Worshiping Other Gods Brings Horrible Trouble
1A message from the Lord came to Jeremiah. It was about all the Jews living in Lower Egypt. They were living in Migdol, Tahpanhes and Memphis. It was also about all the Jews living in Upper Egypt. 2The Lord who rules over all is the God of Israel. He said, “You saw all the trouble I brought on Jerusalem. I also brought it on all the towns in Judah. Today they lie there deserted and destroyed. 3That’s because of the evil things their people did. They made me very angry. They burned incense to other gods. And they worshiped them. They and you and your people of long ago never knew those gods. 4Again and again I sent my servants the prophets. They said, ‘Don’t worship other gods! The Lord hates it!’ 5But the people didn’t listen. They didn’t pay any attention. They didn’t turn from their sinful ways. They didn’t stop burning incense to other gods. 6So my burning anger was poured out. It blazed out against the towns of Judah and the streets of Jerusalem. It made them the dry and empty places they are today.”
7The Lord God who rules over all is the God of Israel. He says, “Why do you want to bring all this trouble on yourselves? You are removing from Judah its men and women, its children and babies. Not one of you will be left. 8Why do you want to make me angry with the gods your hands have made? Why do you burn incense to the gods of Egypt, where you now live? You will destroy yourselves. All the nations on earth will use your name as a curse. They will say you are shameful. 9Have you forgotten the evil things done by your people of long ago? The kings and queens of Judah did those same things. So did you and your wives. They were done in the land of Judah and the streets of Jerusalem. 10To this day the people of Judah have not made themselves humble in my sight. They have not shown any respect for me. They have not obeyed my law. They have not followed the rules I gave you and your people of long ago.”
11The Lord who rules over all is the God of Israel. He says, “I have decided to bring horrible trouble on you. I will destroy the whole land of Judah. 12I will destroy the people of Judah who are left. They had decided to go to Egypt and make their homes there. But all of them will die in Egypt. They will die of war or hunger. All of them will die, from the least important of them to the most important. They will die of war or hunger. People will use their name as a curse. They will be shocked at them. They will say bad things about them. And they will say they are shameful. 13I will use war, hunger and plague to punish the Jews who live in Egypt. I punished Jerusalem in the same way. 14None of the people of Judah who have gone to live in Egypt will escape. Not one of them will live to return to Judah. They long to return and live there. But only a few will escape from Egypt and go back.”
15All the Jews who were living in Lower and Upper Egypt gathered to give Jeremiah their answer. A large crowd had come together. It included men who knew that their wives were burning incense to other gods. Their wives were there with them. All of them said to Jeremiah, 16“We won’t listen to the message you have spoken to us in the Lord’s name! 17We will certainly do everything we said we would. We’ll burn incense to the female god called the Queen of Heaven. We’ll pour out drink offerings to her. We’ll do just as we and our people of long ago have done. Our kings and our officials also did it. All of us did it in the towns of Judah and the streets of Jerusalem. At that time we had plenty of food. We were well off. We didn’t suffer any harm. 18But then we stopped burning incense to the Queen of Heaven. We stopped pouring out drink offerings to her. And ever since that time we haven’t had anything. Instead, we’ve been dying of war and hunger.”
19The women added, “We burned incense to the Queen of Heaven. We poured out drink offerings to her. And our husbands knew we were making cakes that looked like her. They knew we were pouring out drink offerings to her.”
20Then Jeremiah spoke to all the people who were answering him. He spoke to men and women alike. He said, 21“Didn’t the Lord know you were burning incense in the towns of Judah? Didn’t he care that you were also doing it in the streets of Jerusalem? You and your people of long ago were doing it. Your kings and officials were doing it too. So were the rest of the people in the land. 22The Lord couldn’t put up any longer with the evil things you were doing. He hated the things you did. So your land became a curse. It became a dry and empty desert. No one lived there. And that’s the way it still is today. 23You have burned incense to other gods. You have sinned against the Lord. You haven’t obeyed him or his law. You haven’t followed his rules. You haven’t lived up to the terms of the covenant he made with you. That’s why all this trouble has come on you. You have seen it with your own eyes.”
24Then Jeremiah spoke to all the people. That included the women. He said, “All you people of Judah in Egypt, listen to the Lord’s message. 25The Lord who rules over all is the God of Israel. He says, ‘You and your wives have done what you promised you would do. You said, “We will certainly keep the promises we made to the Queen of Heaven. We’ll burn incense to her. We’ll pour out drink offerings to her.” ’
“Go ahead then. Do what you said you would! Keep your promises! 26But listen to the Lord’s message. Listen, all you Jews living in Egypt. ‘I make a promise by my own great name,’ says the Lord. ‘Here is what I promise. “No one from Judah who lives anywhere in Egypt will ever again pray in my name. None of them will ever make this promise. They will never say, ‘You can be sure that the Lord and King is alive.’ ” 27I am watching over them to do them harm and not good. The Jews in Egypt will die of war and hunger until all of them are destroyed. 28Some will not be killed. They will return to Judah from Egypt. But they will be very few. Then all the people of Judah who came to live in Egypt will know the truth. They will know whether what I say or what they say will come true.
29“ ‘I will give you a sign that I will punish you in this place,’ announces the Lord. ‘Then you can be sure that my warnings of harm against you will come true.’ 30The Lord says, ‘I am going to hand over Pharaoh Hophra king of Egypt. I will hand him over to his enemies who want to kill him. In the same way, I handed over King Zedekiah to Nebuchadnezzar, the king of Babylon. He was the enemy who wanted to kill Zedekiah.’ ”
Guds dom över avgudadyrkare
1Detta är det ord som kom till Jeremia om alla judar som bodde i Egypten, i Migdol, Tachpanches, Memfis och i Patros område: 2”Så säger härskarornas Herre, Israels Gud: Ni har sett allt det onda jag låtit drabba Jerusalem och alla Juda städer. De ligger i ruiner och ingen bor där, 3på grund av det onda som de gjorde. De provocerade min vrede genom att tända rökelse och tjäna andra gudar, gudar som varken de eller ni eller era förfäder kände till. 4Jag sände mina tjänare profeterna gång på gång för att säga: ’Gör inte detta avskyvärda, som jag hatar!’ 5Men de ville inte lyssna, inte höra och inte vända tillbaka från sin ondska. De slutade inte att tända rökelse åt andra gudar. 6Därför vällde min vrede och mitt raseri fram och brann i Juda städer och på Jerusalems gator, så att de lades i ruiner och ligger öde än idag.
7Och nu säger härskarornas Herre, Israels Gud: Varför drar ni så mycket ont över er? Ni utrotar ur Juda män och kvinnor, barn och spädbarn, så att inte en enda av er blir kvar. 8Ni provocerar min vrede genom det ni gör, ni tänder rökelse åt andra gudar i Egyptens land, dit ni har kommit för att bosätta er där. Därför ska ni utrotas, och ni ska bli till förbannelse och vanära bland alla folk på jorden. 9Har ni glömt era förfäders ondska och Juda kungars och drottningars ondska, er egen och era hustrurs ondska i Juda land och på Jerusalems gator? 10Ända fram till denna dag har de inte ödmjukat sig eller visat någon fruktan, inte heller velat följa min lag och mina föreskrifter som jag gav er och era förfäder.
11Därför säger härskarornas Herre, Israels Gud: Jag ska vända mig bort från er, till er olycka och för att utplåna hela Juda. 12Jag ska ta tag i dem som är kvar av Juda, dem som vill till Egypten för att bosätta sig där. I Egypten ska de gå under. De ska falla för svärd eller svälta ihjäl, från den minste till den störste ska de dö av svärd och svält. De ska bli till förbannelse, förskräckelse, fördömelse och förakt. 13Jag ska straffa dem som bor i Egypten, precis som jag straffade Jerusalem, genom svärd, hungersnöd och pest. 14Ingen av dem som är kvar i Juda och som har kommit till Egypten för att bosätta sig där ska komma undan eller överleva. Ingen ska återvända till Juda, dit de längtar efter att återvända och leva där. Ingen ska återvända, utom några få som lyckas fly.”
15Alla de män som visste att deras hustrur tände rökelse till andra gudar och hela skaran av de församlade kvinnorna, liksom allt folket som bodde i Patros i Egypten, svarade då Jeremia: 16”Vi vill inte lyssna på det som du talar till oss i Herrens namn. 17Vi tänker göra allt som vi har sagt, tända rökelse åt himlens drottning och utgjuta dryckesoffer till henne, precis som vi gjorde förr, vi och våra förfäder, våra kungar och furstar, i Juda städer och på Jerusalems gator. På den tiden hade vi tillräckligt med mat, allt var bra och vi hade inga problem. 18Men ända sedan vi slutade tända rökelse åt himlens drottning och utgjuta dryckesoffer åt henne har vi haft brist på allting och går under genom svärd och hungersnöd.”
19Och kvinnorna sa: ”När vi tände rökelse åt himlens drottning och utgöt dryckesoffer åt henne var det ju inte utan våra mäns samtycke som vi gjorde offerkakor med hennes bild på och utgöt dryckesoffer åt henne.”
20Jeremia sa till allt folket, män och kvinnor, alla som hade gett honom detta svar: 21”Skulle inte Herren komma ihåg rökelsen som ni tände i städerna i Juda och på Jerusalems gator, ni och era förfäder och era kungar och furstar och folket i landet? Den tanken återkommer till honom. 22Herren kunde inte längre uthärda era onda gärningar och era avskyvärda förehavanden, och därför ödelades ert land. Det blev till förödelse och förbannelse och utan invånare, precis som det är i dag. 23Eftersom ni har tänt rökelse och syndat mot Herren, inte lyssnat till Herren eller följt hans lag, hans föreskrifter och förordningar, har detta onda drabbat er, så som det är idag.”
24Jeremia sa till allt folket och till alla kvinnorna: ”Hör Herrens ord, alla ni från Juda som är i Egypten! 25Så säger härskarornas Herre, Israels Gud: Det ni och era hustrur har sagt har ni i handling fullföljt. Ni sa: ’Vi vill hålla våra löften att tända rökelse åt himlens drottning och utgjuta dryckesoffer åt henne.’
Fortsätt då och håll era löften, och gör så! 26Hör därför Herrens ord, alla ni från Juda som bor i Egypten: ’Jag svär vid mitt stora namn, säger Herren, att i hela Egyptens land ska ingen judisk man mer ta mitt namn i sin mun för att säga: ”Så sant Herren, Herren lever.” 27Jag ska vaka över dem, till olycka, inte lycka. Varje man från Juda som finns i Egypten ska utplånas genom svärd eller hungersnöd, tills de alla är borta. 28Bara några få som undkommer svärdet ska vända tillbaka från Egypten till Juda. Så ska alla som är kvar från Juda och som kommit till Egypten för att bosätta sig där få veta vems ord som består, mitt eller deras.
29Det här är tecknet för er på att jag ska straffa er här på denna plats, säger Herren, för att ni ska veta att vad jag talat om olyckan mot er ska bestå.’ 30Så säger Herren: ’Jag ska överlämna farao Hofra, kungen av Egypten, till hans fiender, dem som är ute efter hans liv, precis som jag överlämnade Sidkia, kungen av Juda, till Nebukadnessar, kungen av Babylonien, som var ute efter hans liv.’ ”
