gnistrande ljus,

som om djupet skulle bära silverhår.

24Dess like finns inte på jorden,

en skapelse utan fruktan.

25Den ser41:25 De hebreiska verben för ”se” och ”frukta” liknar varandra, och om det skulle vara det senare som avses, kan översättningen bli: Allt upphöjt fruktar den, kungen över alla stolta rovdjur.Men det enda som skulle kunna tyda på denna tolkning är en viss parallellism till föregående vers. på allt upphöjt

och är kung över alla stolta djur.

Bibelen på hverdagsdansk

Jobs Bog 41:1-26

1Det er håbløst at forsøge at fange den.

Synet af den er nok til, at modet forsvinder.

2Når ingen tør kæmpe mod dette mægtige dyr,

hvem tør da kæmpe imod mig?

3Hvem tør sige, at jeg skylder dem noget?

Alt i hele verden tilhører mig.

4Lad mig beskrive Livjatans krop.

Den er velformet med enorme lemmer og vældig styrke.

5Hvem kan flå huden af den

eller trænge ind under dens panser?

6Hvem kan åbne munden på den,

så man ser de frygtindgydende tænder?

7Ryggen er dækket af rækker af plader,

der beskytter den fuldstændigt som skjolde.

8Pladerne sidder så tæt,

at intet kan trænge ind imellem dem.

9De overlapper hinanden,

og det er umuligt at skille dem ad.

10Når den fnyser, er det som lysglimt,

øjnene gløder som en solopgang.

11Flammer står ud af munden på den,

et fyrværkeri af gnister.

12Damp kommer ud ad dens næsebor

som fra en kedel med kogende vand.

13Dens ånde får kul til at gløde,

fra gabet spruder den ild.

14Halsmusklerne er utroligt stærke,

den skaber rædsel overalt, hvor den kommer.

15Dens bug er hård og fast,

den kan modstå ethvert angreb.

16Dens hjerte er hårdt som sten,

urokkeligt som en møllesten.

17Går den til angreb, gyser de stærkeste helte,

de løber rædselsslagne deres vej.

18Det er nytteløst at kæmpe imod den med sværd,

hverken spyd, pil eller lanse kan bruges.

19Den bøjer jernstænger, som var det strå,

bronze splintrer den som råddent træ.

20Pile kan ikke jage den på flugt,

og sten preller af som ingenting.

21Stridskøller har ingen virkning,

og kastespyd ler den blot ad.

22Dens bug er dækket af skarpe skæl,

som sætter dybe spor i jorden.

23Flodvandet pisker den i kog,

det bobler som i en gryde.

24Kølvandet er som en glinsende sti,

en stribe af sølvhvidt skum.

25Der findes ingen skabning på jorden,

der er så frygtløs som den.

26Den har intet at være bange for,

den er det stolteste dyr på jorden.”