Elifas talar en andra gång
1Elifas från Teman svarade:
2Ska en vis man tala så i vädret,
fylla sitt bröst med het östanvind?
3Ska han försvara sig med meningslöst prat,
med värdelöst tal?
4Ja, verkligen! Du undergräver fundamentet för gudsfruktan,
du hindrar andakt inför Gud.
5Det är din synd som lägger orden i din mun,
och du väljer ett listigt tal,
6men din egen mun dömer dig, inte jag.
Dina egna ord vittnar mot dig.
7Var du den första människa som föddes?
Föddes du innan höjderna fanns?
8Har du lyssnat till Guds råd?
Har du begränsat visdomen till dig själv?
9Vad vet du mer än vi?
Vad är det för insikter du har och som vi saknar?
10På vår sida står gamla, grånade män,
som är äldre än din far.
11Är Guds tröst inte nog för dig,
ord som talas i mildhet?
12Varför tillåter du ditt hjärta att dra i väg med dig,
varför dessa flammande blickar?
13Du vänder din vrede mot Gud
och låter orden flöda ur din mun.
14Skulle en människa kunna vara ren,
en av kvinna född rättfärdig?
15Han litar inte ens på sina heliga.
Inte ens himlarna är rena inför honom.
16Hur mycket mindre då en människa,
som är fördärvad och korrumperad
och som dricker synd som vatten!
17Lyssna på mig, så ska jag förklara något för dig,
låt mig få berätta vad jag har sett,
18sådant som visa män kan berätta
utan att dölja något
av det de har fått av sina förfäder,
19(av dem som fick det här landet
då inga främlingar bodde bland dem).
20Den ogudaktige ängslas under hela sitt liv,
våldsmannen alla de år han får.
21Han hör skrämmande ljud,
och när han känner sig trygg
kommer plundrarna över honom.
22Han har inget hopp om att komma ut ur mörkret,
svärdet är bestämt för honom.
23Han vandrar omkring efter mat
men finner ingen.
Han vet att mörkrets dag är nära.
24Han skräms av nöd och ångest,
som en kung, beredd för strid,
25därför att han har knutit näven mot Gud
och utmanat den Väldige.
26Med sin envishet som en kraftig sköld framför sig
har han gått emot honom.
27Hans ansikte är fett
och hans midja sväller av fetma.
28Han bor i ruinstäder
och i hus där ingen kan bo,
hus som är dömda till att bli ruiner.
29Han ska inte få någon rikedom,
hans ägodelar ska inte spridas ut över landet.15:29 Eller: hans ax/skörd ska inte böja sig mot marken. Grundtextens innebörd är osäker.
30Han ska inte undkomma mörkret.
Hans rotskott förbränns av en flamma.
Hans anda ska förgöra honom.15:30 Eller, om hans syftar på Gud: Guds Ande/anda/andedräkt. ”Hans” kan också översättas dess, och anda, vind/vindfläkt (ande/anda och vind är ett och samma ord i hebreiskan), men då blir syftningen ännu osäkrare.
31Han bör inte lita på tomhet,
för då blir han bedragen,
och tomhet blir hans lön.
32Innan hans tid är inne
får han sin lön,
och hans krona ska inte grönska mer.
33Han blir som en vinranka
som fäller karten,
som ett olivträd som fäller sina blommor.
34De gudlösas hop blir ofruktsam,
och Guds eld förtär deras tält som tar mutor.
35De är havande med ofärd
och föder olycka,
deras livmoder danar bedräglighet.
15
エリファズのことば
1テマン人エリファズの返答。
2「あなたはりこう者のはずなのに、
愚にもつかないことばかり言い続けている。
あなたのことばには、まるで中身がない。
3そんなむなしいことばを並べ立てて何になるのか。
4-5あなたには、神を恐れ敬う気持ちがないのか。
あなたがそんなことを言うのも、あなたの罪のせいだ。
どんなうまいことを言っても、偽りは偽りだ。
6罪人呼ばわりされるのが不満らしいが、
それもこれも、みなあなたが悪いからだ。
7-8それとも、一番の知恵者だとでも思っているのか。
あなたは山々が造られる前に生まれ、
神の奥義を聞いたのか。
神の相談役に選ばれているとでもいうのか。
それとも、知恵をひとり占めにしているのか。
9私たちより物知りだというのか。
あなたに理解できて、
私たちに理解できないことがあろうか。
10中には、あなたの父親より
年輩の者だっているというのに。
11神の慰めなど
あなたには取るに足りないものなのか。
神の優しさは、あなたの気持ちを逆なでするのか。
12あなたは腹立ちのあまり理性を失い、
異様な目つきをしている。
その態度は、いったい何だ。
13しかも、神に言ってはならないことを
言い放っている。
14あなたの言うような純粋で完全な人間が、
この地上にいるだろうか。
15神は、御使いでさえ信頼しないではないか。
天でさえ、神と比べたらきよくはない。
16堕落して罪深く、海綿が水を吸うように罪をのみ込む
あなたのような人間は、なおさらだ。
17-19よく聞け。私は経験から言っている。
建国者である先祖からじかに聞いた聡明な人たちが
経験によって確かめた知恵を、私は譲り受けたのだ。
20罪深い者は一生の間、絶え間なく苦しむ。
21おぞましいことに囲まれ、
穏やかな日があっても、すぐさま過ぎ去る。
22殺されるのが怖くて、暗がりに出て行けない。
23-24物乞いに落ちぶれ、さまよい歩くが、
毎日びくびくしながら、苦しみ悩んで生活する。
王が敵を破るように、彼の敵は彼を滅ぼす。
25-26彼はブリキの盾をとって、
神に向かってこぶしを振り、全能者に挑み、
身のほど知らずにも攻撃をしかける。
27-28罪深い悪者は脂肪太りで金回りがよく、
攻め取った町の住民を殺して、そこに住んでいた。
29だが、金はいつまでもあるわけではない。
そんな財産は長持ちしない。
30暗闇が永久に彼を包み込む。
神の息が彼を滅ぼし、
炎が彼の持ち物全部を焼き尽くす。
31これ以上、むなしい富をあてにするな。
自分を欺いてはいけない。
金をあてにすれば、ほかに報いはないからだ。
32そんな者は生きているうちに、不幸に見舞われる。
頼りにしていたものはみな姿を消し、
33しなびたぶどうのように地面に落ちる。
こうして、彼がもくろんできたことは、
計画倒れに終わる。
34神を信じない者には実りがなく、
一つとして良いものが生み出されない。
神の火が、持ち物もろとも彼らを焼き滅ぼすからだ。
35彼らがはらむものは罪だけで、
彼らの心は悪を生み落とす。」
