A Vision of a Man Holding a Measuring Line
1Then I looked up and saw a man. He was holding a measuring line. 2“Where are you going?” I asked.
“To measure Jerusalem,” he answered. “I want to find out how wide and how long it is.”
3The angel who was talking with me was leaving. At that time, another angel came over to him. 4He said to him, “Run! Tell that young man Zechariah, ‘Jerusalem will be a city that does not have any walls around it. It will have huge numbers of people and animals in it. 5And I myself will be like a wall of fire around it,’ announces the Lord. ‘I will be the city’s glory.’
6“Israel, I have scattered you,” announces the Lord. “I have used the power of the four winds of heaven to do it. Come quickly! Run away from the land of the north,” announces the Lord.
7“Come, people of Zion! Escape, you who live in Babylon!” 8The Lord rules over all. His angel says to Israel, “The Glorious One has sent me to punish the nations that have robbed you of everything. That’s because anyone who hurts you hurts those the Lord loves and guards. 9So I will raise my powerful hand to strike down your enemies. Their own slaves will rob them of everything. Then you will know that the Lord who rules over all has sent me.
10“ ‘People of Zion, shout and be glad! I am coming to live among you,’ announces the Lord. 11‘At that time many nations will join themselves to me. And they will become my people. I will live among you,’ says the Lord. Then you will know that the Lord who rules over all has sent me to you. 12He will receive Judah as his share in the holy land. And he will choose Jerusalem again. 13All you people of the world, be still because the Lord is coming. He is getting ready to come down from his holy temple in heaven.”
Mannen med mätsnöret
1När jag lyfte blicken fick jag se en man som hade ett mätsnöre i handen. 2”Vart är du på väg?” frågade jag honom.
Han svarade: ”Till Jerusalem, för att mäta dess bredd och längd.”
3Då gick ängeln som talade med mig iväg, och en annan ängel kom emot honom 4och sa: ”Skynda dig och säg till den unge mannen där: ’Jerusalem ska bli en stad utan murar, på grund av det stora antalet människor och djur där. 5Jag själv, säger Herren, ska vara en eldsmur omkring staden, och jag ska vara dess härlighet därinne.’
Herrens kallelse
6Kom, kom! Fly från landet i norr, säger Herren, för jag har skingrat er i alla väderstreck, säger Herren.
7Kom, Sion! Fly, du som bor hos dotter Babylon!” 8För så säger härskarornas Herre: ”Efter sin härlighet har han sänt mig2:8 Grundtextens innebörd är oviss. om folken som plundrat er: –Den som rör vid er rör vid min2:8 Enligt ett rättelseförslag: hans (sannolikt för att det inte skulle låta som om HERREN hade sänt HERREN). ögonsten–. 9Ja, jag ska lyfta min hand mot dem, och de ska bli ett byte för sina slavar. Då ska ni inse att härskarornas Herre har sänt mig.
10Ropa och var glad, dotter Sion! Jag kommer för att bo hos dig, säger Herren. 11Vid den tiden ska många folk sluta sig till Herren och bli mitt folk. Jag ska bo hos dig. Då ska du inse att härskarornas Herre har sänt mig till dig. 12Herren ska ärva Juda som sin del av den heliga marken och än en gång utvälja Jerusalem. 13Var stilla inför Herren, hela mänskligheten, för han har rest sig från sin heliga boning.”
