Gifts Are Brought for Building the Temple
1Then King David spoke to the whole community. He said, “God has chosen my son Solomon. But Solomon is young. He’s never done anything like this before. The task is huge. This grand and wonderful temple won’t be built for human beings. It will be built for the Lord God. 2With all my riches I’ve done everything I could for the temple of my God. I’ve provided gold for the gold work and silver for the silver work. I’ve provided bronze for the bronze work and iron for the iron work. I’ve given wood for the things that will be made out of wood. I’ve given onyx and turquoise for the settings. I’ve given stones of different colors and all kinds of fine stone and marble. I’ve provided everything in huge amounts. 3With all my heart I want the temple of my God to be built. So I’m giving my personal treasures of gold and silver for it. I’m adding them to everything else I’ve provided for the holy temple. 4I’m giving 110 tons of gold and 260 tons of pure silver. Cover the walls of the buildings with it. 5Use it for the gold work and the silver work. Use it for everything the skilled workers will do. How many of you are willing to set yourselves apart to the Lord today?”
6Many people were willing to give. They included the leaders of families and the officers of the tribes of Israel. They included the commanders of thousands of men and commanders of hundreds. They also included the officials who were in charge of the king’s work. 7All of them gave to the work on God’s temple. They gave more than 190 tons of gold and 380 tons of silver. They also gave 675 tons of bronze and 3,800 tons of iron. 8Anyone who had valuable jewels added them to the treasure for the Lord’s temple. Jehiel was in charge of the temple treasure. He was from the family line of Gershon. 9The people were happy when they saw what their leaders had been willing to give. The leaders had given freely. With their whole heart they had given everything to the Lord. King David was filled with joy.
David’s Prayer
10David praised the Lord in front of the whole community. He said,
“Lord, we give you praise.
You are the God of our father Israel.
We give you praise for ever and ever.
11Lord, you are great and powerful.
Glory, majesty and beauty belong to you.
Everything in heaven and on earth belongs to you.
Lord, the kingdom belongs to you.
You are honored as the one who rules over all.
12Wealth and honor come from you.
You are the ruler of all things.
In your hands are strength and power.
You can give honor and strength to everyone.
13Our God, we give you thanks.
We praise your glorious name.
14“But who am I? And who are my people? Without your help we wouldn’t be able to give this much. Everything comes from you. We’ve given back to you only what comes from you. 15We are outsiders and strangers in your sight. So were all of our people who lived long ago. Our days on this earth are like a shadow. We don’t have any hope. 16Lord our God, we’ve given more than enough. We’ve provided it to build you a temple where you will put your holy Name. But all of it comes from you. All of it belongs to you. 17My God, I know that you tested our hearts. And you are pleased when we are honest. I’ve given all these things just because I wanted to. When I did it, I was completely honest with you. Your people here have also been willing to give to you. And I’ve been happy to see this. 18Lord, you are the God of our fathers Abraham, Isaac and Israel. Keep these desires and thoughts in the hearts of your people forever. Keep their hearts faithful to you. 19Help my son Solomon serve you with all his heart. Then he will keep your commands and rules. He will do what you require. He’ll do everything to build the grand and wonderful temple I’ve provided for.”
20Then David said to the whole community, “Praise the Lord your God.” So all of them praised the Lord. He’s the God of their people who lived long ago. The whole community bowed low. They fell down flat with their faces toward the ground. They did it in front of the Lord and the king.
Solomon Becomes the Next King
21The next day they offered sacrifices to the Lord. They brought burnt offerings to him. They sacrificed 1,000 bulls, 1,000 rams and 1,000 male lambs. They also brought the required drink offerings. And they offered many other sacrifices for the whole community of Israel. 22They ate and drank with great joy that day. They did it in front of the Lord. Then they announced a second time that Solomon was king. He was the son of David. They anointed Solomon in front of the Lord. They anointed him to be ruler. They also anointed Zadok to be priest.
23So Solomon sat on the throne of the Lord. He ruled as king in place of his father David. Things went well with him. All the people of Israel obeyed him. 24All the officers and warriors promised to be completely faithful to King Solomon. So did all of King David’s sons.
25The Lord greatly honored Solomon in the sight of all the people. He gave him royal majesty. Solomon was given more glory than any king over Israel ever had before.
David Dies
26David was king over the whole nation of Israel. He was the son of Jesse. 27He ruled over Israel for 40 years. He ruled for seven years in Hebron and for 33 years in Jerusalem. 28He died when he was very old. He had enjoyed a long life. He had enjoyed wealth and honor. David’s son Solomon became the next king after him.
29The events of King David’s rule from beginning to end are written down. They are written in the records of Samuel, Nathan and Gad, the prophets. 30The records tell all about David’s rule and power. They tell about what happened concerning him and Israel and the kingdoms of all the other lands.
Folket bär fram gåvor till tempelbygget
1Kung David talade sedan till hela församlingen: ”Min son Salomo, som Gud har utvalt, är fortfarande ung och oerfaren, och uppgiften är enorm, för denna är inte en byggnad för människor utan för Herren Gud. 2Jag har gjort allt jag kan för att till min Guds hus skaffa guld till det som ska vara av guld, silver till det som ska vara av silver, koppar till det som ska vara av koppar, järn till det som ska vara av järn och trä till det som ska vara av trä samt onyx, andra infattningsstenar, svartglänsande29:2 Det hebreiska ordets betydelse är osäker. och brokiga stenar, alla slags dyrbara stenar och marmor i stor mängd. 3Eftersom jag älskar Guds hus, ger jag också hela min privata förmögenhet av guld och silver, utöver allt det jag redan skaffat till helgedomen: 43 000 talenter29:4 En talent=ca 34 kilo. guld från Ofir och 7 000 talenter silver till att överdra byggnadernas väggar med, 5guld till det som ska tillverkas av guld och silver till det som ska tillverkas av silver, till det som hantverkarna ska göra. Vem vill idag komma med en frivillig gåva till Herren?”
6Då kom huvudmännen för familjerna och stammarna i Israel, de högre och lägre arméofficerarna och kungens främsta tjänstemän med sina gåvor. 7De gav till arbetet med Guds hus 5 000 talenter guld, 10 000 dareiker29:7 En dareik var ett persiskt guldstycke som vägde drygt 8 gram., 10 000 talenter silver, 18 000 talenter koppar och 100 000 talenter järn. 8De som hade ädelstenar gav dem till skattkammaren i Herrens hus, i gershoniten Jechiels vård. 9Folket gladde sig över att de så helhjärtat gav de frivilliga gåvorna till Herren, och David själv gladde sig mycket.
David tackar Herren
10David prisade Herren inför hela församlingen och sa:
”Herre, vår far Israels Gud,
du ska prisas i all evighet!
11Din, o Herre, är storhet och makt,
ära, majestät och härlighet.
Allt i himmel och på jord och riket tillhör dig, Herre,
och du är den upphöjde härskaren över allt som finns.
12Rikedom och ära kommer från dig,
och du är den som råder över allt.
Du har all styrka och all makt i din hand,
och det är du som ger makt och upphöjelse.
13Vi tackar dig, vår Gud,
och prisar ditt härliga namn.
14Vem är jag och vad är mitt folk, att vi skulle kunna ge dig allt detta?
Allt kommer ju från dig, och vi har bara gett det som vi fått ur din hand.
15För vi är främlingar och gäster inför dig, precis som våra förfäder.
Våra dagar på jorden är som en skugga, vi har inget att hoppas på.
16Herre, vår Gud, all denna rikedom vi har samlat för att kunna bygga ett tempel till ditt heliga namn, kommer från dig. Det tillhör dig alltsammans.
17Jag vet, min Gud, att du prövar människohjärtan och vill se integritet. Jag har gett allt det här med ärliga och uppriktiga avsikter, och jag har sett hur ditt folk villigt har kommit med sina gåvor.
18Herre, våra förfäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, låt denna längtan att tjäna och lyda dig få vara kvar hos ditt folk för all framtid, och bevara deras hjärtan lojala mot dig!
19Gör min son Salomo helhjärtat överlåten till dig, så att han håller dina bud, förordningar och föreskrifter och följer dem i allting och bygger det tempel som jag har förberett!”
20Sedan sa David till hela församlingen: ”Prisa Herren, er Gud!” Då prisade de alla Herren, sina förfäders Gud, bugade sig och föll ner på marken inför Herren och inför kungen.
Salomos regering
(1 Krön 29:21—2 Krön 9:31)
21Nästa dag bar man fram slaktoffer och brännoffer till Herren: 1 000 tjurar, 1 000 baggar och 1 000 lamm med tillhörande dryckesoffer och mängder av slaktoffer för hela Israel. 22De åt och drack inför Herren med stor glädje.
Sedan bekräftade de en andra gång Salomo, Davids son, som kung. De smorde honom inför Herren till furste och Sadok till präst.
23Salomo besteg Herrens tron efter sin far David, och han hade framgång. Hela Israel lydde honom, 24och alla hövdingarna och officerarna och alla kung Davids söner underordnade sig kung Salomo. 25Herren upphöjde Salomo inför hela Israel och gav honom kunglig glans på ett sätt som ingen kung i Israel tidigare hade haft.
David dör vid hög ålder
26David, Jishajs son, hade varit kung över hela Israel. 27Han hade regerat över Israel i fyrtio år, sju år i Hebron och trettiotre i Jerusalem. 28Han dog i hög ålder, nöjd med sina år, rik och ärad, och han efterträddes alltså av sin son Salomo.
29Kung Davids historia, från början till slut, finns nedtecknad i siaren Samuels krönika, i profeten Natans krönika och i siaren Gads krönika. 30Där berättas om hans regering, hans makt och allt som hände honom och Israel och alla andra riken och länder.
