مزمور 7 – NAV & NUB

Ketab El Hayat

مزمور 7:1-17

الْمَزْمُورُ السَّابِعُ

قَصِيدَةُ حُزْنٍ نَظَمَهَا دَاوُدُ وَرَنَّمَهَا لِلرَّبِّ رَدّاً لِلتُّهْمَةِ الَّتِي رَمَاهُ بِها كُوشُ الْبَنْيَامِينِيُّ

1أَيُّهَا الرَّبُّ إِلَهِي، إِلَيْكَ الْتَجَأْتُ، فَأَنْقِذْنِي وَنَجِّنِي مِنْ جَمِيعِ مُطَارِدِيَّ، 2لِئَلّا يَفْتَرِسَ الْعَدُوُّ نَفْسِي كَالأَسَدِ، وَلَيْسَ مَنْ يُنْقِذُنِي.

3أَيُّهَا الرَّبُّ إِلَهِي، إِنْ كُنْتُ قَدِ اقْتَرَفْتُ هَذِهِ الإِسَاءَةَ، وَكَانَتْ يَدَايَ قَدِ ارْتَكَبَتَا هَذَا الإِثْمَ، 4إِنْ كُنْتُ قَدْ أَسَأْتُ لِمَنْ أَحْسَنَ إِلَيَّ وَسَلَبْتُ عَدُوِّي مِنْ غَيْرِ سَبَبٍ، 5إِذَنْ فَلْيُطَارِدِ الْعَدُوُّ نَفْسِي ويَنْزِعْهَا مِنِّي، وَلْيَدُسْ فِي الأَرْضِ حَيَاتِي، وَيُعَفِّرْ فِي التُّرَابِ شَرَفِي.

6انْهَضْ يَا رَبُّ فِي احْتِدَامِ غَضَبِكَ، وَانْتَصِبْ فِي وَجْهِ سَخَطِ خُصُومِي، يَا مَنْ أَوْصَيْتَ بِالْعَدْلِ. 7لِتُحِطْ بِكَ جَمَاعَةُ الشُّعُوبِ فَتَحْكُمَهَا مِنْ مَنَصَّةِ الْقَضَاءِ الْعَالِيَةِ. 8إِنَّ الرَّبَّ يَدِينُ الأُمَمَ. اقضِ لِي يَا رَبُّ كَحَقِّي، بِحَسَبِ مَا فِيَّ مِنْ كَمَالٍ. 9ضَعْ حَدّاً لِشَرِّ الأَشْرَارِ، وَأَثْبِتْ بَرَاءَةَ الأَبْرَارِ، أَيُّهَا الإِلَهُ الْعَادِلُ فَاحِصُ الْقُلُوبِ وَالدَّخَائِلِ. 10مَلْجَإِي عِنْدَ اللهِ مُخَلِّصِ مُسْتَقِيمِي الْقُلُوبِ.

11اللهُ قَاضٍ عَادِلٌ، وَهُوَ إِلَهٌ يَسْخَطُ عَلَى الأَشْرَارِ فِي كُلِّ يَوْمٍ. 12صَقَلَ سَيْفَهُ لِيَضْرِبَ بِهِ الشِّرِّيرَ الَّذِي لَا يَتُوبُ. وَتَّرَ قَوْسَهُ وَهَيَّأَهَا. 13أَعَدَّ لَهُ الأَسْلِحَةَ الْقَتَّالَةَ، وَجَعَلَ سِهَامَهُ مُحْرِقَةً.

14هُوَذَا الْعَدُوُّ يَتَمَخَّضُ بِالإِثْمِ، يَحْبَلُ بِالأَذَى، وَيَلِدُ كَذِباً. 15حَفَرَ بِئْراً وَعَمَّقَهَا، فَسَقَطَ فِيهَا. 16شَرُّهُ يَرْتَدُّ عَلَى رَأْسِهِ، وَظُلْمُهُ يَهْبِطُ عَلَى هَامَتِهِ. 17إِنِّي أَحْمَدُ الرَّبَّ مِنْ أَجْلِ عَدَالَتِهِ، وَأَتَرَنَّمُ لاسْمِ الرَّبِّ العَلِيِّ.

Swedish Contemporary Bible

Psaltaren 7:1-18

Psalm 7

En oskyldig mans bön om Guds dom

1En klagosång7:1 Den hebreiska termen förekommer endast här och dess exakta betydelse är inte känd. Bakgrunden till sången är inte heller känd, eftersom benjaminiten Kush inte står omtalad någon annanstans. av David, som han sjöng till Herren för benjaminiten Kushs skull.

2Herre, min Gud, till dig tar jag min tillflykt,

rädda mig från mina förföljare, befria mig!

3Låt dem inte riva mig som lejon

och slita mig i stycken utan att någon räddar mig.

4Herre, min Gud, om jag har gjort detta,

om jag har handlat fel,

5om jag har lönat min vän med ont

och plundrat min ovän utan orsak,

6låt då fienden förfölja mig och hinna upp mig,

trampa mitt liv till marken

och lägga min ära i stoftet. Séla

7Herre! Res dig i din vrede,

stå upp mot mina fienders raseri!

Vakna upp, min Gud,

du som bestämmer domen.

8Samla alla folken runt omkring dig,

regera över dem från höjden!

9Herren är den som dömer folken.

Döm mig, Herre,

efter min rättfärdighet,

efter min integritet.

10Gör slut på de gudlösas ondska,

låt den rättfärdige stå fast!

Den som prövar sinne och känslor7:10 sinne och känslor, ordagrant hjärtan och njurarna. Hjärtat betraktades som säte för människans medvetna, intellektuella liv, och njurarna (inälvorna) stod för känslorna. är en rättfärdig Gud.

11Gud är min sköld,

han räddar de rättsinniga.

12Gud dömer i rättfärdighet,

Gud ger uttryck för sin vrede varje dag.

13Om någon inte vill vända om,

slipar han sitt svärd,

spänner sin båge,

14gör sitt dödande vapen redo

och tar fram sina brinnande pilar.

15Se, denne är havande med orätt,

han avlar ofärd och föder lögn.

16Han gräver en grop och gör den djup

men faller själv i den grop han grävt.

17Olyckan han planerat kommer över honom själv,

våldet drabbar hans eget huvud.

18Jag vill prisa Herren för hans rättfärdighet.

Jag vill lovsjunga Herrens, den Högstes, namn.