ዕንባቆም 3 – NASV & NUB

New Amharic Standard Version

ዕንባቆም 3:1-19

የዕንባቆም ጸሎት

1በዝማሬ የቀረበ የነቢዩ የዕንባቆም ጸሎት፤ በሺግዮኖት።3፥1 የሥነ ጽሑፍ ወይም የሙዚቃ ቋንቋ ሳይሆን አይቀርም።

2እግዚአብሔር ሆይ፤ ዝናህን ሰምቻለሁ፤

እግዚአብሔር ሆይ፤ ሥራህም አስፈራኝ፤

በእኛ ዘመን አድሳቸው፤

በእኛም ጊዜ እንዲታወቁ አድርግ፤

በመዓት ጊዜ ምሕረትን ዐስብ።

3እግዚአብሔር ከቴማን፣

ቅዱሱም ከፋራን ተራራ መጣ። ሴላ3፥3 ትርጕሙ በትክክል የማይታወቅ ቢሆንም የዜማ ቃል ሳይሆን አይቀርም።

ክብሩ ሰማያትን ሸፈነ፤

ውዳሴውም ምድርን ሞላ።

4ጸዳሉ እንደ ፀሓይ ብርሃን ነው፤

ጨረር ከእጁ ወጣ፤

ኀይሉም በዚያ ተሰውሯል።

5መቅሠፍት በፊቱ ሄደ፤

ቸነፈርም እግር በእግር ተከተለው።

6ቆመ፤ ምድርን አንቀጠቀጠ፤

ተመለከተ፤ ሕዝቦችን አብረከረከ፤

የዘላለም ተራሮች ተፈረካከሱ፤

የጥንት ኰረብቶችም ፈራረሱ፤

መንገዱ ዘላለማዊ ነው።

7የኢትዮጵያ ድንኳኖች ሲጨነቁ፣

የምድያምም መኖሪያዎች ሲታወኩ አየሁ።

8እግዚአብሔር ሆይ፤ በወንዞች ላይ ተቈጣህን?

መዓትህስ በምንጮች ላይ ነበርን?

በፈረሶችህና በድል አድራጊ ሠረገሎችህ

በጋለብህ ጊዜ፣

በባሕር ላይ ተቈጥተህ ነበርን?

9ቀስትህን አዘጋጀህ፤

ፍላጻም እንዲመጣልህ አዘዝህ፤ ሴላ

ምድርን በወንዞች ከፈልህ፤

10ተራሮች አዩህ፤ ተጨነቁም፤

የውሃ ሞገድ ዐልፎ ሄደ፤

ቀላዩ ደነፋ፤

ማዕበሉንም ወደ ላይ አነሣ።

11ከሚወረወሩ ፍላጾችህ፣

ከሚያብረቀርቅ የጦርህ ነጸብራቅ የተነሣም፣

ፀሓይና ጨረቃ በቦታቸው ቆሙ።

12በምድር ላይ በመዓት ተመላለስህ፤

ሕዝቦችንም በቍጣ ረገጥሃቸው።

13ሕዝብህን ለመታደግ፣

የቀባኸውንም ለማዳን ወጣህ፤

የክፋትን ምድር መሪ ቀጠቀጥህ፤

ከራስ ጠጕሩ እስከ እግር ጥፍሩም ዕርቃኑን አስቀረኸው። ሴላ

14እንደ ዐውሎ ነፋስ ሊበታትነን የመጣውን፣

ምስኪኑን በስውር በመዋጥ የሚደሰተውን፣

የሰራዊት አለቃ ራስ፣

በገዛ ጦሩ ወጋህ።

15ታላላቅ ውሆችን በመናጥ፣

ባሕሩን በፈረሶችህ ረገጥህ።

16እኔ ሰማሁ፤ ልቤም ደነገጠብኝ፤

ከንፈሬ ከድምፁ የተነሣ ተንቀጠቀጠ፤

ፍርሀት እስከ ዐጥንቴ ዘልቆ ገባ፤

እግሬም ተብረከረከ፤

ሆኖም በሚወርረን ሕዝብ ላይ እስኪመጣ ድረስ፣

የጥፋትን ቀን በትዕግሥት እጠባበቃለሁ።

17ምንም እንኳ የበለስ ዛፍ ባያፈራ፣

ከወይን ተክልም ፍሬ ባይገኝ፣

የወይራም ዛፍ ፍሬ ባይሰጥ፣

ዕርሻዎችም ሰብል ባይሰጡ፣

የበጎች ጕረኖ እንኳ ባዶውን ቢቀር፣

ላሞችም በበረት ውስጥ ባይገኙ፣

18እኔ ግን በእግዚአብሔር ደስ ይለኛል፤

በድነቴ አምላክ ሐሤት አደርጋለሁ።

19ጌታ እግዚአብሔር ኀይሌ ነው፤

እግሮቼን እንደ ዋላ እግሮች ያደርጋል፤

በከፍታዎችም ላይ ያስሄደኛል።

ለመዘምራን አለቃ፣ በባለ አውታር መሣሪያዎቼ የተዘመረ መዝሙር።

Swedish Contemporary Bible

Habackuk 3:1-19

Habackuks bön

1En bön av profeten Habackuk, en klagosång.3:1 Sist i satsen står i grundtexten en, troligen musikalisk term, shigjonót, vars betydelse inte är känd. Ett liknande, om än inte identiskt, ord finns i Ps 7:1, där man har antagit att det kan betyda en klagosång, och trots en viss olikhet översätts ordet så i detta fall också.

2Herre, jag har hört budskapet om dig

och dina gärningar, och jag är förskräckt.

Herre, förnya dina gärningar i denna tid,

ge dem till känna i denna tid.

Glöm inte bort din barmhärtighet i din vrede!

3Gud kommer från Teman,

den Helige från berget Paran. Séla3:3,9,13 Det hebreiska ordet séla är uppenbarligen en musikalisk term med okänd betydelse; det förekommer ofta i psalmer.

Hans majestät täcker himlen,

och jorden fylls av hans lov.

4Hans glans är som ljuset,

strålar går ut ur hans hand,

och där är hans styrka dold.

5Pest går framför honom,

farsot följer i hans spår.

6Han står där,

och jorden skälver,

inför hans blick darrar folken.

De urgamla bergen rämnar,

de eviga höjderna faller samman.

Hans vägar är eviga.

7Jag ser olyckan drabba Kushans tält

och Midjans boningar bävar.

8Är Herren förbittrad på floderna?

Riktas din vrede mot floderna?

Rasar du mot havet,

när du drar fram med dina hästar

och dina segervagnar?

9Avhöljd, ja, avhöljd är din båge,

och dina ord som pilar, med svuren ed.3:9 Grundtextens innebörd är osäker. Séla

Du får jorden att klyvas av floder.

10Bergen ser dig och bävar,

störtregn forsar ner från molnen,

havsdjupet dånar

och kastar upp sina vågor.

11Solen och månen står stilla i sina boningar,

vid skenet av dina flygande pilar,

vid glansen av ditt blixtrande spjut.

12Du går fram över jorden i ilska

och trampar ner folken i vrede.

13Du drar ut för att rädda ditt folk,

för att rädda din smorde.

Du krossar taket på den gudlöses hus

och blottar det nerifrån och ända upp.3:13 Grundtexten är svårtolkad; tak heter ordagrant huvud/topp i grundtexten och kan ev. också syfta på en ledare. Séla

14Med hans egna spjut

genomborrar du hans krigares huvuden

när de stormar fram för att skingra oss

och i skadeglädje sluka den betryckte3:14 Grundtextens innebörd är osäker.

som gömmer sig.

15Du far fram på dina hästar över havet,

och de väldiga vattnen brusar.

16Jag hör det och bävar i mitt innersta,

vid dånet darrar mina läppar,

benen i min kropp löses upp,

och jag går med vacklande steg.

Jag väntar stilla på olyckans dag,

som ska komma över det folk som anfaller oss.

17Fikonträdet knoppas inte,

vinstocken saknar frukt,

olivskörden slår fel,

och fälten ger ingen gröda.

Fåren är borta ur fållorna,

och boskapen finns inte kvar i stallen.

18Jag vill jubla i Herren,

glädja mig i min frälsnings Gud.

19Herren, Herren är min styrka.

Han gör mig säker på foten som en hind

och låter mig löpa över bergen.