Manasseh King of Judah
1Manasseh was twelve years old when he became king, and he reigned in Jerusalem fifty-five years. 2He did evil in the eyes of the Lord, following the detestable practices of the nations the Lord had driven out before the Israelites. 3He rebuilt the high places his father Hezekiah had demolished; he also erected altars to the Baals and made Asherah poles. He bowed down to all the starry hosts and worshiped them. 4He built altars in the temple of the Lord, of which the Lord had said, “My Name will remain in Jerusalem forever.” 5In both courts of the temple of the Lord, he built altars to all the starry hosts. 6He sacrificed his children in the fire in the Valley of Ben Hinnom, practiced divination and witchcraft, sought omens, and consulted mediums and spiritists. He did much evil in the eyes of the Lord, arousing his anger.
7He took the image he had made and put it in God’s temple, of which God had said to David and to his son Solomon, “In this temple and in Jerusalem, which I have chosen out of all the tribes of Israel, I will put my Name forever. 8I will not again make the feet of the Israelites leave the land I assigned to your ancestors, if only they will be careful to do everything I commanded them concerning all the laws, decrees and regulations given through Moses.” 9But Manasseh led Judah and the people of Jerusalem astray, so that they did more evil than the nations the Lord had destroyed before the Israelites.
10The Lord spoke to Manasseh and his people, but they paid no attention. 11So the Lord brought against them the army commanders of the king of Assyria, who took Manasseh prisoner, put a hook in his nose, bound him with bronze shackles and took him to Babylon. 12In his distress he sought the favor of the Lord his God and humbled himself greatly before the God of his ancestors. 13And when he prayed to him, the Lord was moved by his entreaty and listened to his plea; so he brought him back to Jerusalem and to his kingdom. Then Manasseh knew that the Lord is God.
14Afterward he rebuilt the outer wall of the City of David, west of the Gihon spring in the valley, as far as the entrance of the Fish Gate and encircling the hill of Ophel; he also made it much higher. He stationed military commanders in all the fortified cities in Judah.
15He got rid of the foreign gods and removed the image from the temple of the Lord, as well as all the altars he had built on the temple hill and in Jerusalem; and he threw them out of the city. 16Then he restored the altar of the Lord and sacrificed fellowship offerings and thank offerings on it, and told Judah to serve the Lord, the God of Israel. 17The people, however, continued to sacrifice at the high places, but only to the Lord their God.
18The other events of Manasseh’s reign, including his prayer to his God and the words the seers spoke to him in the name of the Lord, the God of Israel, are written in the annals of the kings of Israel.33:18 That is, Judah, as frequently in 2 Chronicles 19His prayer and how God was moved by his entreaty, as well as all his sins and unfaithfulness, and the sites where he built high places and set up Asherah poles and idols before he humbled himself—all these are written in the records of the seers.33:19 One Hebrew manuscript and Septuagint; most Hebrew manuscripts of Hozai 20Manasseh rested with his ancestors and was buried in his palace. And Amon his son succeeded him as king.
Amon King of Judah
21Amon was twenty-two years old when he became king, and he reigned in Jerusalem two years. 22He did evil in the eyes of the Lord, as his father Manasseh had done. Amon worshiped and offered sacrifices to all the idols Manasseh had made. 23But unlike his father Manasseh, he did not humble himself before the Lord; Amon increased his guilt.
24Amon’s officials conspired against him and assassinated him in his palace. 25Then the people of the land killed all who had plotted against King Amon, and they made Josiah his son king in his place.
Manasse regerar i Juda
(2 Kung 21:1-10; 21:17-18)
1Manasse var tolv år gammal när han blev kung, och han regerade i femtiofem år i Jerusalem. 2Han gjorde det som var ont i Herrens ögon och följde de avskyvärda sederna av de folk som Herren hade fördrivit för israeliterna. 3Han byggde upp de offerhöjder som hans far Hiskia hade förstört, och han reste altaren åt baalsgudarna och gjorde asherapålar och tillbad och dyrkade himlens hela härskara. 4Han byggde altaren i Herrens hus, om vilket Herren hade sagt: ”Mitt namn ska bo för evigt i Jerusalem.” 5Han byggde altaren på de båda förgårdarna till Herrens hus åt himlens hela härskara. 6Manasse offrade dessutom sina egna barn i eld i Ben-Hinnoms dal. Han bedrev häxeri, trolldom och svart magi, andebesvärjelse och spådomskonster. Han gjorde mycket ont i Herrens ögon och väckte hans vrede.
7Han ställde upp en avgud som han hade gjort i Guds hus, om vilket Gud hade sagt till David och hans son Salomo: ”I detta hus och i Jerusalem, som jag har utvalt bland alla Israels stammar, ska jag låta mitt namn bo för evigt. 8Jag ska aldrig mer jaga bort Israeliterna från det land som jag gav deras33:8 Ordagrant: era förfäder, om de bara håller allt jag befallt dem att hålla, hela lagen och alla bud och föreskrifter som de fått genom Mose.”
9Men Manasse förledde folket i Juda och Jerusalem att göra mer ont än de folk som Herren hade utplånat för israeliterna.
10Herren talade till Manasse och hans folk, med de brydde sig inte om det. 11Då lät Herren den assyriske kungens härförare tåga mot honom. De tog honom till fånga, satte krokar i honom, band honom med kopparkedjor och förde honom till Babylon. 12Då vädjade han i sin nöd till Herren, sin Gud, i bön, och ödmjukade sig inför Herren, sina fäders Gud. 13När han bad till honom, lyssnade Herren och svarade på hans vädjan och lät honom återvända till Jerusalem och till sitt kungarike. Då insåg Manasse att det är Herren som är Gud.
14Efter detta byggde han den yttre muren kring Davids stad väster om Gichon i dalen, till Fiskporten och runt Ofel, och han gjorde den mycket hög. Han tillsatte också befälhavare i alla befästa städer i Juda. 15Han avlägsnade alla främmande gudar och avguden ur Herrens hus, liksom altaren han byggt på tempelberget och i Jerusalem och kastade ut dem från staden. 16Sedan reparerade han Herrens altare, offrade gemenskapsoffer och tackoffer på det och uppmanade folket i Juda att tjäna Herren, Israels Gud. 17Ändå fortsatte folket att offra på offerplatserna, men bara till Herren, sin Gud.
18Manasses historia i övrigt och hans bön till Gud och vad siarna talade till honom i Herrens namn, finns nedtecknat i Israels kungars krönika. 19Hans bön och hur han blev bönhörd, hans synd och otrohet och en förteckning över de ställen där han gjort offerplatser, rest asherapålar och gudabilder, innan han ödmjukade sig, finns nedtecknat i hans siares33:19 Eller Hosajs. krönika.
Amon regerar i Juda
(2 Kung 21:19-24)
20När Manasse dog, begravdes han i sitt palats och hans son Amon blev kung efter honom.
21Amon var tjugotvå år gammal när han blev kung, och han regerade i Jerusalem i två år. 22Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, precis som hans far Manasse hade gjort. Amon tillbad och offrade till alla de avgudar som hans far hade gjort, 23men han ödmjukade sig inte inför Herren, som hans far Manasse hade gjort, utan ökade i stället skulden mer och mer. 24Hans tjänare sammansvor sig mot honom och dödade honom i hans palats. 25Men folket i landet dödade alla dem som sammansvurit sig mot kung Amon och gjorde hans son Josia till kung efter honom.
