David skonar Saul än en gång
1Männen från Sif gick nu till Saul i Giva och berättade att David gömde sig på Hakilahöjden mitt emot Jeshimon. 2Saul drog då i väg med sina 3 000 utvalda israelitiska soldater till Siföknen för att jaga honom. 3Han slog läger på Hakilahöjden längs vägen, mitt emot Jeshimon. David som befann sig i öknen förstod att Saul hade följt efter honom.
4David sände ut spejare och fick bekräftat att Saul verkligen kommit dit. 5Sedan gav han sig i väg till Sauls läger. Där såg han var kung Saul låg och sov bredvid sin härförare Avner, Ners son, längst inne i lägret, medan soldaterna låg runt omkring honom.
6”Vem av er vill följa med mig dit in till Sauls läger?” frågade David hettiten Achimelek och Avishaj, Serujas son, Joavs26:6 Joav och Avishaj var Davids systersöner. Joav blev senare ledare för hela Israels armé. bror. ”Jag går med dig”, sa Avishaj. 7Och så gick David och Avishaj till hären på natten, där de fann Saul sovande med spjutet nerstucket i marken nära huvudet. Avner och soldaterna låg runt omkring honom.
8”Gud har nu utlämnat din fiende åt dig”, sa Avishaj till David. ”Låt mig få spetsa fast honom vid marken med mitt spjut! Jag lär inte behöva mer än ett försök.” 9”Nej!” sa David. ”Du får inte döda honom, för vem kan ostraffat angripa Herrens smorde?” 10David fortsatte: ”Så sant Herren lever, Herren kommer att slå honom: antingen dör han när hans tid är inne eller genom att han faller i strid. 11Herren förbjude att jag skulle lyfta min hand mot hans smorde! Men ta Sauls spjut som står vid hans huvud och hans vattenkruka, så går vi!” 12Och så tog David spjutet och vattenkrukan vid Sauls huvud. Sedan lämnade de lägret utan att någon sett dem. Ingen av Sauls män vaknade, för Herren lät dem sova tungt.
13När David efter en stund klättrat upp på bergssluttningen på andra sidan lägret och var på betryggande avstånd, 14ropade han mot hären och Avner, Ners son: ”Avner! Svara mig!” ”Vem är det som ropar på kungen?” frågade Avner.
15David svarade: ”Du är ju en man utan like i hela Israel. Varför vakar du då inte över din herre och kung, när någon kommer för att döda honom? 16Det är verkligen illa! Så sant Herren lever borde ni dö för att ni inte vakat över er herre, Herrens smorde. Säg mig nu, var är kungens spjut och var är vattenkrukan som stod vid hans huvud?”
17Då kände Saul igen Davids röst och ropade: ”Är det du, min son David?”
David svarade: ”Ja, herre, det är det, min herre och kung! 18Varför jagar du mig? Vad har jag gjort? Har jag gjort något ont? 19Lyssna nu på mig, din tjänare, du min herre och kung! Om det är Herren som har eggat upp dig mot mig, då tar han väl emot ett offer, men om det är människor som driver dig till det, så kommer Guds förbannelse att drabba dem. De har ju drivit mig från min arvedel i Herrens land och de har velat få mig till att tillbe andra gudar. 20Låt nu inte mitt blod utgjutas långt borta från Herrens närhet. Israels kung har ju dragit ut för att jaga en loppa som man jagar rapphöns bland bergen.”
21Då bekände Saul: ”Jag har syndat. Kom tillbaka hem, min son! Jag ska inte längre försöka skada dig, för du har räddat mitt liv i dag. Jag har gjort fel och handlat dåraktigt.”
22”Här är ditt spjut, herre”, svarade David. ”Låt en av dina unga män komma hit och hämta det! 23Herren belönar var och en efter hans rättfärdighet och trohet. Herren överlämnade dig åt mig i dag, men jag lyfte inte min hand mot Herrens smorde. 24Ditt liv var dyrbart för mig i dag, så må mitt liv på samma sätt vara dyrbart för Herren och må han rädda mig ur alla mina svårigheter!”
25Då sa Saul till David: ”Du ska vara välsignad, min son David! Du ska i framtiden utföra hjältedåd och vinna stora segrar!” Sedan gick David sin väg och Saul återvände hem.
大卫再次放过扫罗
1西弗人到基比亚见扫罗，说：“大卫正躲在旷野附近的哈基拉山中。” 2扫罗就带领三千以色列精兵到西弗的旷野去追捕大卫。 3他们在旷野附近路边的哈基拉山上扎营。大卫在旷野听说扫罗追来了， 4就派人去打探消息，得知扫罗的追兵果然已到。 5大卫来到扫罗的营地，看见了他和他的元帅——尼珥的儿子押尼珥睡觉的地方，他睡在军营中间，其他人围绕着他扎营。 6大卫问赫人亚希米勒和洗鲁雅的儿子约押的兄弟亚比筛：“谁愿意跟我到扫罗的营里？”亚比筛答道：“我愿意。” 7大卫和亚比筛就趁夜间走进扫罗的军营，发现扫罗正在熟睡，他的矛插在地上，靠近他的头，押尼珥和其他人睡在他周围。 8亚比筛对大卫说：“现在上帝把你的敌人交在你手中了，让我一矛把他钉在地上，决不用刺第二下。” 9大卫却说：“不要杀他，谁杀害耶和华所膏立的王，都难逃罪责。 10我凭永活的耶和华起誓，耶和华必亲手击杀他。他要么寿终而死，要么命丧沙场。 11我在耶和华面前绝不敢出手伤害祂所膏立的王。我们拿走他旁边的矛和水瓶吧。” 12大卫拿上扫罗的矛和水瓶同亚比筛离开了，没有人看见，没有人知道，他们都在沉睡，没有人醒来，因为耶和华使他们都熟睡了。
13大卫爬上营地对面的山坡，远远地站在山顶上，与他们相距很远。 14他呼喊扫罗的士兵和尼珥的儿子押尼珥：“押尼珥，你回答我！”押尼珥问道：“你是谁，竟敢在王面前喊叫？” 15大卫说：“你不是勇士吗？在以色列有谁比得上你呢？有人来刺杀你的王，你的主，你为何没有保护他呢？ 16你失职了。我凭永活的耶和华起誓，你们都该死。因为你们没有保护你们的主——耶和华所膏立的王。你看看王身边的矛和水瓶在哪里？”
17扫罗听出是大卫的声音，就说：“我儿大卫！是你吗？”大卫答道：“我主我王啊，是我。 18我主为什么又要追杀仆人呢？我做错了什么，犯了什么罪？ 19我主我王，请听仆人说，如果是耶和华使你与我作对，愿祂悦纳我献上的祭物；如果这是出于人的主意，愿他们在耶和华面前受咒诅。因为他们赶我离开耶和华所赐的产业，叫我去服侍外族人的神明。 20求你不要让我死在远离耶和华的异乡！以色列王为何要像在山上猎杀鹧鸪一样追捕一只跳蚤呢？”
21扫罗说：“我犯罪了。我儿大卫，你回来吧，我不会再伤害你，因为你今日保存了我的性命。我真是糊涂，犯了大错。” 22大卫答道：“王的矛在这里，请派一个人来拿回去吧。 23耶和华赐福给公义、信实的人。今天耶和华把你交在我手中，但我不愿下手伤害耶和华所膏立的王。 24我今天保存了你的性命，愿耶和华也保存我的性命，救我脱离一切患难。” 25扫罗对大卫说：“我儿大卫，愿你蒙福。你一定能建功立业，战胜仇敌。”于是，大卫起身离开，扫罗也回家去了。
