1“My eyes have seen all this,
my ears have heard and understood it.
2What you know, I also know;
I am not inferior to you.
3But I desire to speak to the Almighty
and to argue my case with God.
4You, however, smear me with lies;
you are worthless physicians, all of you!
5If only you would be altogether silent!
For you, that would be wisdom.
6Hear now my argument;
listen to the pleas of my lips.
7Will you speak wickedly on God’s behalf?
Will you speak deceitfully for him?
8Will you show him partiality?
Will you argue the case for God?
9Would it turn out well if he examined you?
Could you deceive him as you might deceive a mortal?
10He would surely call you to account
if you secretly showed partiality.
11Would not his splendor terrify you?
Would not the dread of him fall on you?
12Your maxims are proverbs of ashes;
your defenses are defenses of clay.
13“Keep silent and let me speak;
then let come to me what may.
14Why do I put myself in jeopardy
and take my life in my hands?
15Though he slay me, yet will I hope in him;
I will surely13:15 Or He will surely slay me; I have no hope— / yet I will defend my ways to his face.
16Indeed, this will turn out for my deliverance,
for no godless person would dare come before him!
17Listen carefully to what I say;
let my words ring in your ears.
18Now that I have prepared my case,
I know I will be vindicated.
19Can anyone bring charges against me?
If so, I will be silent and die.
20“Only grant me these two things, God,
and then I will not hide from you:
21Withdraw your hand far from me,
and stop frightening me with your terrors.
22Then summon me and I will answer,
or let me speak, and you reply to me.
23How many wrongs and sins have I committed?
Show me my offense and my sin.
24Why do you hide your face
and consider me your enemy?
25Will you torment a windblown leaf?
Will you chase after dry chaff?
26For you write down bitter things against me
and make me reap the sins of my youth.
27You fasten my feet in shackles;
you keep close watch on all my paths
by putting marks on the soles of my feet.
28“So man wastes away like something rotten,
like a garment eaten by moths.
Job menar att han är rättfärdig
1Jag har sett allt detta,
jag har hört och förstått.
2Vad ni vet, vet också jag,
jag är inte sämre än ni.
3Jag vill nu tala till den Väldige,
jag tänker försvara mig inför Gud själv.
4Ni hittar bara på lögner mot mig.
Ni är värdelösa läkare
5och gör bäst i att hålla tyst!
Det skulle vara det klokaste ni kunde göra.
6Lyssna nu till mitt försvar,
hör på mina inlägg.
7Måste ni försvara Gud med lögnaktigt tal,
föra falsk talan för honom?
8Vill ni vara partiska för honom,
försvara Guds sak?
9Hur ska det gå om han synar er?
Försöker ni lura honom som man lurar människor?
10Nej, han kommer att straffa er
om ni i hemlighet är partiska.
11Blir ni inte förskräckta av hans majestät?
Kommer inte fruktan för honom över er?
12Era ordspråk blir till aska
och ert försvar bräckligt som lera.
13Var nu tysta och låt mig tala till punkt.
Sedan får det bli som det blir med mig.
14Varför är jag beredd att riskera livet,
sätta det på spel?
15Han må döda mig,
något annat förväntar jag mig inte.
Ändå vill jag försvara min sak inför honom.
16Det ska bli min räddning,
för den ogudaktige vågar inte komma inför honom.
17Hör på mig!
Lyssna noga till mina ord!
18Jag har förberett min sak
och vet att jag kommer att få rätt.
19Kan någon säga emot mig på den punkten?
I så fall ska jag vara tyst och dö.
20Skona mig bara för två saker,
så jag slipper gömma mig för dig.
21Dra bort din hand ifrån mig
och sluta att plåga mig med skräcken för dig.
22Kalla på mig,
och jag ska svara.
Eller låt mig tala, och svara du mig.
23Hur många brott och synder har jag begått?
Visa mig mina överträdelser och min synd!
24Varför vänder du dig bort från mig?
Varför betraktar du mig som din fiende?
25Vill du skrämma ett löv, som blåser bort i vinden?
Jagar du efter torrt gräs?
26Du skriver upp bittra ting mot mig
och låter mig få igen för min ungdoms synder.
27Du låser mina fötter i bojor
och spårar mig var jag än går
genom att märka mina fotsulor.
28Jag tärs bort som ett ruttet träd
och som ett malätet klädesplagg.
