Mushuj Testamento Diospaj Shimi

Mateo 2:1-23

Yachaj runacunami huahua Jesusta ricunaman shamushca

1Judea llajtapi caj Belén pueblopi Jesús huachari punllacunapica, jatun mandaj Herodesmi Judea llajtataca mandacurca. Chai punllacunami, inti llujshin ladomanta yachaj runacuna Jerusalenman shamurcacuna. 2Paicunami cashna tapurca:

—Judiocunata Jatun Mandaj cunanlla huacharishcatamari yachanchij. ¿Chai huahuaca maipitaj? Pai huacharishcata huillaj luźero Inti llujshin ladopi ricurijpimi, Paita adorangapaj shamuparcanchij— nircacunami.

3Chaita uyashpaca, jatun mandaj Herodesca, achcatami mancharirca. Tucui Jerusalenpi causajcunapish mancharircami. 4Chaimantami Herodesca, pushaj curacunatapish, Mandashcata yachachijcunatapish cayachishpa:

—Cristoca, ¿maipitaj huacharinga nin?— nishpa tapurca.

5Paicunaca cashnami nirca:

—“Judea llajtapi caj Belenpimi huacharinga” ninmi. Dios ima nishcata huillajca, cashnami quillcashca:

6“Judá llajtapi caj Belenlla,

canpish Judapica mandajcunapuramari cangui,

mana yallitaj uchilla canguichu.

Canmantamari, shuj Mandajca llujshinga.

Paimi, ñuca agllashca israelcunata Michij canga” ninmi— nircacunami.

7Shina nijpica Herodesca, chai yachaj runacunata pacalla cayashpami, ima punllamanta chai luźero ricurishcata, alli alli tapurca. 8Paicuna ña alli huillajpimi, chai yachaj runacunataca, cashna nishpa Belenman cacharca:

—Chai huahuata alli mashcagrichij. Ñucapish paita adoranaman ringapaj, Huahuata ricushcahuan huillaj shamunguichij— nishpami cacharca.

9Jatun mandaj Herodes chashna nijpica, yachaj runacunaca rircallami. Paicuna ñanta ricujpica, inti llujshin ladopi ricurishca luźerollatajmi cutin ricurishpa ñauparca. Chai luźeroca, huahua maipimi carca, chai jahuapimi shayarirca. 10Chai luźero cutin ricurijpica, cushicushpami catircacuna. 11Ña huasiman yaicushpaca, huahuata mama Mariandijtami ricurcacuna. Huahuataca pambacama cumurishpami adorarcacuna. Chai huashaca, paicuna apamushcacunata pascashpa, curita, inciensota, mirratami curcacuna. 12Paicunaca, Herodespajman ama tigrachun nishpa Diosllataj muscuipi mandajpimi, paicunapaj llajtamanca shujtaj ñanta tigrarcacuna.

Herodesmi Belenpi cʼari huahuacunata huañuchichishca

13Chai yachaj runacuna ña rishca qʼuipami, Mandaj Dios cachashca angelca ñapish Joseman muscuipi ricurirca. Paica: «Jatari, huahuata mamandij pushashpa Egiptoman ri. Ñuca cutin canman huillangacama, chai llajtapi pushashpa causangui. Herodesmi huahuata huañuchingapaj mashcagrin» nircami.

14Chashna nijpimi Joseca, rijcharishpa jatarishcahuan, chai tutallataj huahuata mamandij Egiptoman pushashpa rirca. 15Herodes huañungacamami, chai llajtapi causarca. Mandaj Diosllatajmi, Pai ima nishcata huillajhuanca: «Egiptomantami Ñuca Churitaca cayarcani» nishpa huillachishca carca. Chaimi chashnataj pajtarca. 16Herodesca, chai yachaj runacuna paita umashcata yachashpaca, yallitajmi pʼiñarirca. Chaimantami, yachaj runacuna parlashca punllamanta ishqui huatata pajtachigrij tucui cʼari huahuacunata Belenpipish, muyundij llajtacunapipish huañuchichirca. 17Chashna rurajpimi, Dios ima nishcata huillaj Jeremías huillashca shinataj pajtarca. Paica:

18«Ramá pueblopica, mana jahuallatamari capariricun,

‘¡Ai!’ nishpamari yallitaj huacacun.

Raquelmari, paipaj huahuacunamanta huacacun.

Churicuna illajmari saquirin,

mashnata inquitajpipish manataj upallanchu» nishpami, huillashca carca.

19Herodes ña huañujpimi, Mandaj Dios cachashca angelca, Egiptopi Joseman muscuipi ricurishpaca: 20«Jatari, huahuata mamandij pushashpa Israel llajtaman tigrai. Huahuata huañuchisha nijcunaca, ñamari huañun» nirca. 21Shina nijpimi Joseca, jatarishpa, huahuata mamandij pushashpa, Israel llajtaman tigramurca. 22Ña chayamushpaca, Herodespaj churi Arquelao, Judea llajtata mandacushcata uyashpami, Judeapi saquirinata mancharca. Ashtahuanpish muscuillapitaj huillashcamantami, Joseca Galileaman rirca. 23Chai llajtaman chayashpaca, Nazaret pueblopimi causagrirca. Dios ima nishcata huillajcuna: «Paica, nazareno runami canga» nishpa huillashcami chashnataj pajtarca.

Swedish Contemporary Bible

Matteus 2:1-23

Österländska stjärntydare hyllar Jesus

1Jesus föddes i Betlehem i Judeen under kung Herodes regeringstid. Då kom några österländska stjärntydare till Jerusalem 2och frågade: ”Var finns judarnas nyfödda kung? Vi har sett hans stjärna gå upp i vårt eget land och har kommit för att hylla2:2 Eller: för att tillbe. honom.”

3Kung Herodes blev skräckslagen, och hela Jerusalem med honom. 4Han kallade därför samman folkets överstepräster och skriftlärda2:4 Skriftlärda var både experter på lagen, Bibelns (Gamla testamentets) första del och kände väl till de heliga skrifterna över huvud taget. (Judarna delar upp Gamla testamentet i lagen, profeterna och skrifterna.) och frågade dem om de visste var Messias skulle födas.

5”I Betlehem i Judeen”, svarade de, ”för så här skrev profeten:

6’Du Betlehem i Judas land,

du är inte den mest oansenlige bland Judas furstar,

för en härskare ska komma från dig,

en som blir en herde för mitt folk Israel.2:6 Se Mika 5:2.’ ”

7Då kallade Herodes i hemlighet till sig stjärntydarna igen för att få reda på den exakta tidpunkten då de först hade sett stjärnan. 8”Res till Betlehem och leta efter barnet”, sa han till dem. ”Och när ni har hittat det, kom då tillbaka och tala om det för mig, så att jag också kan resa dit och hylla2:8 Eller: och tillbe. det.”

9Efter samtalet med kungen gav stjärntydarna sig iväg, och då visade sig den stjärna igen som de hade sett gå upp i deras eget land. Den gick före dem tills den stannade över det ställe där barnet fanns.

10Stjärntydarna blev mycket glada då de fick se stjärnan, 11och de gick in i huset och fann barnet och hans mor, Maria. Där föll de ner för honom och hyllade2:11 Eller: och tillbad. honom. Sedan tog de fram sina kistor och gav barnet gåvor. Det var guld, rökelse och myrra2:11 Rökelse och myrra var välluktande växtämnen som användes i templet och vid kungliga bröllop. Gåvorna var en symbol för att Jesus är Messias.. 12Men när de skulle återvända till sitt eget land, reste de aldrig tillbaka till kung Herodes, för de hade varnats för det genom en dröm, och därför tog de en annan väg.

Flykten till Egypten

13När stjärntydarna hade rest sin väg visade sig en Herrens ängel i en dröm för Josef. Ängeln sa: ”Stig upp och fly till Egypten med barnet och hans mor och stanna där tills jag säger till, för kung Herodes kommer att leta efter barnet och försöka döda det.”

14Då gav sig Josef iväg till Egypten tillsammans med barnet och hans mor 15och stannade där tills Herodes hade dött. Genom detta gick det i uppfyllelse som Herren hade förutsagt genom profeten: ”Ut ur Egypten kallade jag min Son.”2:15 Se Hos 11:1.

16Herodes blev rasande när han förstod att stjärntydarna hade lurat honom. Han gav order om att döda alla pojkar som var två år eller yngre, både i Betlehem och dess omgivning, med den tidsangivelse som utgångspunkt som han fått reda på av stjärntydarna. 17Då gick det i uppfyllelse som profeten Jeremia förutsagt:

18”Ett rop hörs i Rama,

klagan och bitter gråt.

Rakel gråter över sina barn

och låter sig inte tröstas,

för de finns inte mer.”2:18 Se Jer 31:15.

Hemkomsten till Israel

19När Herodes hade dött visade sig en Herrens ängel i en dröm för Josef i Egypten 20och sa till honom: ”Gör dig klar, ta med dig barnet och hans mor och res tillbaka till Israels land, för de som försökte döda barnet är döda.”

21Josef återvände då genast till Israels land med barnet och hans mor. 22Men på vägen tillbaka blev han rädd, eftersom han fick veta att Herodes son, Archelaos, nu hade blivit kung i Judeen. I en annan dröm blev han därför uppmanad att resa till Galileen 23och bosatte sig i staden Nasaret. Genom detta gick det i uppfyllelse som profeterna förutsagt: Han ska kallas nasaré.2:23 Detta hänvisar till vad profeterna har skrivit om Jesus i Gamla testamentet. Nasaré kan också syfta på neser (skottet från Jishajs stam, jfr Jes 11:1) eller på nasir (en person som lever avskild för Gud).