Ama ñahuita ricushpalla alli chasquinguichijchu
1Ñuca huauquicuna, cancunaca sumaj Apunchij Jesucristota crijcunami canguichij. Chaimanta cancunapurapica, ama alli ricurijcunallata alli chasquichijchu. 2Cashna yuyarishunchij: Cancunapaj tandanacuiman, curi surtijasta, achij nicuj sumaj churanata churashca runa yaicungachari. Llachapashcalla churanata churashca shujtaj runapish yaicungachari. 3Chai achij nicuj sumaj churanata churashca runataca cushicushpami: «Shamupai, cai alli tiyarinapi tiyari» ninguichijman. Ashtahuanpish huajcha runataca: «Chaipi shayacui, mana cashpaca cai ñuca chaqui pambapi tiyari» ninguichijmanmi. 4Chashna ñahuita ricushpalla, shujtaca alli chasquishpa, caishujtaca mana alli chaquishpaca, cancunapurallatajmi millai yuyaiyuj juezcuna tucunguichij.
5Ñuca huauquicuna, caitaca yuyarichigari: ¿Manachu Taita Diosca, cai pacha huajchacunata agllarca? Paita crishpa, Pai imalla charishcacunata chasquishpa, Pai mandacunpi achcata charijyachunmi agllarca. Chaitaca, Paita cʼuyajcunamanmari cusha nishca. 6¡Ashtahuanpish cancunaca, huajchacunatamari pingachinguichij! ¿Manachu charijcunallataj, cancunataca llaquichicun? ¿Manachu paicunallataj cancunataca, mandajcunapajmanpish sirijta aisashpa apancuna? 7Paicunallatajmi, cancuna caticushca Apunchij Jesuspaj sumaj shutitapish cʼamincuna.
8Dios Quillcachishcapica: «Can quiquinta cʼuyarij shinallataj, shujtajcunatapish cʼuyangui» ninmi. Tucuita yalli caj chai Mandashcata rurashpatajca, allitami ruranguichij. 9Ashtahuanpish ñahuita ricushpalla, shujtaca alli chasquishpa, caishujtaca mana alli chasquishpaca, juchallicunguichijmari. Chashna rurashcataca, Mandashcallatajmari cancunataca juchachicun. 10Maijanpish tucui Mandashcata pajtachicushpapish, shujllata mana pajtachishpaca, tucuillatataj mana pajtachishcami tucun. 11«Ama huainayanguichu» nij Diosllatajmi: «Ama huañuchingui» nishpapish mandashca. Mana huainayashpapish, huañuchishpaca, ñamari Mandashcataca pʼaquingui.
12Huatashca shinamanta cacharichij Mandashcami, cancuna rurashcataca ricuchinga. Chaita yachashpaca, allita rimaichij, allita rurashpa causaichij. 13Shujtajcunata mana llaquijcunataca, Diospish mana llaquishpami llaquichinga. Ashtahuanpish shujtajcunata llaquijca, ima rurashcata ricuchi punllapica, alli nishcami llujshinga.
Mana ima allita rurajpica crishcapish huañushcami
14Ñuca huauqui, panicuna: ‘Crijmi cani’ nishpapish, ima allita mana rurashpaca, ¿ima allitaj cangari? Paica crishcallamantaca, ¿quishpiringachu imashi? 15Cashna nishunchij: Shuj crij huauqui cashpa, pani cashpa, churanapish, micunapish illajlla cajta ricunguichijchari. 16Chashnata ricushca jahua, maijan cancunaca: «Sumajta rilla, allita churarigri, sajsajta micugri» ninguichijchari. Shina nishpapish, cuerpopaj ima illashcata mana cushpaca, ¿allichu canman? 17Chashnallataj pai crishcapish, ima allita mana rurashpa ricuchijpica huañushcami.
18Maijanca cashna ningachari: «Canca, crijmi cangui, ñucaca allita rurajmi cani.»
Canca ima allita mana rurashpallataj can crishcata ricuchiari. Cutin ñucaca, allita rurashpa, ñuca crishcata ricuchisha. 19Canca, shujlla Dios tiyashcatami cringui, chaica allitajmari. Supaicunapish chaitaca crinllatajmi, manchashpa chujchuncunapishmi.
20¡Upa runa! Can ‘Crijmi cani’ nishca jahua, ima allita mana rurajpica, can crishcapish huañushcamari. Chaitaca, ¿manachu yachangui? 21Illu ñucanchij ñaupa yaya Abrahamtaca, paipaj churi Isaacta altarpi rupachinapaj cushpamari, pai crishcataca ricuchirca. ¿Chaitaca manachu yuyaringui? 22Paica crishcamantami, chai allitaca rurashca. Chai allita rurashcahuanmi, pai crishcataca ricuchirca. ¿Manachu chaitaca ricungui? 23Chashnami: «Abrahamtaca crijpimi, Diosca ima juchachina illajta rurashpa chasquirca» nishpa, Quillcachishcaca pajtashca. Shinallataj paica, Taita Dios-huan alli apanacuj cashcata alli rijsishcami carca. 24Shinashpaca runaca, crishcallamantaca mana ima juchachina illajta rurashca cashcachu. Ashtahuanpish crishpa allita rurajpi, Diosca ima juchachina illajta rurashcata ñami ricunguichij.
25Huainayashpa causaj Rahab huarmipish, chai llajtata ricugrij runacunata paipaj huasipi chasquishpaca, shujtaj ñantami pacalla cacharca. Illu chashna allita rurashcamantami, Diosca ima juchachina illajta rurarca. 26Alma illajlla aichaca huañushcami, shinallataj crishcapish ima allita mana rurashca ricurijpica, huañushcallatajmi.
Behandla alla människor lika
1Mina syskon, ni tror ju på vår förhärligade Herre Jesus Kristus, så favorisera ingen människa.
2Tänk er att ni är samlade till gudstjänst, och in kommer en man med en guldring på fingret och klädd i fina kläder, likaså en fattig man i smutsiga kläder. 3Om ni då genast fäster er blick på den finklädde och erbjuder honom den bästa platsen, medan någon säger till den fattige: ”Du kan stå där borta”, eller ”Sätt dig här på golvet bredvid mig”, 4pågår det då inte en diskriminering bland er, och fäller ni inte orätta domar?
5Lyssna på mig, mina kära syskon! Har inte Gud utvalt dem som är fattiga i världens ögon till att vara rika i tron och ärva det rike som han har lovat dem som älskar honom? 6Ändå föraktar ni de fattiga. Är det inte de rika som förtrycker er och drar er inför domstol? 7Är det inte de som hånar hans härliga namn, hans som kallade er?
8Om ni följer den kungliga lagen,2:8 I Matt 7:12; 22:39-40 kallar Jesus detta bud för det viktigaste av alla. den som enligt Skriften lyder: ”Du ska älska din medmänniska som dig själv”2:8 Se 3 Mos 19:18., då gör ni rätt. 9Om ni favoriserar människor, så syndar ni och är enligt lagen skyldiga till att ha brutit mot den. 10Den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud har brutit mot allt. 11Han som sa: ”Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap” har ju också sagt: ”Du ska inte mörda.”2:11 Se 2 Mos 20:13-14 och 5 Mos 5:17-18. Så om du mördar någon har du brutit mot lagen, även om du inte har varit otrogen i ditt äktenskap.
12Tala och handla som de som ska dömas efter frihetens lag. 13Domen blir obarmhärtig för den som inte har visat barmhärtighet, medan barmhärtigheten triumferar över domen.
Tro utan handlingar är bara tomma ord
14Mina syskon, vad är det för nytta med att säga att man tror om man inte omsätter sin tro i praktisk handling? Kan en sådan tro rädda någon? 15Om en troende bror eller syster har varken mat eller kläder, 16räcker det då med att säga till dem: ”Var lugna. Klä er varmt och ät ordentligt”, om ni inte ger dem vad de behöver?
17Så är det alltså med tron. Om den inte omsätts i praktisk handling är den i sig själv död.
18Nu kanske någon invänder: ”Har du tro, så har jag gärningar.” Visa2:18 Här är det Jakob som talar igen. mig din tro utan gärningar, så kan jag utifrån mina gärningar visa dig min tro. 19Du tror att det finns en Gud. Det är bra. Det tror till och med de onda andarna och darrar. 20Inser du inte, du tanklösa människa, att tron är meningslös om den inte omsätts i praktisk handling?
21Var inte vår förfader Abraham rättfärdig därför att han var villig att offra sin son Isak på altaret?2:21 Jfr 1 Mos 22:1-19. 22Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar, och hans tro fullkomnades i och med att den omsattes i praktisk handling. 23Genom detta uppfylldes det som står i Skriften: ”Abraham trodde Gud, och därför räknades han som rättfärdig”2:23 Ordagrant: och räknades det honom till rättfärdighet.Se 1 Mos 15:6. och kallades Guds vän2:23 Jfr Jes 41:8.. 24Ni ser alltså att människan blir rättfärdig på grund av sina handlingar och inte bara genom tro.
25Så var det ju också med Rachav, den prostituerade kvinnan: hon blev rättfärdig genom sina handlingar när hon tog emot budbärarna i sitt hus och släppte ut dem en annan väg. 26Liksom en kropp utan livsande är död, så är en tro som inte omsätts i praktisk handling död.
