Making the Camp Pure
1The Lord spoke to Moses. He said, 2“Tell the Israelites that certain people must be sent away from the camp. Command them to send away anyone who has a skin disease. They must send away all those who have liquid waste coming from their bodies. And they must send away those who are ‘unclean’ because they have touched a dead body. 3That applies to men and women alike. Send them out of the camp. They must not make their camp ‘unclean.’ That is where I live among them.” 4So the Israelites did what the Lord commanded. They sent out of the camp those who were “unclean.” They did just as the Lord had directed Moses.
Sins Against Others Must Be Paid For
5The Lord said to Moses, 6“Speak to the Israelites. Say to them, ‘Suppose a man or woman does something wrong to someone else. Then that person is not being faithful to the Lord. People like that are guilty. 7They must admit they have committed a sin. They must pay in full for what they did wrong. And they must add a fifth of the value to it. Then they must give all of it to the person they have sinned against. 8But suppose that person has died. And suppose that person does not have a close relative who can be paid for the sin that was committed. Then what is paid belongs to the Lord. It must be given to the priest. A ram must be given along with it. The ram must be sacrificed to the Lord to pay for the sin. 9All the sacred gifts the Israelites bring to a priest will belong to him. 10Sacred gifts belong to their owners. But what they give to the priest will belong to the priest.’ ”
The Test for an Unfaithful Wife
11Then the Lord spoke to Moses again. He said, 12“Speak to the Israelites. Say to them, ‘Suppose a man’s wife goes astray. And suppose she is not faithful to her husband. 13Suppose another man has sex with her. And suppose this is hidden from her husband. No one knows she is not “clean.” So there is no witness against her. And she has not been caught in the act. 14Suppose her husband becomes jealous. He does not trust his wife, and she is really “unclean.” Or suppose he does not trust her even though she is “clean.” 15Then he must take his wife to the priest. He must also bring an offering. It must be eight cups of barley flour. The offering is for his wife. He must not pour olive oil on it. And he must not put incense on it. It is a grain offering for being jealous. It calls attention to the wrong thing a person has done.
16“ ‘The priest must have her stand in front of the Lord. 17He must pour some holy water into a clay jar. He must get some dust from the floor of the holy tent. And he must put it into the water. 18The priest must have the woman stand in front of the Lord. Then he must untie her hair. He must place in her hands the offering that calls attention to the wrong thing a person has done. It is the grain offering for being jealous. The priest must keep the bitter water with him. It is the water that brings a curse. 19Then the priest must have the woman give her word. He must say to her, “Suppose no other man has had sex with you. And suppose you haven’t gone astray. You have kept yourself pure while you are married to your husband. Then may the bitter water that brings a curse not harm you. 20But suppose you have gone astray while you are married to your husband. You have made yourself ‘unclean.’ You have had sex with a man who isn’t your husband.” 21At that point the priest must put the woman under the curse that will come if she breaks her word. He must say, “May the Lord cause you to become a curse among your people. You will become a curse when the Lord makes your body unable to have children. 22May this water that brings a curse enter your body. May it make your body unable to have children.”
“ ‘Then the woman must say, “Amen. Let it happen.”
23“ ‘The priest must write the curses on a scroll. He must wash them off in the bitter water. 24It is the water he will make the woman drink. It is bitter water that brings a curse. It will enter her body. And it will cause her to suffer bitterly. 25The priest must take from her hands the grain offering for being jealous. He must lift it up and wave it in front of the Lord. He must bring it to the altar. 26Then the priest must take a handful of the grain offering. It is the offering that calls attention to the wrong thing a person has done. The priest must burn it on the altar. After that, he must have the woman drink the water. 27Suppose she has made herself “unclean.” She has not been faithful to her husband. And she has drunk the water that brings a curse. Then it will go into her body. It will cause her to suffer bitterly. It will make her body unable to have children. She will become a curse. 28Suppose the woman has not made herself “unclean.” But suppose she is “clean.” Then she will be free of guilt. And she will be able to have children.
29“ ‘This is the law about being jealous. It applies to a woman who has gone astray. She has made herself “unclean” while she is married to her husband. 30And it applies to a man who becomes jealous. He has doubts about his wife. The priest must have her stand in front of the Lord. He must apply the entire law to her. 31The husband will not be guilty of doing anything wrong. But the woman will be punished for her sin.’ ”
Bevara renheten i lägret
1Herren talade till Mose: 2”Befall Israels folk att de måste sända bort alla spetälska från lägret och alla som har flytningar och alla som har blivit orenade genom att röra vid en död människa. 3Detta gäller både män och kvinnor. Skicka iväg dem från lägret så att de inte orenar den plats där jag bor bland dem.” 4Israeliterna gjorde så; de förde dem utanför lägret. Så som Herren hade talat till Mose, så gjorde de.
Ersättning av skuld
5Sedan talade Herren till Mose: 6”Tala om för Israels folk att när någon syndar på något sätt vare sig det är en man eller en kvinna och därmed också sviker Herren, så står den människan i skuld. 7Hon måste bekänna sin synd, ersätta det orätta fullt ut och därtill tjugo procent och ge det sedan till den som han gjort orätt mot. 8Men om det inte finns någon återlösare som gottgörelsen kan ges till, ska den ges till Herren, lämnas till prästen tillsammans med en bagge som försoning. 9Alla heliga gåvor som Israels folk överlämnar till prästen tillfaller denne. 10Alla deras heliga gåvor tillhör prästen, allt de ger honom.”
Att bevisa otrohet
11Herren talade till Mose:
12”Säg till israeliterna att om en man har en hustru som bedrar honom och är otrogen med en annan man 13och har samlag med någon utan att hennes man får veta det och utan att hennes orenhet avslöjas därför att det inte finns några vittnen och hon inte tagits på bar gärning 14och om mannen blir svartsjuk och misstänker sin hustru fastän hon inte orenat sig, 15ska han gå till prästen med sin hustru. Han ska ha med ett offer för henne, tre och en halv liter kornmjöl utan olja och rökelse. Detta misstankeoffer, ett påminnelseoffer, visar skulden.
16Prästen ska föra fram henne inför Herren, 17ta heligt vatten i en lerkruka och blanda detta med jord från golvet i boningen. 18Han ska, efter att ha ställt kvinnan inför Herren, lösa upp hennes hår, placera misstankeoffret, påminnelseoffret, i hennes händer medan han själv håller krukan med det bittra vattnet som ger förbannelse. 19Prästen ska sedan ta ed av henne och säga till henne: ’Om ingen man, förutom din äkta man, har legat med dig, och om du inte bedragit din man som du tillhör och inte orenat dig, ska inte detta bittra vatten som annars orsakar förbannelse skada dig.’ 20Men om du har bedragit din äkta man och orenat dig genom att ligga med någon annan än din man 21– då ska prästen läsa förbannelsen över kvinnan och säga till henne: ’Må Herren då göra dig till en förbannelse och besvärjelse bland ditt folk. Må Herren låta ditt moderliv vissna och din buk svälla upp5:21 Det hebreiska ordets innebörd är osäker.. 22Må detta förbannelsevatten komma in i dig så att ditt underliv vissnar bort och din kropp sväller.’ Kvinnan ska då säga: ’Ja, låt det bli så.’
23Sedan ska prästen skriva ner förbannelsen på ett ark och tvätta av den i det bittra vattnet. 24Prästen ska sedan ge kvinnan att dricka av det bittra vattnet som för med sig förbannelse. Det ska komma in i henne med bitter verkan.
25Sedan ska prästen ta misstankeoffret från kvinnans hand, lyfta upp det inför Herren och bära det till altaret. 26Han ska ta en handfull av det som ett påminnelseoffer och bränna det på altaret och därefter låta kvinnan dricka vattnet. 27När han låtit henne dricka vattnet sker följande: Om hon har orenat sig genom äktenskapsbrott mot sin man kommer vattnet att bli bittert i henne. Hennes kropp kommer att svälla upp och hennes underliv att vissna och hon ska bli en förbannelse bland sitt folk. 28Men om hon är ren och inte har begått äktenskapsbrott, kommer hon inte att lida någon skada och kommer att kunna fortsätta att föda barn.
29Detta är lagen om misstänksamhet när en gift kvinna är otrogen och orenar sig 30eller när en man drabbas av svartsjuka och misstänker sin hustru. Han ska då ställa fram sin hustru inför Herren. Prästen ska handla efter vad som föreskrivs i denna lag. 31Hennes make går fri, men om hustrun är skyldig, får hon stå för följderna av sin synd.”
