Berättelsen om Jakob och hans släkt
(37:1—50:26)
1Jakob bosatte sig alltså på nytt i Kanaans land där hans far hade bott.
Josef säljs som slav
2Det här är berättelsen om Jakob och hans släkt. Jakobs son Josef, som nu var sjutton år, vallade fåren med sina bröder. Som ung var han tillsammans med sönerna till sin fars bihustrur Bilha och Silpa. Det onda han hörde om dem, förde han vidare till sin far. 3Israel älskade Josef mer än sina andra barn, eftersom Josef föddes på hans ålderdom. Han lät göra åt honom en hellång37:3 Det hebreiska ordets betydelse är osäker. Kan möjligen också betyda färggrann. dräkt. 4Hans bröder lade märke till hur deras far älskade Josef mer än sina andra söner, och de hatade honom för det. De kunde inte tala vänligt till honom.
5En natt hade Josef en dröm. När han berättade den för sina bröder, hatade de honom ännu mer.
6”Hör här vad jag drömde”, sa han. 7”Vi var ute på åkern och band kärvar. Min kärve stod upp och era kärvar samlade sig runt omkring min och bugade sig djupt inför den.” 8”Jaså, du vill bli kung och regera över oss?” sa hans bröder till honom. Deras hat till honom tilltog både för drömmens skull och för vad han sagt.
9Sedan hade han en annan dröm, som han också berättade för sina bröder. ”Hör här, jag har haft en dröm igen”, sa han. ”Solen och månen och elva stjärnor bugade sig djupt för mig.” 10Han berättade denna dröm för sin far och för sina bröder. Men fadern tillrättavisade honom: ”Vad är det för en dröm? Skulle jag och din mor och dina bröder komma och buga oss inför dig?” 11Bröderna blev avundsjuka på Josef, men Jakob kunde inte glömma vad Josef hade sagt.
12En gång vallade Josefs bröder sin fars hjordar vid Shekem. 13Då sa Israel till Josef: ”Dina bröder är som du vet i Shekem för att låta hjordarna beta där. Jag vill skicka dig till dem.” ”Ja, far”, svarade Josef. 14Israel fortsatte: ”Gå och ta reda på hur de har det och hur det står till med djuren, och kom sedan tillbaka och rapportera för mig.”
Så skickade Israel iväg honom från Hebrondalen. Väl framme i Shekem 15fann en man honom medan han letade på fälten. ”Vem letar du efter?” frågade mannen. 16”Jag letar efter mina bröder och deras hjordar”, svarade Josef. ”Kan du tala om för mig var de är?” 17”Ja”, sa mannen till honom. ”De är inte här längre. Jag hörde dina bröder säga att de tänkte gå till Dotan.” Då fortsatte Josef till Dotan och hittade dem där.
18När bröderna på avstånd såg att Josef var på väg till dem, bestämde de sig för att döda honom.
19”Här kommer drömmaren”, sa de till varandra. 20”Kom, så dödar vi honom och kastar honom i brunnen och säger att ett rovdjur har ätit upp honom. Sedan får vi se vad det blir av hans drömmar!”
21När Ruben hörde detta, ville han rädda Josef ur deras händer. ”Nej, vi får inte döda honom”, sa han. 22”Spill inte blod”, fortsatte han. ”Kasta honom i stället i brunnen här i öknen, men rör honom inte.” Ruben tänkte nämligen rädda honom från de andra och låta honom återvända till sin far.
23När Josef kom fram, drog de av honom hans vackra dräkt som han hade på sig 24och tog honom och kastade honom i brunnen som var tom på vatten. 25Sedan satte de sig ned för att äta. Då lade de märke till en karavan ismaeliter som kom från Gilead. Deras kameler var lastade med dragantgummi, balsam och myrra37:25 Översättningen av de hebreiska benämningarna på varorna här är osäker; man känner inte till ordens exakta betydelse. som de förde med sig till Egypten.
26Juda sa till de andra: ”Varför skulle vi döda vår bror och tvingas dölja vårt brott? 27Kom, vi säljer honom till ismaeliterna, så slipper vi bruka våld mot honom. Han är ju trots allt vår bror, av samma kött och blod som vi.” Bröderna höll med om detta. 28När några midjanitiska37:28 Köpmännen benämns både som ismaelitiska och som midjanitiska. Jfr 37:36; 39:1. Kanske fanns båda med i karavanen. köpmän kom förbi, drog de37:28 Om subjektet ”de” är köpmännen eller bröderna framgår inte av den hebreiska texten. upp Josef ur brunnen och sålde honom till ismaeliterna för tjugo silverpengar37:28 Tjugo silverpengar eller siklar verkar ha varit mycket mindre än priset på en slav (jfr 2 Mos 21:32).. Köpmännen tog honom sedan med sig till Egypten. 29När Ruben kom tillbaka till brunnen och såg att Josef inte var där, slet han sönder sina kläder.
30Han gick tillbaka till sina bröder och sa: ”Pojken är borta! Vart ska jag nu ta vägen?37:30 Ruben var äldste sonen och hade därför ansvar för de andra.” 31Då tog de Josefs dräkt, dödade en bock och doppade dräkten i blodet. 32Sedan skickade de dräkten till sin far och sa: ”Det här är vad vi hittat. Se efter om den är din sons dräkt.”
33Fadern kände omedelbart igen den och sa: ”Ja, den tillhör min son. Ett rovdjur har ätit upp honom. Josef har blivit ihjälriven.”
34Jakob rev sönder sina kläder och klädde sig i säcktyg och sörjde sin son länge. 35Alla hans söner och döttrar kom för att trösta honom, men han lät sig inte tröstas. ”Jag kommer att dö av sorg över min son och gå i dödsriket med honom”, sa han och grät otröstligt över honom.
36Framme i Egypten sålde midjaniterna Josef till Potifar, som var hovman hos farao och befälhavare för livgardet.
Si Jose kag ang Iya mga Utod
1Nagpabilin si Jacob sa pag-estar sa Canaan, ang lugar nga gin-estaran man anay sang iya amay. 2Kag amo ini ang estorya parte sa pamilya ni Jacob:
Sang nagaedad na si Jose sing 17 ka tuig, nagabantay siya sang mga kasapatan kaupod sang iya mga utod nga mga anak ni Bilha kag ni Zilpa, nga mga asawa sang iya amay. Ginsugid ni Jose sa iya amay ang mga malain nga ginpanghimo sang iya mga utod.
3Mas palangga ni Jacob37:3 Jacob: sa Hebreo, Israel. si Jose sang sa iban niya nga mga anak, tungod kay tigulang na siya sang natawo si Jose. Gani ginpatahian niya si Jose sang matahom kag malaba nga bayo.37:3 matahom kag malaba nga bayo: Indi klaro ang buot silingon sang Hebreo sini. 4Pero pagkakita sang mga utod ni Jose nga mas palangga siya sang ila amay sang sa ila, naakig sila kay Jose kag ginhambalan nila siya sang masakit nga mga sugilanon.
5Karon nagdamgo si Jose. Sang pagsugid niya sang iya damgo sa iya mga utod, naakig pa gid sila tapat sa iya. 6Kay amo ini ang ginsugid niya, “Nagdamgo ako 7nga samtang didto kita sa uma nga nagapamugkos sang mga uhay, hinali lang nga nagtindog ang akon binugkos kag ginpalibutan sang inyo mga binugkos nga nagasaludo.” 8Nagsiling ang iya mga utod, “Ano? Mangin hari ka kag magapangulo sa amon?” Gani naakig pa gid sila kay Jose.
9Nagdamgo liwat si Jose kag ginsugid naman niya sa iya mga utod. Siling niya, “Nagdamgo naman ako nga nakita ko ang adlaw, ang bulan, kag ang onse ka bituon nga nagasaludo sa akon.” 10Ginsugid man ni Jose ang iya damgo sa iya amay pero naakig man ang iya amay sa iya. Siling niya, “Ano ang buot mo silingon? Nga kami sang imo iloy kag sang imo mga utod magasaludo sa imo?” 11Nahisa ang mga utod ni Jose sa iya, pero si Jacob iya gintago lang niya ini nga butang sa iya tagipusuon.
Ginbaligya si Jose sang Iya mga Utod
12Isa sadto ka adlaw, nagkadto ang mga utod ni Jose sa Shekem agod magbantay sang mga sapat sang ila amay. 13-14Karon, nagsiling si Jacob37:13-14 Jacob: sa Hebreo, Israel. kay Jose, “Ang imo mga utod didto sa Shekem nga nagabantay sang mga sapat. Magkadto ka didto kag tan-awon mo kon bala maayo man ang kahimtangan sang imo mga utod kag sang mga sapat. Balik ka dayon kag sugiri ako.” Nagsabat si Jose, “Huo, tay.”
Gani halin sa Kapatagan sang Hebron, nagkadto si Jose sa Shekem. 15Sang didto na siya nga nagalibot-libot sa latagon, may tawo nga nagpamangkot sa iya kon ano ang iya ginapangita. 16Nagsabat siya, “Ginapangita ko ang akon mga utod. Nakahibalo ka bala kon diin sila nagapahalab?” 17Nagsiling ang tawo, “Wala na sila diri. Nabatian ko nga makadto kuno sila sa Dotan.” Gani nag-apas si Jose kag nakita niya sila didto sa Dotan.
18Malayo pa si Jose nakita na siya sang iya mga utod. Kag sa wala pa siya makaabot, ginplanohan na nila nga patyon siya. 19Siling nila, “Ara na ang paladamgo. 20Dali, patyon ta siya kag ihulog dayon sa isa sining mga buho nga pulunduhan sang tubig. Silingon lang naton nga ginpatay siya sang mabangis nga sapat. Kag tan-awon ta abi kon matuman ang iya mga damgo.” 21Pero pagkabati ni Reuben sang ila plano, gintinguhaan niya nga luwason si Jose. Siling niya, “Indi lang naton siya pagpatyon. 22Ihulog lang ninyo siya sa buho diri sa kamingawan, pero indi gid ninyo siya pagpatyon.” Ginsiling ato ni Reuben tungod kay plano na niya nga luwason si Jose kag ibalik sa ila amay.
23Gani pag-abot ni Jose, gin-ubahan nila siya sadtong iya bayo nga matahom kag malaba,37:23 bayo nga matahom kag malaba: Tan-awa ang footnote sa 37:3. 24kag ginhulog sa buho nga pulunduhan sang tubig. Pero wala sadto sang tubig ang buho.
25Samtang nagakaon sila, may nalantawan sila nga mga negosyante nga Ishmaelinhon nga naghalin sa Gilead. Ang ila mga kamelyo may karga nga mga panakot, bulong, kag pahamot nga dal-on sa Egipto. 26Nagsiling si Juda sa iya mga utod, “Ano bala ang aton makuha kon patyon ta ang aton utod kag tago-taguon ang iya kamatayon? 27Ang maayo pa siguro ibaligya naton siya sa sinang mga Ishmaelinhon. Indi naton siya pagpatyon kay utod naton siya.” Nagsugot ang mga utod ni Juda sa iya.
28Gani pag-agi sang mga negosyante nga Ishmaelinhon, nga ang ila tribo Midianhon, ginbatak nila si Jose halin sa buho kag ginbaligya nila siya sa kantidad nga 20 ka bilog nga pilak. Kag gindala si Jose sang mga Ishmaelinhon sa Egipto.
29Sang pagbalik ni Reuben sa buho wala na didto si Jose, gani gin-gisi niya ang iya bayo sa kasubo. 30Dayon nagbalik siya sa iya mga utod kag nagsiling, “Wala na didto ang aton manghod. Paano na ako makapauli karon didto kay tatay?”
31Nagpatay sila sang kanding kag gintusmog nila sa dugo ang bayo ni Jose. 32Dayon gindala nila ang bayo ni Jose sa ila amay kag nagsiling, “Nakita namon ini. Tan-awa abi kon kay Jose ini ukon indi.” 33Nakilala dayon ni Jacob ang bayo. Siling niya, “Iya ina! Ginpatay siya sang mabangis nga sapat! Sigurado gid nga ginus-ab siya sang sapat.” 34Gin-gisi dayon ni Jacob ang iya bayo kag nagsuksok sang sako sa pagpakita sang iya pagpangasubo. Pila gid ka adlaw ang iya pagpangasubo para iya anak. 35Gin-uloulohan siya sang tanan niya nga mga anak pero sige gid gihapon ang iya pangasubo. Siling niya, “Pabay-i lang bala ninyo ako! Mapatay ako nga nagapangasubo tungod sa pagkapatay sang akon anak.” Kag padayon ang iya paghibi tungod kay Jose.
36Karon didto sa Egipto, ginbaligya sang mga Midianhon37:36 Midianhon: sa Hebreo, Medanhon. si Jose kay Potifar nga isa sa mga opisyal sang hari sang Egipto.37:36 hari sang Egipto: sa literal, Faraon. Kapitan siya sang mga guwardya sa palasyo.
