2 Kungaboken 19 – Swedish Contemporary Bible NUB

Swedish Contemporary Bible

2 Kungaboken 19:1-37

Jesaja förutsäger att Juda ska räddas

(Jes 37:1-8)

1När kung Hiskia fick höra detta, rev han också sönder sina kläder och klädde sig i säcktyg. Sedan gick han till Herrens hus. 2Han sände Eljakim, chefen för palatset, kungens sekreterare Shevna och de äldste bland prästerna, alla klädda i säcktyg, till profeten Jesaja, Amos son. 3De sa till honom: ”Så säger Hiskia: ’Det här är en nödens, bestraffningens och skammens dag! Barnen ska födas, men det finns ingen kraft att föda. 4Men kanske Herren, din Gud, hör allt den assyriske befälhavaren säger, han som hans herre, den assyriske kungen, har sänt för att håna den levande Guden. Herren, din Gud, ska nog straffa honom för dessa ord som han hört. Be därför för den rest som finns kvar!’ ”

5När kung Hiskias tjänare kom till Jesaja, 6svarade han dem: ”Säg till er herre: ’Så säger Herren: ”Var inte rädd för vad du har hört, hädelser av den assyriske kungens tjänare. 7Se, jag ska inge honom att lyssna till ett rykte, så att han återvänder till sitt eget land, och där ska jag låta honom bli dödad med svärd.” ’ ”

8Den assyriske befälhavaren vände tillbaka och fann den assyriske kungen i en strid mot Livna; han hade nämligen hört att denne hade lämnat Lakish.

Sanherib hotar Jerusalem

(Jes 37:9-20)

9Sanherib nåddes av ett meddelande att Tirhaka, kungen av Kush, gått till anfall mot honom. Återigen skickade den assyriske kungen iväg sändebud med ett meddelande till kung Hiskia: 10”Så här ska ni säga till Hiskia, kungen av Juda: ’Låt inte din Gud, som du förtröstar på, lura dig till att tro att Jerusalem inte ska falla i den assyriske kungens händer.’ 11Du har ju hört vad de assyriska kungarna har gjort med alla länder, hur totalt de förintat dem. Skulle du då bli räddad? 12Blev de folk som mina förfäder förgjorde, Gosan, Harran, Resef och Edens folk i Telassar, räddade av sina gudar? 13Var är kungen av Hamat, kungen av Arpad och kungarna av Sefarvajim, Hena och Iva?”

Hiskia ber Herren om hjälp

14När Hiskia hade mottagit brevet av sändebuden och läst det, gick han till Herrens hus och bredde ut det inför Herren 15och bad inför Herren: ”Herre, Israels Gud, du tronar över keruberna, du ensam är Gud och råder över alla riken på jorden! Du har gjort himmel och jord. 16Hör, Herre, lyssna! Öppna dina ögon, Herre, och se! Hör hur Sanherib hädar den levande Guden i sitt brev som han har skickat.

17Det är sant, Herre, att kungarna i Assyrien har ödelagt dessa folk och deras länder 18och kastat deras gudar i elden. Men de var ju inga gudar utan människohänders verk av trä och sten. Därför kunde de förgöra dem. 19Herre, vår Gud, rädda oss nu ur hans makt, så att alla riken på jorden förstår att endast du är Gud!”

Herren lovar beskydda Jerusalem

(Jes 37:21-35)

20Jesaja, Amos son, skickade då detta budskap till Hiskia: ”Så säger Herren, Israels Gud: ’Jag har hört din bön som du har bett angående Sanherib, Assyriens kung. 21Och det här är vad Herren har talat mot honom:

Jungfrun, dottern Sion, föraktar och hånar dig,

dottern Jerusalem skakar på huvudet åt dig.

22Vem har du hånat och smädat?

Mot vem har du höjt rösten

och kastat högmodiga blickar?

Mot Israels Helige!

23Genom dina sändebud har du

hädat Herren.

Du sa:

”Med mina många vagnar

har jag bestigit bergens höjder

och Libanons utkanter,

huggit ner dess högsta cedrar och dess bästa cypresser.

Jag har tagit mig till dess mest avlägsna delar och finaste skogar.

24Jag grävde brunnar i främmande land

och drack deras vatten,

med mina fötter torkade jag ut alla floder i Egypten.”

25Har du inte hört

att jag bestämde detta för länge sedan,

planerade det i en fjärran tid?

Nu har jag låtit det inträffa,

och du fick ödelägga befästa städer.

26Deras invånare blev maktlösa,

förskräckta och skamsna.

De var som plantor på åkern,

den spirande grönskan,

som gräs på taken,

som förbränns innan det växer upp.

27Men jag vet om du står eller sitter,

går ut eller kommer in

och hur du rasar mot mig.

28Därför att du rasar mot mig

och ditt högmod har nått mina öron,

ska jag sätta en krok i din näsa

och ett betsel i din mun

och leda dig tillbaka samma väg som du kom.’

29Detta ska vara tecknet för dig, Hiskia:

I år ska ni få äta självvuxen säd

och nästa år det som växer därifrån.

Men det tredje året ska ni så och skörda,

plantera vingårdar och äta deras frukt.

30Än en gång ska den räddade rest som är kvar av Juda

slå rot och bära frukt.

31För en rest ska komma från Jerusalem,

de räddade från Sions berg.

Härskarornas Herres lidelse ska göra detta.

32Därför säger Herren om kungen av Assyrien:

’Han ska inte komma in i denna stad,

inte skjuta någon pil dit in,

inte gå fram i skydd av någon sköld eller bygga någon vall mot den.

33Han ska vända tillbaka samma väg som han kom,

och han ska inte komma in i denna stad, säger Herren.

34Jag ska försvara och rädda denna stad

för min och min tjänare Davids skull.’ ”

Jerusalem räddas och Sanherib får sitt straff

(2 Krön 32:21; Jes 37:36-38)

35Den natten gick Herrens ängel ut och dödade 185 000 man i assyriernas läger, och på morgonen låg det döda kroppar överallt.

36Då bröt Sanherib, kungen av Assyrien, upp, vände tillbaka och stannade i Nineve. 37En gång när han tillbad i sin gud Nisroks tempel, dödade hans söner Adrammelek och Sareser honom med svärd. De flydde sedan till Ararat, och hans son Assarhaddon blev kung efter honom.