1Are we beginning to commend ourselves again? Or do we need, like some people, letters of recommendation to you or from you? 2You yourselves are our letter, written on our hearts, known and read by everyone. 3You show that you are a letter from Christ, the result of our ministry, written not with ink but with the Spirit of the living God, not on tablets of stone but on tablets of human hearts.
4Such confidence we have through Christ before God. 5Not that we are competent in ourselves to claim anything for ourselves, but our competence comes from God. 6He has made us competent as ministers of a new covenant – not of the letter but of the Spirit; for the letter kills, but the Spirit gives life.
The greater glory of the new covenant
7Now if the ministry that brought death, which was engraved in letters on stone, came with glory, so that the Israelites could not look steadily at the face of Moses because of its glory, transitory though it was, 8will not the ministry of the Spirit be even more glorious? 9If the ministry that brought condemnation was glorious, how much more glorious is the ministry that brings righteousness! 10For what was glorious has no glory now in comparison with the surpassing glory. 11And if what was transitory came with glory, how much greater is the glory of that which lasts!
12Therefore, since we have such a hope, we are very bold. 13We are not like Moses, who would put a veil over his face to prevent the Israelites from seeing the end of what was passing away. 14But their minds were made dull, for to this day the same veil remains when the old covenant is read. It has not been removed, because only in Christ is it taken away. 15Even to this day when Moses is read, a veil covers their hearts. 16But whenever anyone turns to the Lord, the veil is taken away. 17Now the Lord is the Spirit, and where the Spirit of the Lord is, there is freedom. 18And we all, who with unveiled faces contemplate3:18 Or reflect the Lord’s glory, are being transformed into his image with ever-increasing glory, which comes from the Lord, who is the Spirit.
1Börjar vi nu rekommendera oss själva igen? Är vi kanske sådana som måste ha rekommendationsbrev med sig till er, eller vill få ett från er? 2Nej, ni är själva vårt rekommendationsbrev, skrivet i våra hjärtan, känt och läst av alla. 3Det är ju uppenbart att ni är ett rekommendationsbrev från Kristus själv, utskrivet av oss, inte med bläck, utan med den levande Gudens Ande, inte på stentavlor, utan i människohjärtan.
Det gamla och det nya förbundet mellan Gud och människor
4Sådan är vår tillit till Gud genom Kristus. 5Det är ju inte vi själva som har åstadkommit något. Nej, vår förmåga kommer från Gud. 6Han har gett oss förmågan att vara tjänare åt ett nytt förbund som inte är bokstavens utan Andens. Bokstaven dödar, men Anden ger liv.
7Redan dödens tjänst, byggd på bokstäver som var inhuggna i stentavlor, kom med en sådan härlighet att israeliterna inte kunde se på Moses ansikte som strålade så starkt, även om den härligheten avtog.3:7 Jfr 2 Mos 34:29-30. 8Hur mycket större ska då inte härligheten i Andens tjänst vara! 9Om redan domens tjänst var så fylld av härlighet, hur mycket mer härlighet ska då inte finnas i rättfärdighetens tjänst! 10Den tidigare härligheten visar sig inte ha någon härlighet alls jämfört med denna överväldigande härlighet. 11För om det som sedan avtog var fyllt av härlighet, hur mycket större är då inte härligheten i det som består!
12Eftersom vi nu har ett sådant hopp träder vi fram i frimodighet 13och gör inte som Mose, som hängde en slöja framför ansiktet för att Israels folk inte skulle se hur härligheten avtog och försvann. 14Men deras förstånd förstockades, och slöjan finns än idag kvar när det gamla förbundets skrifter läses upp.3:14 Det gamla förbundets skrifter syftar på Gamla testamentet. Man läser högt ur Skriften varje lördag i synagogan. Slöjan försvinner ju inte förrän i och med Kristus.3:14 Jfr 2 Mos 34:34, där Mose tar bort slöjan varje gång han talar med Gud. 15Än idag hänger det en slöja över deras hjärtan när man läser ur Moses lag. 16Men så fort någon vänder sig till Herren tas slöjan bort. 17Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är friheten. 18Alla vi som har fått slöjan borttagen kan nu se Herrens härlighet, och den förvandlar oss till en och samma avbild; vi förhärligas av denna härlighet som kommer från Herren, Anden.
