Jakobs söner hämnas
1En dag gick Dina, den dotter Lea fött åt Jakob, för att besöka flickorna i trakten. 2När hivén Shekem, fursten Hamors son, fick se henne, tog han henne med sig. Han låg med henne och kränkte henne. 3Han blev djupt förälskad i henne och försökte vinna hennes kärlek. 4Sedan talade han med sin far Hamor om detta. ”Se till att jag får gifta mig med den där flickan.”
5Jakob fick snart veta att hans dotter blivit vanärad, men eftersom hans söner var ute på fälten med boskapen, höll han tyst om saken tills de återvänt hem. 6Under tiden gick fursten Hamor, Shekems far, till Jakob för att tala om saken. 7När Jakobs söner kom tillbaka från fälten, fick de höra om det inträffade. De blev förtvivlade och greps av vrede eftersom det var en skamlig gärning Shekem hade begått i Israel när han låg med Jakobs dotter. Sådant får inte ske.
8Hamor sa till dem: ”Min son Shekem är verkligen kär i er syster. Låt honom få gifta sig med henne! 9Gift in er här med oss. Låt era döttrar gifta sig med våra söner, så ska vi ge våra döttrar som hustrur åt era unga män. 10Ni kan slå er ner var ni än vill bland oss och skaffa er ägodelar och ägna er åt affärer och bli rika.”
11Sedan talade Shekem till Dinas far och bröder: ”Visa mig välvilja och låt mig få henne till hustru. Jag ska ge er vad ni än vill ha. 12Det spelar ingen roll vilken hemgift eller gåva ni kräver, för jag ska betala den, bara ni ger mig flickan till hustru.”
13Eftersom Shekem hade behandlat deras syster så illa, lurade Jakobs söner Shekem och hans far Hamor. 14De sa nämligen: ”Vi kan inte ge vår syster till en man som inte är omskuren34:14 Se 1 Mos 17:9-14.. Det skulle vara en skam för oss. 15Vi kan bara ge vårt samtycke på ett villkor, och det är att alla era män låter omskära sig och blir som vi. 16Då kan vi gifta bort våra döttrar och bo här och förena oss med er, så att vi kan bli ett folk. 17Men om ni inte vill låta omskära er, tar vi flickan med oss och flyttar härifrån.”
18Hamor och Shekem gick med på förslaget. 19Den unge mannen skyndade sig iväg för att göra som de hade föreslagit, för han var mycket kär i Jakobs dotter. Han var den mest ansedde i hela sin fars släkt. 20Hamor och Shekem framträdde därför i stadsporten inför stadens män och talade till dem.
21”Dessa män är våra vänner”, sa de. ”Låt oss inbjuda dem att bo här i landet och röra sig fritt här. Landet är ju stort nog att rymma dem och vi kan gifta oss med deras döttrar och de med våra. 22Men de tänker bara stanna här och bli ett folk med oss på ett villkor, och det är att vi alla låter omskära oss på samma sätt som de. 23Om vi gör det kommer all deras boskap, allt de äger och alla deras djur att bli vårt. Låt oss göra som de vill, så att de bosätter sig här ibland oss.”
24Alla män i staden gick med på Hamors och hans son Shekems förslag. Alla lät omskära sig, samtliga män i hela staden.
25Men tre dagar senare, när såren var ömma, tog Jakobs två söner, Simon och Levi, Dinas bröder, sina svärd och gick in i staden och dödade utan motstånd varenda man där, 26även Hamor och hans son Shekem. De tog med sig Dina från Shekems hus och gick sedan därifrån.
27Sedan gick alla Jakobs söner över de slagna in till staden och plundrade den, eftersom deras syster hade vanhedrats där. 28De tog alla får, kor och åsnor, allt som de kunde lägga beslag på, både inne i staden och ute på fälten. 29De tog all egendom, alla kvinnor och barn och allt som fanns i husen.
30Då sa Jakob till Simon och Levi: ”Ni har dragit olycka över mig och gjort så att alla hatar mig i hela landet, både kanaanéerna och perisséerna. Vi är så få. Om de bestämmer sig för att anfalla oss, kommer de att döda både mig och min familj.”
31”Skulle de då få behandla vår syster som en prostituerad?” svarade de.
1And Dinah the daughter of Leah, which she bare unto Jacob, went out to see the daughters of the land. 2And when Shechem the son of Hamor the Hivite, prince of the country, saw her, he took her, and lay with her, and defiled her.34.2 defiled…: Heb. humbled her 3And his soul clave unto Dinah the daughter of Jacob, and he loved the damsel, and spake kindly unto the damsel.34.3 kindly…: Heb. to the heart of the damsel 4And Shechem spake unto his father Hamor, saying, Get me this damsel to wife. 5And Jacob heard that he had defiled Dinah his daughter: now his sons were with his cattle in the field: and Jacob held his peace until they were come.
6¶ And Hamor the father of Shechem went out unto Jacob to commune with him. 7And the sons of Jacob came out of the field when they heard it: and the men were grieved, and they were very wroth, because he had wrought folly in Israel in lying with Jacob’s daughter; which thing ought not to be done. 8And Hamor communed with them, saying, The soul of my son Shechem longeth for your daughter: I pray you give her him to wife. 9And make ye marriages with us, and give your daughters unto us, and take our daughters unto you. 10And ye shall dwell with us: and the land shall be before you; dwell and trade ye therein, and get you possessions therein. 11And Shechem said unto her father and unto her brethren, Let me find grace in your eyes, and what ye shall say unto me I will give. 12Ask me never so much dowry and gift, and I will give according as ye shall say unto me: but give me the damsel to wife. 13And the sons of Jacob answered Shechem and Hamor his father deceitfully, and said, because he had defiled Dinah their sister: 14And they said unto them, We cannot do this thing, to give our sister to one that is uncircumcised; for that were a reproach unto us: 15But in this will we consent unto you: If ye will be as we be, that every male of you be circumcised; 16Then will we give our daughters unto you, and we will take your daughters to us, and we will dwell with you, and we will become one people. 17But if ye will not hearken unto us, to be circumcised; then will we take our daughter, and we will be gone.
18And their words pleased Hamor, and Shechem Hamor’s son. 19And the young man deferred not to do the thing, because he had delight in Jacob’s daughter: and he was more honourable than all the house of his father.
20¶ And Hamor and Shechem his son came unto the gate of their city, and communed with the men of their city, saying, 21These men are peaceable with us; therefore let them dwell in the land, and trade therein; for the land, behold, it is large enough for them; let us take their daughters to us for wives, and let us give them our daughters. 22Only herein will the men consent unto us for to dwell with us, to be one people, if every male among us be circumcised, as they are circumcised. 23Shall not their cattle and their substance and every beast of theirs be ours? only let us consent unto them, and they will dwell with us. 24And unto Hamor and unto Shechem his son hearkened all that went out of the gate of his city; and every male was circumcised, all that went out of the gate of his city.
25¶ And it came to pass on the third day, when they were sore, that two of the sons of Jacob, Simeon and Levi, Dinah’s brethren, took each man his sword, and came upon the city boldly, and slew all the males. 26And they slew Hamor and Shechem his son with the edge of the sword, and took Dinah out of Shechem’s house, and went out.34.26 edge: Heb. mouth 27The sons of Jacob came upon the slain, and spoiled the city, because they had defiled their sister. 28They took their sheep, and their oxen, and their asses, and that which was in the city, and that which was in the field, 29And all their wealth, and all their little ones, and their wives took they captive, and spoiled even all that was in the house. 30And Jacob said to Simeon and Levi, Ye have troubled me to make me to stink among the inhabitants of the land, among the Canaanites and the Perizzites: and I being few in number, they shall gather themselves together against me, and slay me; and I shall be destroyed, I and my house. 31And they said, Should he deal with our sister as with an harlot?
