2 Korintierbrevet 13 – NUB & AKCB

Swedish Contemporary Bible

2 Korintierbrevet 13:1-13

Slutliga förmaningar

1Det här är tredje gången jag kommer till er. ”Det krävs två eller tre vittnen för varje sak som ska avgöras.”13:1 Se 5 Mos 19:15. 2Vid mitt andra besök varnade jag, och varnar nu igen när jag är frånvarande, både dem som har syndat och alla andra: när jag kommer till er ska jag inte skona någon.

3Ni vill ju ha bevis för att det är Kristus som talar genom mig. Han är inte svag inför er, utan han visar sin kraft hos er. 4Det är sant att han var svag när han korsfästes, men han lever genom Guds kraft. Också vi är svaga i honom, men ni ska leva tillsammans med honom genom Guds kraft som ni ska få uppleva.

5Pröva er själva, om ni är i tron, testa er själva. Inser ni inte i er själva att Jesus Kristus är i er? Om inte, då består ni inte provet. 6Men jag hoppas att ni i alla fall ska inse att vi har bestått det.

7Vi ber till Gud att ni inte ska göra något som är ont, men inte för att det ska visa sig att vi har bestått provet, utan för att ni ska göra det som är gott. Sedan spelar det ingen roll om det ser ut som att vi inte bestod provet. 8Vi kan ju inte sätta oss emot sanningen utan bara vara för den. 9Vi gläder oss nämligen när vi är svaga men ni starka. Det är ju just det som är vår bön, att ni ska bli alltmer fullkomliga.

10Det är också därför jag skriver detta till er redan nu, så att jag ska slippa vara sträng mot er när jag kommer, i kraft av den myndighet Herren har gett mig för att bygga upp och inte riva ner.

Slutönskan

11Och så till sist, syskon: Var glada! Sträva efter det fullkomliga, rätta er efter mina förmaningar, var eniga och lev i frid med varandra. Då ska kärlekens och fridens Gud vara med er.

12Hälsa varandra med en helig kyss.13:12 Se not till Rom 16:16. Alla de heliga hälsar till er.

13Nåd från Herren Jesus Kristus, kärlek från Gud, och den heliga Andens gemenskap åt er alla.

Akuapem Twi Contemporary Bible

2 Korintofo 13:1-14

Kɔkɔbɔ A Etwa To

1Nsra a ɛto so abiɛsa a merebɛsra mo ni. Kyerɛwsɛm no ka se, “Adanse a nnipa baanu anaa baasa bedi no na ɛsɛ sɛ wɔfa.” 2Bere a mebaa mo nkyɛn nea ɛto so abien no, mebɔɔ mo kɔkɔ bi. Mereti mu mprempren a minni mo nkyɛn yi. Sɛ mesan ba bio a, meremfa mo anaa nnipa afoforo bi a wɔayɛ bɔne no ho nkyɛ wɔn, 3efisɛ mopɛ sɛ muhu nsɛnkyerɛnne bi sɛ Kristo nam me so kasa. Ɔnyɛ mmerɛw sɛ ɔbɛyɛ mo mu adwuma, na mmom ɔwɔ tumi wɔ mo mu. 4Ɛwɔ mu sɛ mmerɛwyɛ mu na wɔbɔɔ no asennua mu, nanso Onyankopɔn tumi mu na ɔte ase yi. Yɛyɛ mmerɛw de, nanso ayɔnkofa a yɛne no wɔ nti, yɛne no bɛtena wɔ Onyankopɔn tumi mu.

5Monsɔ mo ho nhwɛ, na mummu mo ho atɛn nhwɛ sɛ mote ase wɔ gyidi mu ana. Munim yiye sɛ Kristo Yesu te mo mu ana? Sɛ ɔnte mo mu a na ɛkyerɛ sɛ moantumi sɔhwɛ no. 6Minim yiye sɛ mubehu sɛ yɛanni nkogu. 7Afei yɛbɔ mpae srɛ Onyankopɔn sɛ morenyɛ biribiara a enye. Yɛmpɛ sɛ nnipa behu sɛ yɛwɔ tumi bi wɔ mo so. Mpo sɛ wohu yɛn sɛ yɛsɛ nnipa a yɛadi nkogu wɔ yɛn adwuma mu a, yɛpɛ, efisɛ yɛpɛ sɛ mobɛyɛ nea eye de adi nkonim. 8Yɛrentumi nsɔre ntia nokware, na mmom nokware nko ara na ɛsɛ sɛ yegyina ma no. 9Sɛ yehu sɛ yɛyɛ mmerɛw na moyɛ den a, na yɛn ani agye. Enti yɛn nso yɛrebɔ mpae sɛ mobɛyɛ pɛ. 10Ɛno nti na merekyerɛw saa krataa yi abrɛ mo, sɛnea ɛbɛyɛ na, sɛ meba a merennyina tumi a Awurade de ama me sɛ memfa mmoa mo na munyin na mo mu antetew no so ne mo nni no anibere so.

11Enti anuanom, makra mo! Mompere nhwehwɛ ade pa; muntie mʼafotu; mo ne mo ho mo ho nka na montena ase asomdwoe mu. Na ɔdɔ ne asomdwoe Nyankopɔn no ne mo bɛtena.

12Momfa onuadɔ nkyiakyia mo ho mo ho.

13Onyankopɔn nkurɔfo nyinaa kyiakyia mo.

14Yɛn Awurade Yesu Kristo dom ne Onyankopɔn dɔ ne Honhom Kronkron no ayɔnkofa nka mo nyinaa.