1Therefore, since we are surrounded by such a great cloud of witnesses, let us throw off everything that hinders and the sin that so easily entangles. And let us run with perseverance the race marked out for us, 2fixing our eyes on Jesus, the pioneer and perfecter of faith. For the joy that was set before him he endured the cross, scorning its shame, and sat down at the right hand of the throne of God. 3Consider him who endured such opposition from sinners, so that you will not grow weary and lose heart.
God disciplines his children
4In your struggle against sin, you have not yet resisted to the point of shedding your blood. 5And have you completely forgotten this word of encouragement that addresses you as a father addresses his son? It says,
‘My son, do not make light of the Lord’s discipline,
and do not lose heart when he rebukes you,
6because the Lord disciplines the one he loves,
and he chastens everyone he accepts as his son.’12:5,6 Prov. 3:11,12 (see Septuagint)
7Endure hardship as discipline; God is treating you as his children. For what children are not disciplined by their father? 8If you are not disciplined – and everyone undergoes discipline – then you are not legitimate, not true sons and daughters at all. 9Moreover, we have all had human fathers who disciplined us and we respected them for it. How much more should we submit to the Father of spirits and live! 10They disciplined us for a little while as they thought best; but God disciplines us for our good, in order that we may share in his holiness. 11No discipline seems pleasant at the time, but painful. Later on, however, it produces a harvest of righteousness and peace for those who have been trained by it.
12Therefore, strengthen your feeble arms and weak knees. 13‘Make level paths for your feet,’12:13 Prov. 4:26 so that the lame may not be disabled, but rather healed.
Warning and encouragement
14Make every effort to live in peace with everyone and to be holy; without holiness no-one will see the Lord. 15See to it that no-one falls short of the grace of God and that no bitter root grows up to cause trouble and defile many. 16See that no-one is sexually immoral, or is godless like Esau, who for a single meal sold his inheritance rights as the oldest son. 17Afterwards, as you know, when he wanted to inherit this blessing, he was rejected. Even though he sought the blessing with tears, he could not change what he had done.
The mountain of fear and the mountain of joy
18You have not come to a mountain that can be touched and that is burning with fire; to darkness, gloom and storm; 19to a trumpet blast or to such a voice speaking words that those who heard it begged that no further word be spoken to them, 20because they could not bear what was commanded: ‘If even an animal touches the mountain, it must be stoned to death.’12:20 Exodus 19:12,13 21The sight was so terrifying that Moses said, ‘I am trembling with fear.’12:21 See Deut. 9:19.
22But you have come to Mount Zion, to the city of the living God, the heavenly Jerusalem. You have come to thousands upon thousands of angels in joyful assembly, 23to the church of the firstborn, whose names are written in heaven. You have come to God, the Judge of all, to the spirits of the righteous made perfect, 24to Jesus the mediator of a new covenant, and to the sprinkled blood that speaks a better word than the blood of Abel.
25See to it that you do not refuse him who speaks. If they did not escape when they refused him who warned them on earth, how much less will we, if we turn away from him who warns us from heaven? 26At that time his voice shook the earth, but now he has promised, ‘Once more I will shake not only the earth but also the heavens.’12:26 Haggai 2:6 27The words ‘once more’ indicate the removing of what can be shaken – that is, created things – so that what cannot be shaken may remain.
28Therefore, since we are receiving a kingdom that cannot be shaken, let us be thankful, and so worship God acceptably with reverence and awe, 29for our ‘God is a consuming fire.’12:29 Deut. 4:24
Var uthålliga
1När vi nu har en sådan sky av vittnen runt omkring, låt oss kasta av allt som hindrar, all synd som vill gripa tag i oss, och med uthållighet springa mot målet. 2Låt oss fästa blicken på Jesus, som är upphovet till vår tro och som också fullkomnar den. Han såg fram emot den glädje som väntade honom, uthärdade korset utan att bry sig om dess skam och sitter nu på den högra sidan om Guds tron.12:2 Jfr Ps 110:1. 3Tänk på honom som själv fick stå ut med så mycket fiendskap från syndiga människor. Då ska ni inte tröttna och ge upp.
Gud fostrar sina barn
4Ännu har ni ju inte låtit ert blod flöda i kampen mot synden. 5Ni har glömt den uppmaning som getts er som söner:
”Min son, förakta inte Herrens fostran.
Tappa inte modet, när han tillrättavisar dig.
6Herren fostrar var och en som han älskar,
han tuktar varje son som han har kär.”12:6 Se Ords 3:11-12.
7Håll ut i lidandet som ni får gå igenom. Det är för er fostran. Gud behandlar er som sina söner. Var finns den son som inte tuktas av sin far? 8Om ni inte blir uppfostrade, som alla andra, då är ni inga äkta barn, inga riktiga söner.
9Våra biologiska fäder uppfostrade oss, och vi respekterade dem. Har vi då inte ännu större anledning att underordna oss andarnas Fader, så att vi får leva? 10Våra fäder fostrade oss under några korta år, och de gjorde så gott de kunde. Men han fostrar oss för vårt bästa, för att vi ska få del av hans helighet. 11All fostran känns mer smärtsam än glädjande för stunden. Men för den som övas genom den resulterar den till slut i frid och rättfärdighet. 12Styrk därför era kraftlösa händer och svaga knän. 13Gör er vandringsstig rak för era fötter, så att ingen behöver få sin vacklande fot ur led, utan blir helad igen.12:13 Samma tankegångar finns uttryckta i Jes 35:3 och Ords 4:26, fast i poetiska bilder.
Varning för att avvisa Gud
14Sträva efter att leva i frid med alla människor och efter helgelse, för utan den får ingen se Herren. 15Se till att ingen går miste om Guds nåd och att ingen rot av bitterhet får börja växa och vålla skada och förstöra livet för många. 16Se till att ingen av er lever i sexuell omoral eller gudlöshet, som Esau, som sålde sin arvsrätt för ett enda mål mat. 17Som ni vet ville han sedan ändå få ut sitt arv, välsignelsen, men blev avvisad, för då var det för sent att ångra sig, trots att han bönade och bad under tårar.12:17 Jfr 1 Mos 25:33-34; 27:30-40.
18Ni har inte kommit till ett berg som man kan röra vid, ett berg täckt av eld, svarta moln, mörker och våldsamt oväder, 19till trumpetstötar och en röst som talade så att de som hörde bad om att inte behöva höra mer. 20För de stod inte ut med att höra befallningen: ”Till och med det djur som rör vid berget ska stenas.”12:20 Jfr 2 Mos 19:12-13,16-22 och 5 Mos 4:11; 5:22. 21Synen var så fruktansvärd att Mose sa: ”Jag darrar av skräck.”12:21 Se 5 Mos 9:19
22Nej, ni har kommit till Sions berg12:22 Jerusalem är byggt på berget Sion., den levande Gudens stad, till det himmelska Jerusalem. Ni står inför tusentals änglar, 23en festförsamling av de förstfödda, vilkas namn är skrivna i himlen.12:23 Jfr 2 Mos 32:32 och Ps 69:29, där det talas om ”livets bok”, ett register över alla som får evigt liv. Ni har kommit till Gud, allas domare, och till de rättfärdigas andar som fullkomnats. 24Ni har kommit till Jesus själv, han som blev medlare i ett nytt förbund, och till det renande blod som talar bättre än Abels.12:24 Jfr 1 Mos 4:3-10. Här tycks det vara frågan om en vädjan om nåd, snarare än hämnd.
25Se därför till att ni inte avvisar honom som talar. Om de inte kunde komma undan, som avvisade honom när han varnade dem här på jorden, hur skulle då vi kunna det om vi avvisar honom som varnar oss från himlen? 26Den gången fick hans röst jorden att skaka, men nu har han lovat: ”En sista gång ska jag skaka inte bara jorden, utan också himlen.”12:26 Se Hagg 2:7. 27”En sista gång” betyder att allt skapat som vacklar ska försvinna, men det som inte vacklar ska bestå.
28Vi får ett rike som aldrig ska skaka. Låt oss därför vara tacksamma och tjäna Gud så som han vill, med vördnad och fruktan, 29för vår Gud är en förtärande eld.12:29 Jfr 5 Mos 4:24; 9:3.
