Leviternas städer och betesmarker
1Invid Jordan på Moabs hedar mitt emot Jeriko, talade Herren till Mose: 2”Säg till israeliterna att av sin arvedel ge till leviterna ett antal städer att bo i med kringliggande betesmarker. 3Städerna ska vara deras hem och betesmarkerna är till för deras boskap och övriga husdjur.
4Betesmarkerna ska sträcka sig 500 meter från stadsmurarna i varje riktning. 5Mät upp 1 000 meter35:5 Jfr föregående vers. Relationen mellan de två angivelserna är inte klar. åt varje väderstreck, öster, söder, väster och norr och med staden som centrum. Detta ska vara deras betesmarker kring deras städer.
Fristäder
(5 Mos 4:41-43; 19:1-14; Jos 20:1-9)
6Sex av de städer ni ger leviterna ska vara fristäder, dit en person som dödat någon kan fly och vara trygg. Dessutom ska ni ge dem 42 andra städer. 7Sammanlagt ska leviterna ha 48 städer med kringliggande betesmarker. 8Av de städer ni ger leviterna av Israels egendom, ska de större stammarna som har många städer ge fler än de mindre stammarna, i proportion till det område stammen har fått som sin arvedel.”
9Herren talade vidare till Mose: 10”Säg till israeliterna att när de går över Jordan och kommer in i landet, 11ska de utse fristäder, så att den som genom en olyckshändelse dödar en medmänniska ska kunna fly dit. 12Dessa städer ska fungera som skydd mot återlösaren35:12 På samma sätt som den närmaste släktingen (se t.ex. 3 Mos 25:25), skyldemannen (samma hebreiska ord som blodshämnaren ) hade ett ansvar för individens rättigheter, hade han också ett ansvar för vedergällningen. Det hebreiska ordet översätts olika beroende på sammanhanget: här och i 3 Mos 25:25 återlösare; i Rut 2:20; i Job 19:25 Förlossare; på flera ställen i Jesaja t.ex. Jes 41:14; 43:14; 44:6; 44:24; 47:4; 48:17 samt Jer 50:34 befriare., så att dråparen inte dödas innan han ställts inför menighetens domstol. 13De sex avskilda städerna ska vara era fristäder. 14Tre av dessa fristäder ska ni utvälja öster om floden Jordan och tre i Kanaan. 15Dessa sex städer ska inte bara vara till skydd för israeliter utan också för utlänning och besökare, för att var och en som oavsiktligt dödar någon ska kunna fly dit.
16Om någon slår en annan med ett föremål av järn så att han dör, är han en mördare och mördaren ska dö. 17Om någon i sin hand har en sten som kan döda och om han slår en annan med den så att han dör, så är det också mord och mördaren ska straffas med döden. 18Detsamma gäller om någon slår en annan med ett redskap av trä som kan döda och denne dör. Då är han en mördare och ska straffas med döden. 19Det är blodshämnaren som ska döda mördaren, var helst han möter honom. 20Om någon med ont i sinnet knuffar till någon, kastar något mot en annan så att han dör, 21eller använder knytnävarna så att hans offer dör, är han en mördare och ska dödas. Blodshämnaren ska döda mördaren när han möter honom.
22Men om någon knuffar en annan utan onda avsikter, eller oavsiktligt kastar ett föremål på honom, 23eller utan att se honom träffar honom med en sten som kan döda och han dör, fastän den som gjorde det inte var någon fiende eller ville något ont, 24ska menigheten döma mellan dråparen och blodshämnaren enligt givna föreskrifter. 25Menigheten ska rädda dråparen ur blodshämnarens hand och tillåta honom att återvända till fristaden dit han flytt. Där måste han sedan bli kvar, tills översteprästen som är smord med helig olja har dött.
26Om dråparen lämnar området för fristaden dit han flytt 27och blodshämnaren upptäcker honom utanför fristadens område och dödar honom, så drar denne ingen skuld över sig, 28för dråparen borde ha stannat i staden tills översteprästen dött. Först då kan han återvända till sitt eget land och till sitt eget hem. 29Detta är lagar som ska gälla för er från generation till generation var ni än bor.
30Var och en som dödar en annan ska dödas som mördare, men bara om det finns mer än ett vittne. Ingen ska behöva dö om det bara finns ett enda vittne som vittnar mot honom.
31Ni får inte ta emot någon lösesumma för en mördares liv. Är han skyldig till döden, ska han straffas med döden.
32Inte heller får ni ta emot lösen för en som tagit sin tillflykt till en fristad för att han ska kunna återvända till sitt land innan översteprästen har dött.
33Ni ska inte vanhelga det land där ni bor. Blodsutgjutelse vanhelgar landet och ingen försoning kan ges landet annat än genom blodet från den som utgjutit det. 34Ni ska inte orena landet som ni lever i och där jag bor, för jag, Herren, har min boning bland er.”
Lewifo Nkurow
1Bere a Israelfo bɔɔ atenase wɔ Yordan ho, Moab tataw so wɔ Yeriko akyi no, Awurade ka kyerɛɛ Mose se, 2“Ka kyerɛ Israelfo no na wɔmfa wɔn agyapade no mu bi a ɛyɛ nkurow ne ɛho mmoa adidibea mma Lewifo no. 3Nkurow no mu na wɔbɛtena na wɔn anantwi, wɔn nguan ne wɔn mmoa a aka no nso akɔ adidi wɔ adidibea hɔ.
4“Wɔn mmoa adidibea no kɛse befi kurow no afasu ho a ne fa biara trɛw yɛ anammɔn apem ne ahannum. 5Munsusuw anammɔn mpensa mfi kurow no afasu no ho wɔ nʼafanan nyinaa. Eyi bɛyɛ mmoa adidibea kɛse ama nkurow no.
Guankɔbea Nkuropɔn
6“Nkurow a mode bɛma Lewifo no no mu asia bɛyɛ guankɔbea nkuropɔn, baabi a obi a wafom akum ɔfoforo no, betumi aguan akɔ. Momfa nkurow aduanan abien nka ho mma wɔn. 7Ne nyinaa bɛyɛ nkurow aduanan awotwe ne ho mmoa adidibea. 8Saa nkurow yi befi Israelfo no agyapade mu. Mmusuakuw no mu akɛse bɛma Lewifo no nkurow bebree na mmusuakuw nketewa no ama kakraa bi. Abusuakuw biara bɛma sɛnea nʼagyapade kɛse te.”
9Awurade ka kyerɛɛ Mose se, 10“Ka kyerɛ Israelfo no se, ‘Sɛ mutwa Yordan du Kanaan a, 11mompaw nkurow bi mfa nyɛ guankɔbea nkurow a, obiara a ɔbɛfom akum onipa no betumi aguan akɔ hɔ. 12Saa nkurow yi bɛyɛ guankɔbea a ebegye no afi owufo no abusuafo a wɔpɛ sɛ wɔtɔ owufo no wu so were no nsa mu; na ɛnsɛ sɛ wokum owudifo no gye sɛ wɔadi nʼasɛm abu no kumfɔ ansa. 13Ɛsɛ sɛ wosisi guankɔbea nkurow yi mu abiɛsa wɔ Kanaan asase so 14na wosisi abiɛsa nso wɔ Asubɔnten Yordan apuei fam. 15Ɛnyɛ Israelfo nko na ɛhɔ bɛyɛ wɔn guankɔbea, na mmom, ɛbɛyɛ guankɔbea ama ahɔho ne akwantufo nyinaa.
16“ ‘Nanso sɛ obi de dade pema sin bi bɔ obi kum no a, wɔfa no sɛ wadi awu enti ɛsɛ sɛ wokum owudifo no. 17Anaasɛ, sɛ wɔde ɔbo kɛse bi bɔ obi ma owu a, ɛyɛ awudi enti ɛsɛ sɛ wokum owudifo no. 18Saa ara nso na sɛ wɔde dua na ekum no a ɛte ara ne no. 19Sɛ ɔweretɔni no hyia owudifo no wɔ baabiara a, ɔwɔ ho kwan sɛ okum no bi. 20Enti sɛ obi nam ɔtan so tow biribi bɔ obi, anaa, sɛ ɔtetɛw no, 21anaa ɔde abufuw bɔ no kuturuku na onii no wu a, ɔyɛ owudifo nti ɛsɛ sɛ wokum no.
22“ ‘Na sɛ emfi ɔtan so na obi sum ɔfoforo, anaa wanhyɛ da na ɔtow biribi ma ɛkɔbɔ obi, 23anaasɛ wanhu no na ogyaa ɔbo bi a ɛso a ebetumi akum no mu ma ekokum no a, esiane sɛ saa onipa no nyɛ ɔtamfo na onkura adwene bɔne bi nti, 24ɛyɛ bagua no asɛde sɛ wodi asɛm na wɔfa saa mmarakwan yi so bu ɔweretɔni no nea ne nsa apa no ntam atɛn. 25Ɛsɛ sɛ bagua no bɔ nea ne nsa apa no ho ban fi ɔweretɔni no nsam na wɔde nea ne nsa apa no san kɔ guankɔbea kuropɔn a oguan kɔɔ mu no mu. Ɛsɛ sɛ nea ne nsa apa no tena hɔ ara kosi sɛ ɔsɔfopanyin a wɔsraa no ngo bewu.
26“ ‘Nanso sɛ nea ne nsa apa no no fi guankɔbea kuropɔn a waguan akɔ mu no no ahye so 27na ɔweretɔni no hu no wɔ hɔ a obetumi akum no a ɔrenni awudi ho fɔ. 28Ɛsɛ sɛ nea ne nsa apa no tena guankɔbea kuropɔn no mu ara kosi sɛ ɔsɔfopanyin bewu. Ɔsɔfopanyin wu akyi nkutoo na obetumi asan akɔ nʼankasa agyapade ho.
29“ ‘Ɛsɛ sɛ eyi yɛ mmara a mudi so wɔ awo ntoatoaso a ɛbɛba no nyinaa mu wɔ baabiara a mobɛtena.
30“ ‘Ɛsɛ sɛ wokum obiara a obekum obi, nanso gye sɛ nnansefo a wɔboro onipa baako di tia no ansa na ɛsɛ sɛ wokum no. Sɛ onipa baako pɛ na odi adanse tia no de a, ɛno de, ɛnsɛ sɛ wokum no.
31“ ‘Munnnye owudifo a ɛsɛ sɛ owu no ti mpata, nnyina so nnyaa no. Ɛsɛ sɛ wokum no.
32“ ‘Munnnye obi a waguan akɔ guankɔbea kuropɔn mu no ti mpata nnyina so mma no nsan mmɛtena nʼasase so bere a ɔsɔfopanyin bi nwui.
33“ ‘Munngu asase a mote so no ho fi. Awudi gu asase ho fi, na wɔrentumi nyɛ mpata foforo biara mma asase a wɔahwie mogya agu so gye sɛ wɔde nea ohwiee mogya gui no mogya yɛ okum owudifo no. 34Munngu asase a mote so ne faako a mete no ho fi, efisɛ Me, Awurade no, mete Israelfo no mu.’ ”
