Hesekiel 27 – NUB & NVI

Swedish Contemporary Bible

Hesekiel 27:1-36

Klagosång över Tyros

1Herrens ord kom till mig: 2”Du människa, sjung en klagosång över Tyros. 3Säg till Tyros, hamnstaden vid havet, som driver handel med folk från många kustländer: ’Så säger Herren, Herren:

Tyros, du säger:

”Jag är fulländat vacker.”

4Dina domäner är mitt ute på havet.

De som byggt dig

har gjort dig fulländat vacker.

5Av cypress från Senir

byggde de allt ditt träarbete.

De tog en ceder från Libanon

och gjorde en mast åt dig.

6Av ekar från Bashan

gjorde de dina åror,

och ditt däck av cypressträ27:6 Det hebreiska ordets betydelse är osäker. Mer ordagrant översatt skulle det kunna vara assyriernas dotter, men sammanhanget visar att det måste vara ett träslag som avses.

med inläggningar av elfenben

från Cyperns kuster.

7Dina segel var

av broderat linne från Egypten,

och det blev ett banér för dig.

Ditt soltak var gjort

av blått och purpurrött tyg

från Elishas kuster.

8Män från Sidon och Arvad

var roddare åt dig,

dina vise, Tyros,27:8 Eller Semers vise (Semer var en fenikisk stad, liksom t.ex. Geval, jfr följande vers). var ombord

som dina sjömän.

9Gevals äldste och dess vise var ombord

för att täta dina fogar.

Alla skepp på havet med sina besättningar

kom för att idka byteshandel med dig.

10Män från Persien, Lud och Put

fanns i din armé.

Sina sköldar och hjälmar

hängde de på dig

och gav dig därmed prakt.

11Män från Arvad och Kilikien stod överallt på dina murar,

och män från Gammad var i dina torn.

De hängde sina sköldar överallt på dina murar

och gjorde din skönhet fulländad.

12Tarshish gjorde affärer med dig för din stora rikedoms skull: med silver, järn, tenn och bly bytte de till sig dina varor.

13Javan, Tuval och Meshek handlade med dig och bytte till sig varor av dig mot slavar och kopparkärl.

14Från Bet Togarma kom man med arbetshästar, stridshästar och mulåsnor i utbyte mot dina varor.

15Folket från Rhodos gjorde affärer med dig, och många kustländer var dina kunder. De betalade dig med elfenben och ebenholts.

16Edom handlade med dig för dina många produkters skull och gav i utbyte rubiner, purpurrött tyg, broderade vävnader, fint linne och koraller och ädelstenar.

17Juda och Israel handlade med dig, och i utbyte mot dina varor gav de vete från Minnit, bakverk27:17 Det hebreiska ordets betydelse är osäker. och honung, olja och balsam.

18Damaskus var din handelspartner för dina många produkters skull och kom med vin från Helbon, ull från Sachar 19och vin från Usal.27:19 Grundtextens innebörd är osäker och översättningen här är delvis gjord med hjälp av Septuaginta, som dock också är svårförståelig. Om första ordet i versen, som här lämnats oöversatt och som inte heller finns i Septuaginta, tolkas som Dan (ev. Vedan) och andra ordet som Javan/Grekland (de hebreiska orden för vinoch Javanär mycket lika) blir tanken ungefär: Daniter och greker från Usal handlade med dig och gav… Dina varor gav också järn, kassia och kalmus.

20Dedan handlade med dig med sadeltäcken.

21Arabien och Kedars alla furstar var dina kunder och handlade med lamm, baggar och bockar.

22Köpmän från Saba och Ragma bedrev handel med dig och gav i utbyte mot dina varor kryddor av bästa slag, allehanda ädelstenar och guld.

23Harran, Kanne, Eden, Assur och Kilmad handlade med dig. 24De gjorde affärer med dig med vackra kläder, plagg av blått tyg, broderier, flerfärgade täcken och välspunna och starka band.

25Skeppen från Tarshish var din handelsflotta.

Du fylldes och blev tung27:25 Eller ärad. mitt ute på havet.

26Dina roddare förde dig

ut på stora vatten.

I östanvinden förliste du

mitt ute på havet.

27Ditt gods och dina varor,

dina matroser och sjömän,

de som tätade dina fogar, de som skötte din handel,

alla krigsmän som fanns hos dig,

sjunker i havet på din förlisnings dag

tillsammans med hela din här.

28Vid dina sjömäns nödrop

skälver kustländerna.

29Alla som sitter vid årorna

lämnar sina skepp.

Alla matroser och sjömän på havet

beger sig i land.

30De ropar högt

och gråter bittert över dig,

strör stoft på sina huvuden

och rullar sig i aska.

31De rakar sina huvuden för din skull,

de klär sig i säck

och gråter bittert över dig,

klagar i djup sorg.

32De jämrar sig och klagar,

de stämmer upp en klagosång över dig:

”Vem är lik Tyros,

som tystats ner mitt ute i havet?”

33När dina affärsmän gav sig ut till sjöss

tillfredsställde du många länder.

Med din överflödande rikedom

och dina varor gjorde du jordens kungar rika.

34Nu har du förlist i havet

och ligger där nere i djupet.

Alla dina varor och allt ditt manskap

har gått under tillsammans med dig.

35Alla som bor utmed kusten

förfärar sig över dig,

och deras kungar ryser

med ansikten förvridna av fasa.

36Köpmän bland folken väser åt dig.

Du har mött ett fasansfullt slut.

Du är borta för alltid.’ ”

Nueva Versión Internacional

Ezequiel 27:1-36

Lamento por la caída de Tiro

1La palabra del Señor vino a mí y me dijo: 2«Hijo de hombre, dedícale este lamento a Tiro, 3ciudad asentada junto al mar y que hace negocios con pueblos de muchas costas lejanas:

»Así dice el Señor y Dios:

»“Tú dices, Tiro:

‘Soy perfecta en hermosura’.

4Tu dominio está en alta mar,

tus constructores resaltaron tu hermosura.

5Con cipreses del monte Senir

hicieron todos tus entablados.

Con cedros del Líbano

armaron tu mástil.

6Con encinas de Basán

construyeron tus remos,

y con cipreses de las costas de Chipre

ensamblaron tu cubierta,

la cual fue decorada con incrustaciones de marfil.

7Con tela de lino bordada de Egipto hicieron tus velas

y estas te sirvieron de bandera.

De las costas de Elisá trajeron

telas de azul y carmesí para tu toldo.

8Habitantes de Sidón y de Arvad eran tus remeros.

Los más hábiles timoneles de Tiro estaban a bordo.

9Los hábiles veteranos de Guebal27:9 Guebal. Es decir, Byblos.

repararon los daños en la nave.

Los marineros de todas las naves del mar

negociaron con tus mercancías.

10»”Hombres de Persia, Lidia y Fut

militaron en tu ejército.

Te adornaron con escudos y cascos;

¡sacaron a relucir tu esplendor!

11Los de Arvad y los de Jélec

defendían los muros que te rodean

y los de Gamad estaban

apostados en tus torres.

A lo largo de tus muros colgaban sus escudos,

haciendo resaltar tu hermosura.

12»”Era tal tu riqueza que Tarsis comerciaba contigo. A cambio de tu mercadería, ella te ofrecía plata, hierro, estaño y plomo.

13»”También Grecia, Tubal y Mésec negociaban contigo; a cambio de tus mercancías te ofrecían esclavos y objetos de bronce.

14»”La gente de Bet Togarma te pagaba con caballos de trabajo, caballos de montar y mulos.

15»”Los habitantes de Rodas27:15 Rodas (LXX); Dedán (TM). también comerciaban contigo. Concretabas negocios con muchas islas del mar, las cuales te pagaban con ébano y colmillos de marfil.

16»”Por los muchos productos que tenías, Aram comerciaba contigo y a cambio te entregaba turquesa, telas teñidas de color púrpura, telas bordadas, de hilo de lino fino, corales y rubíes.

17»”Judá e Israel también comerciaban contigo. Te ofrecían trigo de Minit, pasteles,27:17 pasteles. Palabra de difícil traducción. miel, aceite y bálsamo.

18»”Por la gran cantidad de tus productos y por la abundancia de tu riqueza, también Damasco comerciaba contigo. Te pagaba con vino de Jelbón y lana de Sajar. 19A cambio de tus mercancías, los danitas y los griegos te traían de Uzal hierro forjado, casia y caña aromática.

20»”Dedán te vendía aparejos para montar.

21»”Tus clientes eran Arabia y todos los príncipes de Cedar, quienes te pagaban con corderos, carneros y chivos.

22»”También eran tus clientes los comerciantes de Sabá y Ragama. A cambio de mercancías, te entregaban oro, piedras preciosas y los mejores perfumes.

23»”Jarán, Cané, Edén y los comerciantes de Sabá, Asiria y Quilmad negociaban contigo. 24Para abastecer tus mercados te vendían hermosas telas, mantos de color azul, bordados, tapices de muchos colores y cuerdas muy bien trenzadas.

25»”Las naves de Tarsis

transportaban tus mercancías.

Cargada de riquezas,

navegabas en el corazón de los mares.

26Tus remeros te llevaron por mares profundos,

pero el viento del este te hará pedazos

en el corazón de los mares.

27El día de tu naufragio

se hundirán en el corazón de los mares

tu riqueza, tu mercancía y tus productos,

tus marineros y tus timoneles,

los que reparan tus naves y tus comerciantes,

tus soldados y toda tu tripulación.

28Al grito de tus timoneles

temblarán las costas.

29Todos los remeros abandonarán las naves;

marineros y timoneles bajarán a tierra.

30Por ti levantarán la voz

y llorarán con amargura;

se echarán polvo en la cabeza

y se revolcarán en ceniza.

31Por tu culpa se raparán la cabeza,

y se vestirán de luto.

Llorarán por ti con gran amargura,

y con angustiosos quejidos.

32Entonarán sentidos lamentos

y en tono de amarga queja dirán:

‘¿Quién en medio de los mares

podía compararse a Tiro?’.

33Cuando desembarcaban tus productos

muchas naciones quedaban satisfechas.

Con tus muchas riquezas y mercancías,

enriquecías a los reyes de la tierra.

34Pero ahora el mar te ha hecho pedazos,

¡yaces en lo profundo de las aguas!

Tus mercancías y toda tu tripulación

se hundieron contigo.

35Por ti están horrorizados

todos los habitantes de las costas;

sus reyes tiemblan de miedo,

y en su rostro se dibuja el terror.

36Atónitos se han quedado

los comerciantes de otros países.

¡Tu fin ha llegado!

¡Nunca más volverás a existir!”».