Diosca Pai munashca shinami agllan
1Cristopaj shutipimi nini, mana llullanichu. Ñuca yuyaipica, jucha illaj Espiritullatajmi yuyachicun. 2Punllantamari ñuca shungupica, jatun llaquihuan huañucuni. 3Ñuca quiquin aillupura huauquicunata quishpichingaraicuca, ñucallataj Cristomanta anchuchishca canatapish, jatun llaquita japinatapish munaimanmi. 4Pai israelcunatami, Diosca Paipaj quiquin huahuacunata rurashpa, Pai Dios sumaj cashcatapish ricuchirca. Paicunahuan ari ninacushpami, Mandashcatapish curca. Paita adoranapish, imallata cusha nishcacunapish paicunapajmi. 5Paicunaca ñaupa yayacunayujmi. Quishpichij Cristopish paicunapurapimi, runa aichayuj tucurca. Paica, tucuita Mandacuj Diosmari. Paitaca, huiñai huiñaita alli nishca cachun. Chashna cachun.
6Mana Taita Dioschu israelcunaman ari nishcata pʼaquirca. Ashtahuanpish yaya Israelmanta miraicunaca, manamari tucuicuna israelcunatajchu. 7Ñaupa yaya Abrahammanta mirarishcacunapish, mana tucuicuna paipaj huahuacunatajchu. Ashtahuanpish Diosmi, Abrahamtaca: «Cambaj churi Isaacmanta mirarishcacunallami, cambaj huahuacuna canga» nishca. 8Chashna nishpaca, mana paipaj huahua cashcallamanta, ‘Ña Diospaj huahuami’ nisha ninchu. Ashtahuanpish Dios cusha nishca shina huacharishca huahuacunami, paipaj huahuacunatajca. 9Diosca, Abrahamman churita cusha nishpami: «Cai punllacuna shinapimi shamusha. Chaipajca cambaj huarmi Saraca, cʼari huahuatami huachanga» nishca.
10Mana chaillachu, ashtahuanpish ñucanchij ñaupa yaya Isaacpaj huarmi Rebeca, huahuacunata huijsapiraj charicujpimi cashna tucurca: 11(Chai huahuacunaca manaraj huacharircachu, ima allitapish, ima mana allitapish manaraj rurarcachu. Paicuna huacharina ñaupamanmi, Taita Diosca, Pai maijanta agllasha nicushca shinallataj, agllashcata ricuchisha nirca. Mana maijan ima allita rurashpa ricuchishcamanta agllashcachu, Pai Diosmari chashna munarca). 12Chaimantami Rebecamanca: «Punta churimi, qʼuipa churita servinga» nirca. 13Dios Quillcachishcallapitajmi: «Jacobotami cʼuyarcani, Esautaca pʼiñarcanimi» nicun.
14Chashna cajpica, ¿ima nishuntaj? ¿Taita Dios chashna rurashpaca, mana rurana cashcatachu rurashca? ¡Ama chashnaca yuyashunchijchu! 15Diosca Moisestaca:
«Maijanta ñuca llaquisha nishcatami llaquisha.
Maijanta ñuca cʼuyasha nishcatami cʼuyasha» nishcami.
16Chashna cajpica, pita cashpapish mana quiquin munashcamanta, mana cashpaca ima allita rurashcamanta agllanchu. Ashtahuanpish Taita Diosca, llaquishcallamantami agllan. 17Chaimantami Dios Quillcachishcapica, Faraontaca cashna nin: «Ñucaca tucuita rurai tucuj cashcata canpi ricuchingapajpish, ñuca shutita tucui cai pachapi rijsichingapajpishmi, cantaca jatun mandaj cachun churarcani» ninmi. 18Shinashpaca Diosca, Pai llaquisha nishcatami llaquin, maijanpaj shunguta sinchiyachisha nishpapish, sinchiyachinllami.
19Caita uyashpaca: «Shinashpaca, ¿ima nishpataj Diosca ñucanchijta juchachin? Pai imata rurasha nishcataca, ¿pitaj jarcai tucungari?» ninguichari. 20Canca, ¿ima cashpataj Taita Diostaca chashna rimanguiari? Allpa platoca, paita rurajtaca: «¿Ima nishpataj ñucataca, “Chashna rurarcangui” ni tucunchari?» 21Allpamanta imatapish rurajca, ¿manachu chai allpallamantataj shuj platotaca ima allipajlla, shujtaca ima imapajpish rurai tucun?
22Cutin Taita Dios, Pai tucuita rurai tucuj cashcata ricuchingapaj, pʼiñarishpa chingachinalla, runacuna cajpipish, mana imata rurashpa shuyacushcallataca, ¿imatataj ningui? 23Shinallataj Diosca, Pai sumaj jatun cashcatami, Pai llaquishcacunamanca ricuchirca. Chashna rurashpa sumajyachingapajmi, paicunataca Paillataj ñaupaman allichishca. 24Pai chashna llaquishcacunatami, ñucanchij israelcunapuramantapish, mana israelcunapuramantapish cayashca. Ñucanchijmari chaicuna canchij. 25Chashna ruranatamari, Oseas libropica, cashna nishca:
«Mana ñucapaj cajcunatami, ‘Ñucapajmi canguichij’ nisha.
Manapish ñuca cʼuyashcatami, ñuca cʼuyashcacuna» nisha.
26«Cashnapishmi tucunga:
Maipimi, ‘Mana ñucapajchu canguichij’ nircani, chaillapitajmi:
‘Causaj Taita Diospaj huahuacunami’ nishca cangacuna» nishcami.
27Shinallataj Isaiaspish, israelcunamanta huillashpaca:
«Israelcunaca, mama cucha uri tʼiyu allpa shina cashpapish,
huaquincunallami quishpiringacuna.
28Mandaj Diosca, cai pachapi imata rurana tucushcataca,
tucui imalla rurasha nishcatami,
mana unaiyashpa pajtachinga» nishcami.
29Isaiasllatajmi ñaupaman cashnapish nishca:
«Tucuita Mandaj Dios,
huaquin huahuacunallatapish mana saquishca cajpica,
Sodoma shinami tucunchijman carca,
Gomorratajllami chingarinchijman carca» nishcami.
Israelcunaca alli huillaita mana chasquishcachu
30¿Cunanca ima nishuntaj? Mana israelcunaca, Dios paicunata ima juchachina illajta rurachunca mana mashcashcacunachu. Shina cashpapish, paicunarajmari crishcallamanta ima juchachina illaj tucushcacuna. 31Ashtahuanpish israelcunaca Mandashcahuanmi, ima juchachina illaj tucushun yuyarcacuna, Shina cashpapish ima juchachina illaj tucunataca, manataj pajtarcacunachu. 32¿Ima nishpashi mana pajtarcacuna? Paicunaca, Mandashcapi imalla nishcata rurashpalla, ima juchachina illaj tucushun yuyashpamari, Jesusta mana crircacuna. Chaimantami paicunaca, chai ñitcachij rumipi ñitcarircacuna. 33Chashna tucunatami cashna Quillcachishca:
«Riquichij, Sionpica ñitcachij rumita,
urmachij jatun rumitami churani.
Maijanpish Paita crijtaca, mana pingachishachu» nishcami.
Guds löfte till Israels folk
1Jag talar sanning i Kristus och ljuger inte. Mitt eget samvete och den heliga Anden försäkrar att det är så här: 2Mitt hjärta är fyllt av sorg och ständig ångest. 3Jag skulle önska att jag själv var fördömd och skild från Kristus, om det bara kunde hjälpa mina bröder, mina landsmän. 4De är israeliter, de har fått rätten att bli hans barn och få del av hans härlighet. De har fått förbunden, lagen, tempeltjänsten och löftena. 5De är ättlingar till våra förfäder9:5 Jfr 1 Mos 32:27-28., och från dem härstammar Kristus själv som människa, han som är över allting, Gud välsignad i evighet, amen.
6Guds ord har ju inte blivit om intet. Israel9:6 Jakob kallades också Israel. Jfr 1 Mos 32:27-28. är nämligen inte alla som härstammar från Israel. 7På samma sätt är inte alla Abrahams efterkommande hans barn. Det sägs ju: ”Det är bara Isaks efterkommande som ska räknas som dina ättlingar.”9:7 Se 1 Mos 21:12. 8Det är, med andra ord, inte de barn som föds enligt naturens lagar som är Guds barn, utan de som är födda enligt löftet räknas som hans efterkommande. 9Löftet var detta: ”Nästa år vid den här tiden kommer jag, och då ska Sara ha en son.”9:9 Se 1 Mos 18:10,14.
10Men inte bara det, Rebecka fick två barn med en och samme man, vår far Isak. 11Redan innan de hade gjort vare sig gott eller ont – för att Guds val skulle stå fast 12och gärningar inte skulle betyda något, utan bara han som kallar – sades det till Rebecka: ”Den äldre ska tjäna den yngre.”9:12 Se 1 Mos 25:23. 13Så är det också skrivet: ”Jag älskade Jakob men hatade Esau.”9:13 Se Mal 1:2-3.
14Men vad innebär då detta? Är Gud orättvis? Nej, naturligtvis inte! 15Han säger ju till Mose:
”Jag ska förbarma mig över vem jag vill,
och jag ska visa medlidande med vem jag vill.”9:15 Se 2 Mos 33:19.
16Det beror inte på människans vilja eller strävan utan på Guds nåd.
17I Skriften sägs det nämligen till farao:
”Jag har låtit dig uppstå just med avsikten
att jag ville visa min makt genom dig,
för att mitt namn skulle bli förkunnat överallt på jorden.”9:17 Se 2 Mos 9:16.
18Gud förbarmar sig alltså över vem han vill, och han gör hjärtat hårt hos vem han vill.9:18 Enligt Andra Moseboken var det Gud som gjorde faraos hjärta hårt, så att han kunde sända plågorna över Egypten.
Gud är fri att välja sitt folk
19Nu kanske någon säger: ”Varför anklagar han oss då? Vem kan sätta sig upp mot hans vilja?”
20Men vem tror du att du är som försöker kritisera Gud? Inte kan väl det skapade säga till den som har skapat det: ”Varför gjorde du mig så här?” 21Har inte en krukmakare rätt att av samma lerklump göra en vacker prydnadskruka och en annan för vardagsbruk? 22Då har väl Gud rätt att visa sin vrede och sin makt, men ändå tills vidare ha tålamod med dem som är bestämda till att gå under? 23Och kanske ville han göra sin härlighet känd för dem som han i förväg har bestämt ska få del av hans barmhärtighet och härlighet? 24Till det har han även kallat oss, både judar och andra folk.
25Det sägs så här genom Hosea:
”De som inte var mitt folk, ska jag nu kalla mitt folk,
och de som jag förut inte älskade, ska jag nu älska.”9:25 Se Hos 2:23.
26Och:
”Där det sades till dem:
’Ni är inte mitt folk’,
ska de kallas ’Den levande Gudens barn’.”9:26 Se Hos 1:10.
27Jesaja utropar om Israel:
”Även om israeliterna är talrika som havets sand,
ska bara en rest av dem bli räddad,
28för Herren ska döma alla människor,
snabbt och en gång för alla.”9:28 Se Jes 10:22-23. Den grekiska översättningens formulering avviker i små detaljer från texten i Jesaja.
29Jesaja säger också på ett annat ställe:
”Om härskarornas9:29 Det hebreiska ordet Sevaot , som kan översättas härskarorna, har i den grekiska texten inte översatts utan bara transkriberats Sabaot. Herre inte hade lämnat någon avkomma åt oss,
hade vi blivit som Sodom
och skulle likna Gomorra.”9:29 Se Jes 1:9.
Israels folk vägrar att tro
30Vad ska vi då säga om detta? Jo, att människor från andra folk, som inte ens strävade efter rättfärdighet, nu har fått den, en rättfärdighet genom tro. 31Men Israel, som strävade efter en rättfärdighet genom lagen, nådde ingen. 32Varför? Därför att de inte strävade efter den genom tron utan genom gärningar. De har snubblat över den stötesten, 33som Skriften talar om:
”Se! Jag lägger i Sion en stötesten
och en klippa som man faller på.
Men den som tror på honom ska inte stå där med skam.”9:33 Se Jes 8:14; 28:16.
