Jesus Arrested
1When he had finished praying, Jesus left with his disciples and crossed the Kidron Valley. On the other side there was a garden, and he and his disciples went into it.
2Now Judas, who betrayed him, knew the place, because Jesus had often met there with his disciples. 3So Judas came to the garden, guiding a detachment of soldiers and some officials from the chief priests and the Pharisees. They were carrying torches, lanterns and weapons.
4Jesus, knowing all that was going to happen to him, went out and asked them, “Who is it you want?”
5“Jesus of Nazareth,” they replied.
“I am he,” Jesus said. (And Judas the traitor was standing there with them.) 6When Jesus said, “I am he,” they drew back and fell to the ground.
7Again he asked them, “Who is it you want?”
“Jesus of Nazareth,” they said.
8Jesus answered, “I told you that I am he. If you are looking for me, then let these men go.” 9This happened so that the words he had spoken would be fulfilled: “I have not lost one of those you gave me.”18:9 John 6:39
10Then Simon Peter, who had a sword, drew it and struck the high priest’s servant, cutting off his right ear. (The servant’s name was Malchus.)
11Jesus commanded Peter, “Put your sword away! Shall I not drink the cup the Father has given me?”
12Then the detachment of soldiers with its commander and the Jewish officials arrested Jesus. They bound him 13and brought him first to Annas, who was the father-in-law of Caiaphas, the high priest that year. 14Caiaphas was the one who had advised the Jewish leaders that it would be good if one man died for the people.
Peter’s First Denial
15Simon Peter and another disciple were following Jesus. Because this disciple was known to the high priest, he went with Jesus into the high priest’s courtyard, 16but Peter had to wait outside at the door. The other disciple, who was known to the high priest, came back, spoke to the servant girl on duty there and brought Peter in.
17“You aren’t one of this man’s disciples too, are you?” she asked Peter.
He replied, “I am not.”
18It was cold, and the servants and officials stood around a fire they had made to keep warm. Peter also was standing with them, warming himself.
The High Priest Questions Jesus
19Meanwhile, the high priest questioned Jesus about his disciples and his teaching.
20“I have spoken openly to the world,” Jesus replied. “I always taught in synagogues or at the temple, where all the Jews come together. I said nothing in secret. 21Why question me? Ask those who heard me. Surely they know what I said.”
22When Jesus said this, one of the officials nearby slapped him in the face. “Is this the way you answer the high priest?” he demanded.
23“If I said something wrong,” Jesus replied, “testify as to what is wrong. But if I spoke the truth, why did you strike me?” 24Then Annas sent him bound to Caiaphas the high priest.
Peter’s Second and Third Denials
25Meanwhile, Simon Peter was still standing there warming himself. So they asked him, “You aren’t one of his disciples too, are you?”
He denied it, saying, “I am not.”
26One of the high priest’s servants, a relative of the man whose ear Peter had cut off, challenged him, “Didn’t I see you with him in the garden?” 27Again Peter denied it, and at that moment a rooster began to crow.
Jesus Before Pilate
28Then the Jewish leaders took Jesus from Caiaphas to the palace of the Roman governor. By now it was early morning, and to avoid ceremonial uncleanness they did not enter the palace, because they wanted to be able to eat the Passover. 29So Pilate came out to them and asked, “What charges are you bringing against this man?”
30“If he were not a criminal,” they replied, “we would not have handed him over to you.”
31Pilate said, “Take him yourselves and judge him by your own law.”
“But we have no right to execute anyone,” they objected. 32This took place to fulfill what Jesus had said about the kind of death he was going to die.
33Pilate then went back inside the palace, summoned Jesus and asked him, “Are you the king of the Jews?”
34“Is that your own idea,” Jesus asked, “or did others talk to you about me?”
35“Am I a Jew?” Pilate replied. “Your own people and chief priests handed you over to me. What is it you have done?”
36Jesus said, “My kingdom is not of this world. If it were, my servants would fight to prevent my arrest by the Jewish leaders. But now my kingdom is from another place.”
37“You are a king, then!” said Pilate.
Jesus answered, “You say that I am a king. In fact, the reason I was born and came into the world is to testify to the truth. Everyone on the side of truth listens to me.”
38“What is truth?” retorted Pilate. With this he went out again to the Jews gathered there and said, “I find no basis for a charge against him. 39But it is your custom for me to release to you one prisoner at the time of the Passover. Do you want me to release ‘the king of the Jews’?”
40They shouted back, “No, not him! Give us Barabbas!” Now Barabbas had taken part in an uprising.
Jesus blir förrådd och arresterad
(Matt 26:47-56; Mark 14:43-50; Luk 22:47-53)
1Sedan Jesus hade slutat be, gick han tillsammans med sina lärjungar ut till andra sidan av Kidrondalen. Där fanns det en trädgård som de gick in i. 2Men också Judas, han som förrådde honom kände till platsen eftersom Jesus ofta hade varit där med sina lärjungar.
3Judas tog nu med sig en grupp romerska soldater och en del av översteprästernas och fariseernas män och med brinnande facklor, lyktor och vapen kom de dit.
4Jesus visste vad som skulle hända med honom och därför gick han fram till dem och frågade: ”Vem söker ni?” 5De svarade: ”Jesus från Nasaret.” Då sa Jesus: ”Det är jag.”18:5 Se not till 6:20.
Också Judas, han som förrådde honom stod där tillsammans med dem. 6Men när Jesus sa: ”Det är jag”, ryggade de tillbaka och föll till marken.
7En gång till frågade han dem: ”Vem söker ni?” Och de svarade: ”Jesus från Nasaret.” 8Då sa Jesus: ”Jag har ju redan sagt er att det är jag. Om det är mig ni söker så låt de andra gå.” 9Så gick det i uppfyllelse som Jesus sagt: ”Jag har inte förlorat en enda av dem som du har gett mig.”18:9 Jfr 6:39 och 17:12.
10Men Simon Petrus drog det svärd han tagit med sig och högg av högra örat på översteprästens tjänare som hette Malkos. 11Då sa Jesus till Petrus: ”Stick svärdet i skidan! Skulle jag inte dricka den bägare som Fadern har räckt mig?”
Jesus förhörs av översteprästen Hannas
(Matt 26:57; Mark 14:53-54; Luk 22:54)
12Officeren med sina soldater och de judiska tempelvakterna grep nu Jesus och band honom. 13Först tog de med honom till Hannas18:13 Hannas hade varit överstepräst tidigare och räknades fortfarande som sådan., svärfar till Kajafas, som var överstepräst det året. 14Det var Kajafas som hade sagt till judarna att det var bäst om en enda människa dog för folket.
Petrus förnekar att han känner Jesus
(Matt 26:69-75; Mark 14:66-72; Luk 22:54-62)
15Simon Petrus och en annan lärjunge följde efter Jesus. Den lärjungen kände översteprästen och fick därför komma in med Jesus på översteprästens gård. 16Petrus däremot stod kvar utanför porten. Men den lärjunge som kände översteprästen gick sedan ut och talade med tjänsteflickan som stod vakt vid porten så att Petrus kunde följa med honom in. 17Flickan i porten frågade då Petrus: ”Är inte du också en lärjunge till den där mannen?” Men Petrus svarade: ”Nej, det är jag inte.”
18Tjänstefolket och tempelvakterna stod runt en koleld som de hade gjort upp eftersom det var kallt. Petrus ställde sig också där tillsammans med dem och värmde sig.
19Översteprästen ställde nu frågor till Jesus om hans lärjungar och hans undervisning. 20Jesus svarade: ”Jag har talat öppet till världen. Jag har hela tiden undervisat i synagogorna och i templet där alla judar samlas. Jag har inte sagt något i hemlighet. 21Varför frågar du mig då? Fråga dem som har hört vad jag har talat! De vet vad jag har sagt.”
22När Jesus sa detta, gav en man ur tempelvakten som stod där honom en örfil och sa: ”Ska du svara översteprästen på det sättet?” 23Men Jesus sa: ”Har jag sagt något fel, så säg vad det var för du slår väl inte en människa för att hon säger något som är rätt?”
24Hannas skickade sedan Jesus bunden till översteprästen Kajafas.
25Petrus stod fortfarande vid elden och värmde sig. Och där frågade man honom: ”Är inte du också en av hans lärjungar?” Men Petrus nekade: ”Nej, det är jag inte.”
26Då sa en av översteprästens tjänare, en släkting till den man som Petrus hade huggit örat av: ”Visst såg jag dig därute i trädgården tillsammans med Jesus?”
27Men Petrus nekade än en gång. Och i samma stund gol tuppen.
Jesus förhörs av Pilatus
(Matt 27:11-14; Mark 15:2-5; Luk 23:2-5)
28Tidigt på morgonen fördes Jesus från översteprästen Kajafas till den romerska landshövdingens residens. Men själva stannade de utanför för de ville inte bli orena18:28 Jfr not till Matt 8:8. utan kunna äta påskmåltiden. 29Pilatus gick därför ut till dem och frågade: ”Vad är det ni anklagar den här mannen för?”
30De svarade: ”Vi skulle inte ha överlämnat honom till dig om han inte hade varit en brottsling.”
31Då sa Pilatus: ”Då kan ni döma honom efter er egen lag18:31 Pilatus syftar på Moses lag..”
Men judarna sa: ”Vi har ingen rätt att avrätta någon.” 32Genom detta gick det i uppfyllelse som Jesus sagt när han avslöjade på vilket sätt han skulle dö.18:32 Jfr 12:32-33.
33Pilatus gick då tillbaka in i residenset och kallade till sig Jesus och frågade: ”Är du judarnas kung?”
34Jesus svarade: ”Är det du själv som vill veta eller har andra berättat för dig om mig?”
35Men Pilatus sa: ”Jag är väl ingen jude! Ditt eget folk och översteprästerna har fört dig hit. Vad har du gjort?”
36Då svarade Jesus: ”Mitt rike är inte av den här världen. Om det hade varit det, hade mina följeslagare kämpat för att jag inte skulle tas till fånga av judarna. Men nu är inte mitt rike härifrån.”
37Pilatus frågade igen: ”Så du är alltså en kung?”
Jesus svarade: ”Det är du själv som kallar mig kung. Men jag har fötts och kommit hit till världen för att endast vittna om sanningen. Alla som är av sanningen lyssnar till vad jag säger.”
38Då sa Pilatus: ”Vad är sanning?” Sedan gick han ut till judarna igen och sa: ”Jag finner honom inte skyldig till något.
Jesus skymfas – Pilatus villrådighet
(Matt 27:15-31; Mark 15:6-20; Luk 23:13-25)
39Men det är sed att jag varje påsk friger en fånge åt er. Vill ni att jag ska släppa judarnas kung?”
40Men de ropade tillbaka: ”Nej! Inte honom, utan Barabbas!” Men Barabbas var en upprorsmakare18:40 Det grekiska ordet lestes kan också betyda rövare, men i Mark 15:7 och i Luk 23:19 står att han deltagit i ett uppror. Samma ord används bl.a. av historikern Josefus om upprorsmakare och gerillasoldater..
