Israels undergång
1Jag såg Herren stå bredvid altaret, och han sa:
”Slå till pelarhuvudena
så att trösklarna skakar
och allt rasar samman över dem som finns där.
Dem som blir kvar ska jag döda med svärd.
Ingen av dem ska kunna fly,
ingen komma undan.
2Även om de så gräver sig ner ända till dödsriket
ska jag få tag i dem och dra upp dem.
Och om de stiger upp till himlen,
ska jag störta ner dem igen.
3Om de gömmer sig på Karmels topp
ska jag söka upp dem och ta dem till fånga,
och om de gömmer sig för mig på havets botten
ska jag befalla sjöormen att bita dem.
4Om de förs bort till fångenskap inför sina fiender
ska jag befalla svärdet att döda dem.
Jag ska låta mina ögon vaka över dem,
inte till deras lycka utan till olycka.”
5När Herren, härskarornas Herre, rör vid jorden,
smälter den,
och alla som bor där sörjer.
Hela jorden reser sig som Nilen
och sänker sig igen, som Egyptens flod.
6Han bygger sin loftgång9:6 Det hebreiska ordets betydelse är osäker. i himlen,
och sätter upp sitt valv på jorden.
Han kallar på havets vatten
och häller ut det på jordytan.
Herren är hans namn.
7”Är ni inte i mina ögon likvärdiga med nubierna, ni israeliter? säger Herren.
Förde jag inte ut Israel ur Egypten,
filistéerna från Kaftor9:7 Syftar sannolikt på Kreta.
och araméerna från Kir?
8Herren, Herren har ögonen
på detta syndiga rike.
Jag ska utplåna det från jordens yta.
Men helt och hållet ska jag inte
utplåna Jakobs ätt, säger Herren.
9Jag har befallt att Israels folk ska skakas
bland alla folk
som man skakar vete i ett såll,
utan att det minsta korn faller till marken.
10Men alla syndare bland mitt folk ska dö för svärd,
dessa som säger:
’Det onda kommer inte att röra oss,
det drabbar inte oss.’
Israel ska byggas upp igen
11Den dagen ska jag åter bygga upp
Davids fallna hydda,9:11 Eller: fallna tält.
mura igen dess sprickor,
resa upp det som ligger i ruiner
och bygga upp den som i gångna tider,
12så att de kan inta det som är kvar av Edom
och alla de folk över vilka mitt namn har utropats.9:12 Att utropa ens namn över någon var ett sätt att uttrycka äganderätt.
Så säger Herren som gjorde allt detta.
13Den tid kommer, säger Herren,
då plöjaren följer tätt efter den som skördar
och vintramparen efter den som sår,
då bergen dryper av druvsaft
och alla höjder flödar över.
14Jag ska låta mitt folk Israel
återvända från exilen.
De ska bygga upp städerna som legat i ruiner
och bo i dem igen,
och de ska plantera vingårdar
och få dricka vin från dem,
anlägga trädgårdar
och njuta av deras frukt.
15Jag ska plantera dem i deras eget land,
och de ska aldrig mer ryckas upp
ur det land som jag har gett dem,
säger Herren, din Gud.”
Israel será destruído
1Vi o Senhor em pé, junto do altar, e disse-me: “Esmaga o cimo dos pilares e abala o templo, até que as colunas se desmoronem e o teto se abata sobre o povo que está em baixo. Ainda que fujam a correr, não escaparão; todos morrerão.
2Ainda que cavem até ao mundo dos mortos9.2 Sheol., alcançá-los-ei e tirá-los-ei dali; se treparem até ao céu, farei com que desçam. 3Mesmo que se escondam entre rochas, no cimo do Carmelo, irei ali procurá-los e prendê-los. Podem esconder-se no fundo dos oceanos; mandarei contra eles a serpente marítima que os morderá e liquidará. 4Ainda que vão para o cativeiro na frente dos seus inimigos, mandarei a espada para os matar ali. Velarei para que lhes aconteça o mal e não o bem.”
5O Senhor, o Deus dos exércitos, toca a Terra e esta derrete-se; todos os seus habitantes chorarão de desespero. A Terra será avassalada como numa enchente do Nilo, no Egito, e depois afundar-se-á. 6Os últimos andares da sua moradia estão no céu, os seus fundamentos estão na Terra. Concentra a humidade tirada do oceano e derrama-a sobre a terra em chuva. Senhor é o seu nome.
7Ó povo de Israel, serão vocês para mim mais do que os cuchitas? Se vos tirei do Egito, também os filisteus tirei de Caftor e os arameus de Quir.
8Os olhos do Senhor Deus estão voltados para Israel, este reino pecaminoso; hei de desenraizá-los daqui e espalhá-los por todo o mundo. Mas não destruirei de todo a casa de Jacob, diz o Senhor. 9É verdade que dei ordens para que Israel seja sacudido pelas outras nações como se sacode o grão na peneira; mas sem que caia um grão no chão! 10No entanto, todos esses pecadores que dizem: “Deus não nos há de tocar”, esses morrerão pela espada.
A restauração de Israel
11“Nesse tempo, reconstruirei o tabernáculo de David que agora está em ruínas; restaurá-lo-ei à sua glória primitiva. 12Israel possuirá o que ficou abandonado por Edom e por todas as nações que me pertencem.” Foi assim que falou o Senhor e ele realiza os seus planos.
13“Há de vir um tempo de tal abundância de searas que o tempo da ceifa será bem pouco para que o lavrador possa semear novamente. As vinhas sobre os outeiros darão vinho aromático! 14Restabelecerei a prosperidade do meu povo de Israel; reconstruirão as cidades em ruínas, viverão nelas novamente, plantarão vinhas e pomares; comerão das suas searas e beberão do vinho que é seu. 15Plantá-los-ei com segurança na terra que lhes dei! Não sairão dela nunca mais!”, diz o Senhor, o vosso Deus.
