The Lord Comes and Reigns
1A day of the Lord is coming, Jerusalem, when your possessions will be plundered and divided up within your very walls.
2I will gather all the nations to Jerusalem to fight against it; the city will be captured, the houses ransacked, and the women raped. Half of the city will go into exile, but the rest of the people will not be taken from the city. 3Then the Lord will go out and fight against those nations, as he fights on a day of battle. 4On that day his feet will stand on the Mount of Olives, east of Jerusalem, and the Mount of Olives will be split in two from east to west, forming a great valley, with half of the mountain moving north and half moving south. 5You will flee by my mountain valley, for it will extend to Azel. You will flee as you fled from the earthquake14:5 Or 5 My mountain valley will be blocked and will extend to Azel. It will be blocked as it was blocked because of the earthquake in the days of Uzziah king of Judah. Then the Lord my God will come, and all the holy ones with him.
6On that day there will be neither sunlight nor cold, frosty darkness. 7It will be a unique day—a day known only to the Lord—with no distinction between day and night. When evening comes, there will be light.
8On that day living water will flow out from Jerusalem, half of it east to the Dead Sea and half of it west to the Mediterranean Sea, in summer and in winter.
9The Lord will be king over the whole earth. On that day there will be one Lord, and his name the only name.
10The whole land, from Geba to Rimmon, south of Jerusalem, will become like the Arabah. But Jerusalem will be raised up high from the Benjamin Gate to the site of the First Gate, to the Corner Gate, and from the Tower of Hananel to the royal winepresses, and will remain in its place. 11It will be inhabited; never again will it be destroyed. Jerusalem will be secure.
12This is the plague with which the Lord will strike all the nations that fought against Jerusalem: Their flesh will rot while they are still standing on their feet, their eyes will rot in their sockets, and their tongues will rot in their mouths. 13On that day people will be stricken by the Lord with great panic. They will seize each other by the hand and attack one another. 14Judah too will fight at Jerusalem. The wealth of all the surrounding nations will be collected—great quantities of gold and silver and clothing. 15A similar plague will strike the horses and mules, the camels and donkeys, and all the animals in those camps.
16Then the survivors from all the nations that have attacked Jerusalem will go up year after year to worship the King, the Lord Almighty, and to celebrate the Festival of Tabernacles. 17If any of the peoples of the earth do not go up to Jerusalem to worship the King, the Lord Almighty, they will have no rain. 18If the Egyptian people do not go up and take part, they will have no rain. The Lord14:18 Or part, then the Lord will bring on them the plague he inflicts on the nations that do not go up to celebrate the Festival of Tabernacles. 19This will be the punishment of Egypt and the punishment of all the nations that do not go up to celebrate the Festival of Tabernacles.
20On that day Holy to the Lord will be inscribed on the bells of the horses, and the cooking pots in the Lord’s house will be like the sacred bowls in front of the altar. 21Every pot in Jerusalem and Judah will be holy to the Lord Almighty, and all who come to sacrifice will take some of the pots and cook in them. And on that day there will no longer be a Canaanite14:21 Or merchant in the house of the Lord Almighty.
Herren kommer och regerar
1Se, Herrens dag kommer! Då ska man plundra dig och fördela14:1 Syftar uppenbarligen på Jerusalem, se följande vers. bytet.
2Jag ska samla alla folk till strid mot Jerusalem. Staden ska intas, husen plundras, kvinnorna våldtas och halva staden föras bort i fångenskap, men resten av folket ska inte fördrivas.
3Då ska Herren dra ut och strida mot dessa folk, så som han stred på slagets dag. 4Hans fötter ska den dagen stå på Olivberget, som ligger mitt emot Jerusalem, i öster. Olivberget ska dela sig mitt itu från öster till väster, till en mycket stor dal. Halva berget ska falla åt norr och halva berget åt söder. 5Ni ska fly genom dalen mellan mina berg, för dalen mellan bergen ska sträcka sig ända fram till Asal. Ni ska fly som ni flydde för jordbävningen på judakungen Ussias tid.14:5 Grundtextens innebörd är osäker. Enligt Septuaginta börjar versen: Dalen mellan mina berg ska spärras…Den ska spärras som vid jordbävningen… Då ska Herren, min Gud, komma och alla heliga med honom.
6Den dagen ska det inte finnas något ljus, himlaljusen ska förmörkas.14:6 Eller: …inte längre finnas någon kyla eller frost.Grundtexten är svårförståelig. 7Det blir en unik dag, utan växling mellan dag och natt. När det blir kväll är det fortfarande ljust. Herren vet allt om hur den dagen ska bli.
8Den dagen ska friskt vatten rinna fram från Jerusalem, hälften mot östra havet, hälften mot västra havet, både sommar och vinter ska det bli så.
9Herren ska vara kung över hela jorden. På den dagen ska Herren vara en och hans namn det enda.
10Hela landet från Geva till Rimmon, söder om Jerusalem, ska förvandlas till en slätt. Men staden ska resa sig och bli kvar på sin höjd, från Benjaminporten till den plats där den förra porten stod, till Hörnporten, och från Hananeltornet till de kungliga vinpressarna. 11De ska få bo där, och det ska aldrig mer vigas åt förintelse. Jerusalem ska vara tryggt.
12Detta är den plåga Herren ska slå alla de folk med som stred mot Jerusalem: Deras kött ska ruttna bort medan de ännu står på sina fötter, deras ögon ska ruttna i sina hålor och deras tungor i deras mun. 13Herren ska den dagen skapa stor panik bland dem, så att man vänder sig mot varandra och slåss inbördes. 14Juda ska också strida i Jerusalem. Alla grannfolkens rikedomar ska samlas, stora mängder av guld och silver och kläder. 15En liknande plåga ska drabba hästar, mulåsnor, kameler, åsnor och alla andra djur i dessa läger.
16Men alla överlevande från alla de folk som anföll Jerusalem ska dra dit upp, år efter år, för att tillbe kungen, härskarornas Herre, och för att fira lövhyddefesten. 17Men om någon av jordens släkter inte drar upp till Jerusalem för att tillbe kungen, härskarornas Herre, ska de inte få något regn. 18Om egypterna inte drar dit upp och deltar, ska de inte heller få regn. Det är den plåga Herren låter drabba de folk som inte drar upp för att fira lövhyddefesten.14:18 Grundtextens innebörd är osäker. 19Detta är straffet för Egypten och straffet för andra folk som inte drar upp för att fira lövhyddefesten.
20Den dagen ska det stå på hästarnas bjällror: ”Helgad åt Herren”, och kokkärlen i härskarornas Herres hus ska vara som offerskålarna framför altaret. 21Varje kokkärl i Jerusalem och Juda ska vara helgat åt härskarornas Herre, och alla som kommer för att offra ska ta ett av kärlen och använda för tillredning. Den dagen ska det inte längre finnas någon kanané14:21 Eller köpman. i härskarornas Herres hus.
