Sin, Faith and Duty
1Jesus spoke to his disciples. “Things that make people sin are sure to come,” he said. “But how terrible it will be for anyone who causes those things to come! 2Suppose people lead one of these little ones to sin. It would be better for those people to be thrown into the sea with a millstone tied around their neck. 3So watch what you do.
“If your brother or sister sins against you, tell them they are wrong. Then if they turn away from their sins, forgive them. 4Suppose they sin against you seven times in one day. And suppose they come back to you each time and say, ‘I’m sorry.’ You must forgive them.”
5The apostles said to the Lord, “Give us more faith!”
6He replied, “Suppose you have faith as small as a mustard seed. Then you can say to this mulberry tree, ‘Be pulled up. Be planted in the sea.’ And it will obey you.
7“Suppose one of you has a servant plowing or looking after the sheep. And suppose the servant came in from the field. Will you say to him, ‘Come along now and sit down to eat’? 8No. Instead, you will say, ‘Prepare my supper. Get yourself ready. Wait on me while I eat and drink. Then after that you can eat and drink.’ 9Will you thank the servant because he did what he was told to do? 10It’s the same with you. Suppose you have done everything you were told to do. Then you should say, ‘We are not worthy to serve you. We have only done our duty.’ ”
Jesus Heals Ten Men Who Have a Skin Disease
11Jesus was on his way to Jerusalem. He traveled along the border between Samaria and Galilee. 12As he was going into a village, ten men met him. They had a skin disease. They were standing close by. 13And they called out in a loud voice, “Jesus! Master! Have pity on us!”
14Jesus saw them and said, “Go. Show yourselves to the priests.” While they were on the way, they were healed.
15When one of them saw that he was healed, he came back. He praised God in a loud voice. 16He threw himself at Jesus’ feet and thanked him. The man was a Samaritan.
17Jesus asked, “Weren’t all ten healed? Where are the other nine? 18Didn’t anyone else return and give praise to God except this outsider?” 19Then Jesus said to him, “Get up and go. Your faith has healed you.”
The Coming of God’s Kingdom
20Once the Pharisees asked Jesus when God’s kingdom would come. He replied, “The coming of God’s kingdom is not something you can see. 21People will not say, ‘Here it is.’ Or, ‘There it is.’ That’s because God’s kingdom is among you.”
22Then Jesus spoke to his disciples. “The time is coming,” he said, “when you will long to see one of the days of the Son of Man. But you won’t see it. 23People will tell you, ‘There he is!’ Or, ‘Here he is!’ Don’t go running off after them. 24When the Son of Man comes, he will be like the lightning. It flashes and lights up the sky from one end to the other. 25But first the Son of Man must suffer many things. He will not be accepted by the people of today.
26“Remember how it was in the days of Noah. It will be the same when the Son of Man comes. 27People were eating and drinking. They were getting married. They were giving their daughters to be married. They did all those things right up to the day Noah entered the ark. Then the flood came and destroyed them all.
28“It was the same in the days of Lot. People were eating and drinking. They were buying and selling. They were planting and building. 29But on the day Lot left Sodom, fire and sulfur rained down from heaven. And all the people were destroyed.
30“It will be just like that on the day the Son of Man is shown to the world. 31Suppose someone is on the housetop on that day. And suppose what they own is inside the house. They should not go down to get what they own. No one in the field should go back for anything either. 32Remember Lot’s wife! 33Whoever tries to keep their life will lose it. Whoever loses their life will keep it. 34I tell you, on that night two people will be in one bed. One person will be taken and the other left. 35-36Two women will be grinding grain together. One will be taken and the other left.”
37“Where, Lord?” his disciples asked.
He replied, “The vultures will gather where there is a dead body.”
Om synd, tro och förlåtelse
(Matt 18:6-7; 18:15; 18:21-22; Mark 9:42)
1Jesus sa till sina lärjungar: ”Det är oundvikligt att förförelser kommer, men ve den genom vilken de kommer! 2Det skulle vara bättre för honom att bli kastad i havet med en stor sten runt halsen, än att han ska kunna förföra någon av dessa små. 3Var på er vakt!
Om din medmänniska syndar, så tillrättavisa henne, och förlåt henne om hon ångrar sig. 4Även om hon syndar mot dig sju17:4 Sju var fullkomlighetens tal. Sju gånger om dagen var detsamma som oändligt många gånger. gånger om dagen och sju gånger kommer tillbaka och ångrar sig, så ska du förlåta henne.”
5Apostlarna sa till Herren: ”Ge oss mer tro!”
6Herren svarade: ”Om ni hade tro som ett senapsfrö, skulle ni kunna säga till mullbärsträdet där borta: ’Ryck upp dig själv med rötterna och kasta dig i havet!’ Och det skulle lyda er.
Tjänaren som gör sin plikt
7Om någon av er har en tjänare som kommer hem efter att ha plöjt på åkern eller vallat fåren, inte säger ni då till honom: ’Sätt dig genast ned vid bordet och ät!’ 8Nej, ni säger: ’Gör i ordning maten åt mig, fäst upp dina kläder och passa upp mig medan jag äter. Sedan kan du själv äta och dricka.’ 9Man tackar väl inte tjänaren för att han gjorde det han fick order om? 10Detsamma gäller er. När ni gjort allt ni fått befallning om, ska ni säga: ’Vi är bara enkla tjänare, vi har bara gjort vår plikt.’ ”
Jesus botar tio spetälska
11På sin fortsatta vandring mot Jerusalem gick Jesus längs gränsen mellan Galileen och Samarien. 12Där gick han in i en by, och då kom tio spetälska emot honom. De stannade en bit bort 13och ropade: ”Jesus, Mästare, förbarma dig över oss!”
14Då såg han på dem och sa: ”Gå och visa upp er för prästerna!”17:14 Jfr 3 Mos 14. Och medan de var på väg dit blev de rena.
15En av dem kom tillbaka till Jesus när han såg att han blivit frisk, och han ropade högt och hyllade Gud. 16Sedan kastade han sig ner framför Jesus med ansiktet mot marken och tackade honom. Den mannen var från Samarien17:16 Befolkningen i Samarien var judar som hade uppblandats med andra folk. Det rådde fiendskap mellan dem och judarna..
17Jesus frågade då: ”Var det inte tio personer som blev rena? Var är de andra nio? 18Är det bara den här främlingen som har kommit tillbaka för att ära Gud?”
19Till mannen sa han: ”Res dig upp och gå. Din tro har gjort dig frisk17:19 Den grekiska verbformen kommer från samma ord som används för rädda, frälsa..”
Guds rike
(Matt 24:28; 24:37-39)
20En gång frågade fariseerna Jesus när Guds rike skulle komma, och han svarade: ”Guds rike kommer inte på ett sätt som man kan se med sina fysiska ögon. 21Man kan inte säga: ’Här är det’, eller: ’Där är det’. Nej! Guds rike är mitt ibland er.17:21 Eller: inom er, vilket dock inte passar in i detta sammanhang då Jesus talar till fariseerna.”
22Sedan sa han till sina lärjungar: ”Det ska komma en tid då ni längtar efter att få uppleva en enda av Människosonens dagar men inte får det.17:22 Annan, dock inte i sammanhanget särskilt trolig tolkning: då ni längtar tillbaka till de dagar jag var hos er. 23Man ska säga till er: ’Där är han’, eller: ’Här är han’. Men gå inte dit, spring inte efter sådant! 24För liksom blixten flammar till över himlen och lyser upp hela horisonten, så ska Människosonen visa sig på sin dag. 25Men dessförinnan måste han lida svårt och förkastas av detta släkte.
26Som på Noas dagar ska det också vara på Människosonens dagar. 27Då åt man och drack och gifte sig och blev bortgift, ända till den dag då Noa gick in i arken och floden kom och utplånade dem allihop.
28Likadant var det på Lots tid.17:28 Jfr 1 Mos 19:15-29. Människorna åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, 29ända till den dag då Lot lämnade Sodom. Då regnade eld och svavel från himlen och utplånade dem allihop. 30Så ska det vara när Människosonen uppenbarar sig.
31Den dagen får den som är uppe på taket17:31 Se not till Matt 24:17. och har sina ägodelar inne i huset inte gå dit ner för att hämta något, och den som är ute på åkern får inte vända tillbaka. 32Kom ihåg Lots hustru! 33Den som försöker bevara sitt liv ska förlora det, men den som förlorar sitt liv ska bevara det.
34Jag säger er: den natten ska två personer sova i samma säng; den ena tas med, den andra lämnas kvar. 35Två kvinnor ska mala mjöl tillsammans; den ena tas med, den andra lämnas kvar.17:35 En del handskrifter har med en extra vers: 36 Två män ska arbeta tillsammans på åkern; den ene tas med, den andre lämnas kvar.”
37Då frågade hans lärjungar: ”Herre, var blir det någonstans?”
Jesus svarade: ”Där kroppen finns, där samlas gamarna.”
