Herrens härlighet fyller templet
(1 Kung 8:62-66)
1När Salomo hade slutat att be, kom eld ner från himlen och förtärde brännoffret och slaktoffren. Herrens härlighet uppfyllde templet. 2Prästerna kunde inte gå in i Herrens hus, eftersom Herrens härlighet uppfyllde det. 3När alla israeliterna såg hur elden och Herrens härlighet kom ner över templet, föll de ner med ansiktet mot marken och tillbad och prisade Herren:
”Han är god
och hans nåd varar i evighet!”
4Kungen och allt folket frambar offer till Herren. 5Kung Salomo offrade 22 000 tjurar och 120 000 får och getter. Så invigde kungen och hela folket Guds hus. 6Prästerna intog sina platser, och leviterna stod med Herrens musikinstrument, som kung David gjort för tacksägelse och själv använt för att prisa Herren: ”Hans nåd varar i evighet.” Prästerna, som stod mitt emot leviterna, blåste i sina trumpeter, och alla israeliterna stod upp.
7Salomo helgade den mellersta delen av förgården framför Herrens hus, och där offrade han brännoffer och matoffer och fettstycken av gemenskapsoffer, då kopparaltaret som Salomo gjort inte kunde rymma allt brännoffer och matoffer och fettstyckena.
8Salomo firade högtiden i sju dagar tillsammans med hela Israel, en mycket stor församling, ända från Levo-Hamat till Egyptens bäck. 9Den åttonde dagen hölls en högtidssamling, för de hade firat altarets invigning i sju dagar och högtiden i sju dagar. 10Men på den tjugotredje dagen i sjunde månaden skickade han hem folket, som var glada och lyckliga över allt det goda Herren hade gjort mot David och Salomo och mot sitt folk Israel.
Gud talar till Salomo
(1 Kung 9:1-9)
11Salomo färdigställde så Herrens hus och kungapalatset. Han lyckades med allt han föresatt sig att göra i Herrens hus och i sitt eget palats. 12Då visade sig Herren en natt för Salomo och sa:
”Jag har hört din bön och valt denna plats åt mig för offer.
13Om jag stänger till himlen, så att det inte kommer något regn, eller om jag befaller gräshoppor att härja landet, eller om jag sänder epidemier över mitt folk, 14och mitt folk, som är kallat efter mitt namn, då ödmjukar sig och ber till mig, söker mig och vänder om från sina onda vägar, ska jag lyssna till dem från himlen och förlåta deras synder och bota deras land. 15Jag ska öppna mina ögon och öron till de böner som bes på den här platsen. 16Jag har nu valt och helgat det här templet för att mitt namn ska bo där för evigt. Mina ögon och mitt hjärta ska alltid vara här.
17Om du nu vandrar mina vägar, så som din far David gjorde inför mig, och i allting gör som jag befallt, följer mina bud och föreskrifter, 18ska jag låta ditt kungadöme bestå, som jag lovade din far David: Det ska aldrig saknas en ättling till dig som regerar över Israel.
19Men om ni vänder er bort och överger de bud och befallningar som jag gett er och börjar tjäna andra gudar och tillbe dem, 20då ska jag rycka upp dem ur mitt land, som jag gav dem, och förkasta detta hus som är helgat åt mitt namn. Jag ska låta det bli till ordspråk och nidvisa bland alla folk. 21Detta hus, som nu är så imponerande, ska var och en som går förbi, se på och häpet säga: Varför har Herren gjort så med detta land och detta tempel? 22Svaret ska bli: ’Därför att de har övergett Herren, sina fäders Gud, som förde dem ut ur Egypten, och i stället hållit sig till andra gudar, tillbett och tjänat dem. Det är därför han lät allt detta onda drabba dem.’ ”
