Samuel och Saul
(8:1—15:35)
Saul blir Israels kung
Folket vill ha en kung
1När Samuel blev äldre, tillsatte han sina söner som domare över Israel. 2Hans äldste son Joel och hans näst äldste son Avia dömde i Beer Sheva, 3men de följde inte alls i sin fars fotspår utan sökte egen orätt vinning: de tog emot mutor och vrängde rättvisan. 4Alla Israels äldste möttes i Rama hos Samuel. 5De sa: ”Du har blivit gammal och dina söner följer inte i dina fotspår. Ge oss en kung som kan styra oss, så som alla andra folk har!”
6Samuel blev besviken när han hörde att de ville ha en kung och bad till Herren. 7Men Herren svarade: ”Låt dem få vad de vill ha! Det är mig de förkastar, inte dig. De vill inte längre ha mig till kung. 8Ända sedan jag förde dem ut ur Egypten har de gång på gång vänt mig ryggen och följt andra gudar och nu behandlar de dig på samma sätt. 9Gör som folket vill, men varna dem för hur det kommer att bli att lyda under en kung!”
10Samuel berättade allt vad Herren sagt till dem som begärde en kung. 11Han sa: ”En kung som ska härska över er kommer att ha rätt att ta ut era söner till krigstjänst, som ryttare eller vagnsförare eller till att springa framför hans vagnar. 12Några kommer han att sätta till befäl över tusen eller femtio man. Andra kommer att tvingas plöja hans åkrar och ta in hans skördar eller sättas att tillverka hans vapen och vagnar. 13Han kommer att ta era döttrar till att bereda salvor och parfymer och till att arbeta i hans kök och bageri. 14Han kommer att ta era bästa åkrar, vingårdar och olivträd och ge dem till sina tjänstemän. 15Han kommer att kräva en tiondel av er skörd åt sina hovmän och tjänstemän. 16Han kommer att kräva att få era tjänare, de bästa åsnorna och det bästa av er boskap för sina personliga behov. 17Han kommer att kräva en tiondel av era hjordar och ni kommer att bli hans slavar. 18Ni kommer att ångra er och gråta bittert på grund av den kung som ni valt, men då ska Herren inte hjälpa er.”
19Men folket vägrade lyssna till Samuels varningar och sa: ”Nej, vi måste ha en kung! 20Vi vill vara som alla andra folk. Vi vill ha en kung som kan skipa rätt åt oss och leda oss och kämpa för oss i strid.”
21Samuel berättade sedan för Herren vad folket hade sagt 22och Herren svarade: ”Gör som de säger och ge dem en kung!” Då sa Samuel till dem att de skulle gå hem, var och en till sin stad.
8
王を求める民
1やがて、年老いたサムエルは隠退し、イスラエルを裁く仕事を息子たちに譲りました。 2長男ヨエルと次男アビヤは、ベエル・シェバで人々を裁きました。 3しかし彼らには、父のような高潔さが欠けていました。金に目がくらんでわいろを取り、公平であるべき裁きを曲げていました。
4そこでイスラエルの長老たちはラマに集まり、この件でサムエルと話し合いました。 5彼らは、サムエルの隠退後、息子たちの行状が思わしくなく、物事に支障をきたしていることを話しました。そして、こう願ったのです。「どの国にも王がいます。私たちにも王を立ててください。」
6サムエルはひどく動揺し、主に祈りました。 7主の答えはこうでした。「民の言うとおりにしてやるがよい。彼らは、あなたではなく、このわたしを退けたのだ。もう、わたしに治めてもらいたくないのだ。 8エジプトから連れ出して以来これまで、彼らはいつもわたしを捨て、ほかの神々のあとを追ってばかりいた。まさにそれと同じことを、今またしようとしているのだ。 9願うとおりにしてやるがよい。ただし、王を立てることがどういうことか、よくよく警告しておきなさい。」
10サムエルは主のことばを、王を求めるこの民に残らず伝えました。
11「あなたがたの言うとおり王を立てれば、あなたがたの息子は王の軍隊に取られ、王の戦車の前を走ることになりかねない。 12中には、戦場に追いやられる者も出るだろう。そして、残りの者はみな、奴隷のように働かされる。王家の領地を耕し、刈り入れにも無報酬で駆り出され、武器や戦車の部品作りにも動員されるのだ。 13王はあなたがたから娘も取り上げて、料理をこしらえたり、パンを焼いたり、香料を作ったりすることを強いるだろう。 14それに、ぶどう畑やオリーブ畑のうち、最良の場所を王家の所領に差し出さなければならない。 15収穫の十分の一は、年貢として王の家来たちに納めなければならない。 16奴隷や屈強の若者、それに家畜まで、王の私用のために駆り出されるのだ。 17羊の群れも十分の一を要求されるし、結局、自分たちが奴隷となるわけだ。 18王を立ててほしいと言ったばっかりに、あとで後悔して嘆いても、主は助けてくださらないだろう。」
19しかし人々は、警告に耳を傾けようとしませんでした。「かまいませんとも。それでも王が欲しいのです。 20よその国々と同じになりたいのです。王が私たちを治め、戦いを指揮してくれるでしょう。」
21サムエルは、人々の反応を主に告げました。 22主はまたも、「言うとおりにしてやりなさい。王を立ててやるがよい」と答えました。ついにサムエルも承知し、人々をそれぞれ自分の家に帰らせました。
