New American Standard Bible

Psalm 107

BOOK 5

The Lord Delivers Men from Manifold Troubles.

1Oh give thanks to the Lord, for He is good,
For His lovingkindness is everlasting.
Let the redeemed of the Lord say so,
Whom He has redeemed from the hand of the adversary
And gathered from the lands,
From the east and from the west,
From the north and from the [a]south.

They wandered in the wilderness in a [b]desert region;
They did not find a way to [c]an inhabited city.
They were hungry [d]and thirsty;
Their soul fainted within them.
Then they cried out to the Lord in their trouble;
He delivered them out of their distresses.
He led them also by a [e]straight way,
To go to [f]an inhabited city.
Let them give thanks to the Lord for His lovingkindness,
And for His [g]wonders to the sons of men!
For He has satisfied the [h]thirsty soul,
And the hungry soul He has filled with what is good.

10 There were those who dwelt in darkness and in the shadow of death,
Prisoners in [i]misery and [j]chains,
11 Because they had rebelled against the words of God
And spurned the counsel of the Most High.
12 Therefore He humbled their heart with labor;
They stumbled and there was none to help.
13 Then they cried out to the Lord in their trouble;
He saved them out of their distresses.
14 He brought them out of darkness and the shadow of death
And broke their bands apart.
15 Let them give thanks to the Lord for His lovingkindness,
And for His [k]wonders to the sons of men!
16 For He has shattered gates of bronze
And cut bars of iron asunder.

17 Fools, because of [l]their rebellious way,
And because of their iniquities, were afflicted.
18 Their soul abhorred all kinds of food,
And they drew near to the gates of death.
19 Then they cried out to the Lord in their trouble;
He saved them out of their distresses.
20 He sent His word and healed them,
And delivered them from their [m]destructions.
21 Let them give thanks to the Lord for His lovingkindness,
And for His [n]wonders to the sons of men!
22 Let them also offer sacrifices of thanksgiving,
And tell of His works with joyful singing.

23 Those who go down to the sea in ships,
Who do business on great waters;
24 They have seen the works of the Lord,
And His [o]wonders in the deep.
25 For He spoke and raised up a stormy wind,
Which lifted up the waves [p]of the sea.
26 They rose up to the heavens, they went down to the depths;
Their soul melted away in their misery.
27 They reeled and staggered like a drunken man,
And [q]were at their wits’ end.
28 Then they cried to the Lord in their trouble,
And He brought them out of their distresses.
29 He caused the storm to be still,
So that the waves [r]of the sea were hushed.
30 Then they were glad because they were quiet,
So He guided them to their desired haven.
31 Let them give thanks to the Lord for His lovingkindness,
And for His [s]wonders to the sons of men!
32 Let them extol Him also in the congregation of the people,
And praise Him at the seat of the elders.

33 He [t]changes rivers into a [u]wilderness
And springs of water into a thirsty ground;
34 A fruitful land into a salt waste,
Because of the wickedness of those who dwell in it.
35 He [v]changes a [w]wilderness into a pool of water
And a dry land into springs of water;
36 And there He makes the hungry to dwell,
So that they may establish [x]an inhabited city,
37 And sow fields and plant vineyards,
And [y]gather a fruitful harvest.
38 Also He blesses them and they multiply greatly,
And He does not let their cattle decrease.

39 When they are diminished and bowed down
Through oppression, misery and sorrow,
40 He pours contempt upon [z]princes
And makes them wander in a pathless waste.
41 But He sets the needy [aa]securely on high away from affliction,
And makes his families like a flock.
42 The upright see it and are glad;
But all unrighteousness shuts its mouth.
43 Who is wise? Let him give heed to these things,
And consider the lovingkindnesses of the Lord.

Notas al pie

  1. Psalm 107:3 Lit sea
  2. Psalm 107:4 Lit waste
  3. Psalm 107:4 Or a habitable city; lit a city of habitation
  4. Psalm 107:5 Lit also
  5. Psalm 107:7 Or level
  6. Psalm 107:7 Or a habitable city; lit a city of habitation
  7. Psalm 107:8 I.e. wonderful acts
  8. Psalm 107:9 Or parched
  9. Psalm 107:10 Lit affliction
  10. Psalm 107:10 Lit irons
  11. Psalm 107:15 I.e. wonderful acts
  12. Psalm 107:17 Lit the way of their transgression
  13. Psalm 107:20 Or pits
  14. Psalm 107:21 I.e. wonderful acts
  15. Psalm 107:24 I.e. wonderful acts
  16. Psalm 107:25 Lit of it
  17. Psalm 107:27 Lit all their wisdom was swallowed up
  18. Psalm 107:29 Lit of it
  19. Psalm 107:31 I.e. wonderful acts
  20. Psalm 107:33 Or turns
  21. Psalm 107:33 Or desert
  22. Psalm 107:35 Or turns
  23. Psalm 107:35 Or desert
  24. Psalm 107:36 Or a habitable city; lit a city of habitation
  25. Psalm 107:37 Lit acquire fruits of yield
  26. Psalm 107:40 Or nobles
  27. Psalm 107:41 Lit in an inaccessibly high place

Swedish Contemporary Bible

Psalms 107

Femte boken

(107—150)

Psalm 107

Tacksamhet och lovprisning till Herren

1Prisa Herren, för han är god,

hans nåd består för evigt.

2Så ska de säga som Herren har friköpt,

de som han har befriat ur fiendens våld,

3samlat från länderna,

från öster och väster, från norr och söder.

4De irrade omkring i öknen, i ödemarken,

utan att finna någon boplats.

5De var hungriga, törstiga,

och deras liv tynade bort.

6De ropade till Herren i sin nöd,

och han befriade dem ur deras trångmål.

7Han förde dem till den rätta vägen,

till en plats där de kunde bo.

8De ska prisa Herren för hans nåd

och för allt underbart han gjort för människobarnen.

9Han gav vatten till den törstige

och den hungriges själ mättade han med sitt goda.

10Där fanns de som satt i djupaste mörker,

fångna i lidandets järnbojor,

11för de hade gjort uppror mot Guds ord

och föraktat den Högstes råd.

12Därför lät han dem slita ont.

De föll, och ingen kunde hjälpa dem.

13De ropade till Herren i sin nöd,

och han räddade dem ur deras trångmål.

14Han ledde dem ut ur det djupaste mörkret

och bröt sönder deras bojor.

15De ska prisa Herren för hans nåd

och för allt underbart han gjort för människobarnen.

16Han krossar portarna av koppar

och bryter sönder järnbommarna.

17Andra var dåraktiga

och fick lida för sin upproriskhet och sina synder.

18De avskydde all mat

och närmade sig dödens portar.

19De ropade till Herren i sin nöd,

och han räddade dem ur deras trångmål.

20Han sa bara ett ord och de blev botade,

han räddade dem från graven.

21De ska prisa Herren för hans nåd

och för allt underbart han gjort för människobarnen.

22De ska frambära tack som offer,

sjunga om allt han gjort.

23Andra seglade på haven med skepp

och drev handel på de stora vattnen.

24De såg Herrens gärningar

och hans under i djupen.

25Han talade, och en stormvind blåste upp,

så att vågorna gick höga.

26De reste sig mot himlen

och störtade sedan mot djupen.

Modet svek dem i olyckan,

27och de raglade och stapplade som berusade,

och all deras vishet var borta.

28De ropade till Herren i sin nöd,

och han befriade dem ur deras trångmål.

29Han lugnade stormen

och vågorna tystnade.

30De gladde sig över att det hade blivit lugnt,

och han förde dem till den hamn dit de ville.

31De ska prisa Herren för hans nåd

och för allt underbart han gjort för människobarnen.

32De ska prisa honom när folket samlas

och lova honom i de äldstes krets.

33Han förvandlar floder till öken,

vattenkällor till torr mark

34och det bördiga landet till saltöken,

för dess invånares ondska.

35Han gör ökenlandet till sjöar

och det uttorkade landet till vattenkällor.

36Han låter de hungriga bosätta sig där

och bygga en stad att bo i.

37De sår sina åkrar,

planterar sina vingårdar

och får sedan rika skördar.

38Han välsignar dem, och de får många barn.

Han låter inte heller deras boskapshjordar minska.

39Om de blir färre, blir förödmjukade[a]

och nedtryckta av bekymmer och sorg,

40öser han olycka över härskarna

och låter dem irra omkring i en väglös öken.

41Men han lyfter de fattiga ur deras förtryck

och låter deras familjer föröka sig som hjordar.

42De rättsinniga ser det och gläder sig,

medan all ondska måste tiga.

43Den som är vis bör lägga detta på minnet

och tänka på Herrens nådegärningar.

Notas al pie

  1. 107:39 Hebreiskans tempusform här och t.o.m. vers 42 kan betyda både något som redan hänt eller något som pågår nu.