2 Samuel 22 – NIV & NUB

New International Version

2 Samuel 22:1-51

David’s Song of Praise

1David sang to the Lord the words of this song when the Lord delivered him from the hand of all his enemies and from the hand of Saul. 2He said:

“The Lord is my rock, my fortress and my deliverer;

3my God is my rock, in whom I take refuge,

my shield22:3 Or sovereign and the horn22:3 Horn here symbolizes strength. of my salvation.

He is my stronghold, my refuge and my savior—

from violent people you save me.

4“I called to the Lord, who is worthy of praise,

and have been saved from my enemies.

5The waves of death swirled about me;

the torrents of destruction overwhelmed me.

6The cords of the grave coiled around me;

the snares of death confronted me.

7“In my distress I called to the Lord;

I called out to my God.

From his temple he heard my voice;

my cry came to his ears.

8The earth trembled and quaked,

the foundations of the heavens22:8 Hebrew; Vulgate and Syriac (see also Psalm 18:7) mountains shook;

they trembled because he was angry.

9Smoke rose from his nostrils;

consuming fire came from his mouth,

burning coals blazed out of it.

10He parted the heavens and came down;

dark clouds were under his feet.

11He mounted the cherubim and flew;

he soared22:11 Many Hebrew manuscripts (see also Psalm 18:10); most Hebrew manuscripts appeared on the wings of the wind.

12He made darkness his canopy around him—

the dark22:12 Septuagint (see also Psalm 18:11); Hebrew massed rain clouds of the sky.

13Out of the brightness of his presence

bolts of lightning blazed forth.

14The Lord thundered from heaven;

the voice of the Most High resounded.

15He shot his arrows and scattered the enemy,

with great bolts of lightning he routed them.

16The valleys of the sea were exposed

and the foundations of the earth laid bare

at the rebuke of the Lord,

at the blast of breath from his nostrils.

17“He reached down from on high and took hold of me;

he drew me out of deep waters.

18He rescued me from my powerful enemy,

from my foes, who were too strong for me.

19They confronted me in the day of my disaster,

but the Lord was my support.

20He brought me out into a spacious place;

he rescued me because he delighted in me.

21“The Lord has dealt with me according to my righteousness;

according to the cleanness of my hands he has rewarded me.

22For I have kept the ways of the Lord;

I am not guilty of turning from my God.

23All his laws are before me;

I have not turned away from his decrees.

24I have been blameless before him

and have kept myself from sin.

25The Lord has rewarded me according to my righteousness,

according to my cleanness22:25 Hebrew; Septuagint and Vulgate (see also Psalm 18:24) to the cleanness of my hands in his sight.

26“To the faithful you show yourself faithful,

to the blameless you show yourself blameless,

27to the pure you show yourself pure,

but to the devious you show yourself shrewd.

28You save the humble,

but your eyes are on the haughty to bring them low.

29You, Lord, are my lamp;

the Lord turns my darkness into light.

30With your help I can advance against a troop22:30 Or can run through a barricade;

with my God I can scale a wall.

31“As for God, his way is perfect:

The Lord’s word is flawless;

he shields all who take refuge in him.

32For who is God besides the Lord?

And who is the Rock except our God?

33It is God who arms me with strength22:33 Dead Sea Scrolls, some Septuagint manuscripts, Vulgate and Syriac (see also Psalm 18:32); Masoretic Text who is my strong refuge

and keeps my way secure.

34He makes my feet like the feet of a deer;

he causes me to stand on the heights.

35He trains my hands for battle;

my arms can bend a bow of bronze.

36You make your saving help my shield;

your help has made22:36 Dead Sea Scrolls; Masoretic Text shield; / you stoop down to make me great.

37You provide a broad path for my feet,

so that my ankles do not give way.

38“I pursued my enemies and crushed them;

I did not turn back till they were destroyed.

39I crushed them completely, and they could not rise;

they fell beneath my feet.

40You armed me with strength for battle;

you humbled my adversaries before me.

41You made my enemies turn their backs in flight,

and I destroyed my foes.

42They cried for help, but there was no one to save them—

to the Lord, but he did not answer.

43I beat them as fine as the dust of the earth;

I pounded and trampled them like mud in the streets.

44“You have delivered me from the attacks of the peoples;

you have preserved me as the head of nations.

People I did not know now serve me,

45foreigners cower before me;

as soon as they hear of me, they obey me.

46They all lose heart;

they come trembling22:46 Some Septuagint manuscripts and Vulgate (see also Psalm 18:45); Masoretic Text they arm themselves from their strongholds.

47“The Lord lives! Praise be to my Rock!

Exalted be my God, the Rock, my Savior!

48He is the God who avenges me,

who puts the nations under me,

49who sets me free from my enemies.

You exalted me above my foes;

from a violent man you rescued me.

50Therefore I will praise you, Lord, among the nations;

I will sing the praises of your name.

51“He gives his king great victories;

he shows unfailing kindness to his anointed,

to David and his descendants forever.”

Swedish Contemporary Bible

2 Samuelsboken 22:1-51

Davids sång efter räddningen

(Ps 18:1-51)

1Denna sång22:1 Sången som följer är nästan identisk med Psalm 18 med endast mindre undantag. sjöng David till Herren när Herren hade räddat honom från alla hans fiender och från Sauls våld:

2Herren är min klippa,

han är min borg, min räddare.

3Han är min Gud, min tillflykts klippa.

Han är min sköld och min frälsnings horn22:3 Horn symboliserar styrka, ära och makt.,

mitt värn och min tillflykt,

du som räddar mig från våldet.

4När jag ropar till Herren, han som är värd allt pris,

räddar han mig från alla mina fiender.

5Dödens vågor omgav mig,

fördärvets strömmar sköljde över mig.

6Dödsrikets22:6 På hebreiska: Sheol band omgav mig,

dödens snaror föll över mig.

7I min förtvivlan vädjade jag till Herren,

ropade till min Gud,

och han hörde mig i sitt tempel.

Mitt rop nådde hans öron.

8Då darrade jorden och bävade,

himlens grundvalar skakade.

De skälvde, för han var vred.

9Rök vällde fram ur hans näsborrar

och eldslågor slog ut från hans mun.

Han sprutade glöd.

10Han sänkte ner himlen

och kom ner med mörka moln under sina fötter.

11Han red på en kerub och flög,

med vindens vingar svävade han fram.22:11 Mer ordagrant i den masoretiska texten: …med vindens vingar visade han sig/sågs han sväva/komma fram. Jfr också Ps 18:11.

12Han svepte in sig i mörkrets tält som omslöt honom:

vattenmassor, tjocka regnmoln.

13I ljuset av hans närvaro

blixtrade klot av eld.

14Herren dundrade i himlen.

Den Högste lät sin stämma höras.

15Han sköt sina pilar och skingrade dem,

han lät blixtar ljunga och förvirrade dem.

16Havets bäddar visade sig,

jordens grund blev synlig på Herrens tillrättavisning,

för hans vredes stormvind.

17Från höjden sträckte han ner sin hand, grep tag i mig

och drog mig upp ur det djupa vattnet.

18Han räddade mig från mina mäktiga fiender,

från dem som var starkare än jag.

19De anföll mig på min olyckas dag,

men Herren blev mitt stöd.

20Han ledde mig till en rymlig plats,

han räddade mig,

för han älskar mig.

21Eftersom jag hade handlat rättfärdigt och rent

belönade Herren mig.

22Jag har följt Herrens vägar.

Jag har inte avfallit och vänt mig bort ifrån min Gud.

23Jag har noga hållit hans lagar

och aldrig överträtt någon enda av dem.

24Jag har varit fläckfri inför honom

och aktat mig för att synda.

25Därför har Herren belönat min rättfärdighet,

min renhet inför honom.

26Du är trogen mot den som är trogen.

Du är pålitlig för den som är pålitlig.

27Du visar dig ren mot den rene,

men den som sviker möter du med list.

28Du räddar det folk som är förnedrat,

men du förödmjukar de stolta.

29Du är mitt ljus, Herre,

Herren förvandlar mitt mörker till ljus.

30Med din hjälp kan jag anfalla en här,

med min Gud kan jag störta fram mot en mur.

31Guds väg är fullkomlig.

Alla Herrens ord är sanna.

Han är en sköld för alla som tar sin tillflykt till honom.

32Vem är Gud utom Herren?

Vem är en klippa utom vår Gud?

33Gud är min starka fästning,

han hjälper mig att vandra på den rätta vägen.

34Han gör mig säker på foten som en hind,

och ställer mig på bergen.

35Han ger mig skicklighet i striden

och lär mig hur jag ska spänna bågen.

36Du gav mig din frälsnings sköld,

och när du svarade mig, stärkte du mig.22:36 Grundtexten i versens sista del är svåröversättlig. Tolkningen här stöds bl.a. av en text från Qumran (4QSama).

37Du gav mig fotfäste,

så att jag aldrig behövde snava.

38Jag förföljde mina fiender,

och förgjorde dem,

och jag vände inte om

förrän alla hade förintats.

39Jag gjorde slut på dem, jag krossade dem,

så att de inte kunde resa sig.

Jag trampade ner dem fullständigt.

40Du rustade mig med styrka till att strida.

Mina fiender föll besegrade framför mina fötter.

41Du drev mina fiender på flykten.

Jag har utplånat dem allesammans.

42De ropade på hjälp,

men ingen räddade dem.

De ropade på Herren,

men han svarade inte.

43Jag krossade dem till dammkorn.

Jag trampade ner dem som smuts på gatan.

44Du räddade mig då jag anfölls av mitt folk.

Du gjorde mig till ledare över folken,

även främlingar kom och betjänade mig.

45Främlingar kom krypande till mig.

När jag talade till dem, lydde de.

46Främlingars mod försvann,

och darrande kom de ut ur sina fästen.

47Herren lever! Prisad vare han, min klippa,

upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!

48Gud låter mig hämnas mina fiender,

och lägger folken under mig.

49Du frigör mig undan mina fiender.

Du låter dem inte få tag på mig,

utan skyddar mig från dessa våldsmän.

50Därför vill jag prisa dig bland folken, Herre,

och sjunga till din ära!

51Han ger stora segrar till sin22:51 Eller: Han är ett räddningstorn till sin… smorde kung.

Han är nådig mot David

och hans ättlingar för evigt.”