Leprahuan ungushca runatami Jesús alliyachishca
(Mar 1:40-45; Luc 5:12-16)
1Yachachishca qʼuipa urcumanta Jesús uriyamucujpica, achcacunami Paita catimurca. 2Chaipica ñapish leprahuan ungushca runami Jesuspajman shamushpa, Paipaj ñaupajpi pambacama cumurishpa:
—Apu, ñucata alliyachisha ninguipishchari, alliyachihuai— nirca.
3Shina nijpi Jesusca:
—Ari, lepra canmanta anchuchun ninimi— nishpa paita japirinca, lepraca chingarircallami.
4Chashna alliyajpimi, Jesusca cashna nirca:
—Riqui, pi canta alliyachishcata pajta piman huillanguiman. Curamantajcarinpish ricuchigri. Paicuna can alliyashcata ricuchunca, Diosman imata cuchun nishpa Moisés mandashcapi nishcata cugri— nircami.
Patsaj soldadocunata mandajpaj servijtami Jesús alliyachishca
(Luc 7:1-10)
5Jesús Capernaum puebloman chayashpa ña yaicucujpimi, patsaj soldadocunata mandaj shamushpaca cashna nirca:
6—Apu, ñucata servij huambrami mana cuyurijta ruraj ungüi japijpi, llaquinayajta huasipi siricun— nirca.
7Chashna nijpi Jesusca:
—Shinashpaca alliyachigrisha— nircami.
8Shina nijpimi, patsaj soldadocunata mandajca, cashna nirca:
—¿Apu, ñucaca imallapish cajpichu, canca ñuca huasiman yaicunguiari? Can “Alliyai” nijpica, ñuca servijca alliyangallamari. 9Ñucaca, mandajcuna mandashcallami cani. Ñucapish ñuca mandana soldadocunata charinimi. Maijan soldadota ñuca “Ri” nijpica rinllami, “Shamui” nijpipish, shamunllami. Shinallataj ñuca servijtapish “Caita rurai” nijpica, ruranllami— nircami.
10Chashna nijta Jesús uyashpaca, achcata cushicushpami, Paita catijcunata cashna nirca:
—Israelcunapurapica, cai runa shina ñucata alli crijtaca manataj ricushcanichu, chaica chashnatajmi. 11Cancunaman huillanimi: Inti llujshin, inti yaicun ladomanta achcacuna shamushpami, jahua pacha Dios mandacunpica yaicungacuna. Paicunami Abrahamhuan, Isaac-huan, Jacobohuan tiyarishpa micungacuna. 12Ashtahuanpish, ‘Dios mandacunpimi causacun’ nishcacunarajmi, canllaman shitashca cangacuna. Paicunaca, ucu pacha amsapi shitajpimi, huacangacuna, quirupish caniringacuna— nircami.
13Shina nishpa Jesusca, patsaj soldadocunata mandajtaca:
—Cambaj huasiman rilla, cambaj huambraca can crishca shinallataj alliyangallami— nircami.
Jesús chashna nijpica, chai huambraca ña alliyashcallami carca.
Pedropaj suegratami Jesús alliyachishca
(Mar 1:29-34; Luc 4:38-41)
14Chai qʼuipami, Pedropaj huasiman Jesús chayashpaca, Pedropaj suegra fiebrehuan anchayashpa, camapi siricujta ricurca. 15Ungushcapaj maquita Jesús japijpica, alliyarcallami. Alliyashcahuanmi, jatarishpa paicunaman cararca.
16Ña tutayamucujpica, supai japishca achcacunatami Jesuspajman pushamurcacuna. Jesusca, shuj shimita rimashpallami, supaicunataca llujshichirca. Shinallataj ungushcacunatapish tucuicunatami alliyachirca. 17Dios ima nishcata huillaj Isaiasmi: “Paimi, ñucanchij ungüicunatapish, ñucanchij nanaicunatapish aparca” nishca carca. Jesusca chashnatajmi pajtachirca.
Jesusta catisha nishpaca tucuitami saquina
(Luc 9:57-62)
18Jesusca, Paipaj muyundijpi achcacuna cajta ricushpami, Paipaj yachacujcunataca:
—Cuchata chʼimbashunchij— nirca.
19Jesús chashna nicujpica, Mandashcata yachachijca Paipajman chayamushpami:
—Yachachij, can maiman rijpipish canhuanmi risha— nirca.
20Chashna nijpimi, Jesusca cashna nirca:
—Atujcunapish causana jutcuta charinmi, pajarocunapish tʼaźinta charinmi. Ashtahuanpish Runa Aichayuj ñucaca, maipi samarinallatapish mana charinichu— nircami.
21Shujtaj yachacuj cʼuchuyashpaca:
—Apu, shuyapai ñuca yayataraj pambamugrisha— nirca.
22Chashna nijpimi, Jesusca cashna nirca:
—Canca ñucahuan jaculla. Huañushcaman rijchashpa causacujcuna, paicunapaj huañushcacunata pambachun saquilla— nircami.
Jesusca yacuta huaira cuyuchijpi jarcashcami
(Mar 4:35-41; Luc 8:22-25)
23Chashna nishca qʼuipa, barcoman Jesús huichiyajpica, Paipaj yachacujcunapish catishpa rircallacunami. 24Ñapish achca huaira jatarishpami, yacuta caiman chaiman cuyuchirca. Yacu jatarishpa barcopi jundai callarijpipish, Jesusca dormicurcallami. 25Pai manataj rijcharijpimi, yachacujcunaca:
—¡Apunchij Jesús, ña huañugrinchijca, quishpichihuaiari!— nishpa rijchachircacuna.
26Jesús rijcharishpaca:
—¿Ima nishpataj manchaihuan huañucunguichij? Ñucataca, manamari tucui shunguhuan cringuichijchu— nishpami jatarirca.
Jatarishcahuanmi, huairatapish, yacutapish sinchita rimashpa jarcarca. Pai jarcajpica huairapish, yacupish casijlla tucurcallami. 27Chaita ricushpaca, tucui chaipi cajcunami achcata mancharinacushpa:
—Cai Runaca, ¿imatajchu, imamí? Pai rimashcataca huairapish, yacupish uyanllamari— ninacurca.
Ishqui runacunamantami supaicunata llujshichishca
(Mar 5:1-20; Luc 8:26-39)
28Cuchata chʼimbashpa Gadara llajtaman Jesús chayajpica, ishqui runacunami panteonmanta llujshishpa, Paihuan tupanaman shamurca. Chai runacunaca supaihuan cashcamanta, yallitaj millai runacunami carca. Chaimantami chai ñantaca, pipish mana puri tucurca. 29Ñapish chai runacunaca:
—Diospaj Churi Jesús, canca, ¿imatataj ñucanchijtaca nij shamunguiari? ¿Llaquichina punlla manaraj chayamujpichu, llaquichij shamungui?— nishpami caparircacuna.
30Chai chaininijllapica, achca cuchicunami micushpa puricurca. 31Chaimantami supaicunaca, Jesustaca:
—Cai runacunamanta ñucanchijta llujshichishpaca, chai cuchicunapi yaicuchun saquihuai— nircacuna.
32Shina nijpi Jesús:
—Richijlla— nijpica, chai ishqui runacunamanta llujshij supaicunaca, cuchicunapimi yaicurcacuna.
Chaimantami chai tucui cuchicunaca, jahua quinrimanta singushpa, cuchaman huashicushpa huañurca.
33Chashna tucujpica cuchicunata michijcunaca, mancharishpa puebloman callpashpami, tucui imalla tucushcata parlarcacuna. Shinallataj chai ishqui runamanta Jesús supaicunata llujshichishcatapishmi parlarcacuna. 34Chaita uyashcahuanmi, chai pueblomanta tucuicuna Jesuspajman chayamushpaca: “Ñucanchij llajtamantaca ripailla” nircacuna.
Jesus botar en man med spetälska
(Mark 1:40-44; Luk 5:12-14)
1När Jesus sedan gick ner från berget följde massor av människor efter honom. 2Då närmade sig en spetälsk8:2 Ordet spetälska (lepra) användes på den här tiden för en mängd olika hudsjukdomar. man och föll ner för honom och bad: ”Herre, om du vill, så kan du göra mig ren.”
3Då sträckte Jesus ut handen och rörde vid honom och sa: ”Det vill jag. Du är ren!” Och i samma stund var mannen fri från sin spetälska.
4Men Jesus sa till honom: ”Berätta inte detta för någon, utan gå och visa upp dig för prästen. Ta också med dig det offer som Mose har bestämt,8:4 Jfr 3 Mos 14:1-4. till ett vittnesbörd för dem.”
En romersk officer visar stark tro
(Luk 7:1-10; 13:28-29)
5När Jesus hade gått in i Kafarnaum, kom en romersk officer fram till honom och bad om hjälp: 6”Herre, min tjänare ligger förlamad därhemma och har förfärliga plågor.” 7”Jag ska komma med och bota honom”, sa Jesus. 8Men officeren sa: ”Herre, jag är inte värd att du går in i mitt hus.8:8 Enligt de judiska skriftlärdas regler skulle Jesus bli oren, ovärdig att komma inför Gud, om han gick in till en icke-jude, eftersom icke-juden var oren, ovärdig. Han måste sedan gå igenom särskilda reningsceremonier. Säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk. 9Jag har själv överordnade officerare som ger mig order, och jag har andra soldater som är under mig. Om jag säger till en av dem: ’Gå’, så går han, och till en annan: ’Kom’, så kommer han, och om jag säger till min tjänare: ’Gör det här’, så gör han det.”
10När Jesus hörde detta blev han mycket förvånad och sa till dem som följde honom: ”Sannerligen säger jag er: jag har inte funnit en så stark tro hos någon bland Israels folk. 11Jag säger er att många människor ska komma från öster och väster och ta plats med Abraham, Isak och Jakob vid måltiden i himmelriket. 12Men rikets egna barn ska kastas ut i mörkret utanför. Där ska de gråta och skära tänder.”
13Sedan sa Jesus till officeren: ”Gå hem. Det ska bli så som du trodde!” Och i samma stund blev tjänaren frisk.
Jesus botar Petrus svärmor och många andra
(Mark 1:29-34; Luk 4:38-41)
14När Jesus sedan kom hem till Petrus fick han se att Petrus svärmor låg till sängs med hög feber. 15Han tog henne i handen, och febern lämnade henne. Hon steg upp och började betjäna honom.
16På kvällen förde man många besatta människor till Jesus, och han drev ut de onda andarna genom att bara tala till dem. Han botade också alla de sjuka. 17Så gick det i uppfyllelse som förutsagts genom profeten Jesaja:
”Det var våra sjukdomar han bar,
och våra smärtor tog han på sig.”8:17 Se Jes 53:4.
Priset för att följa Jesus
(Luk 9:57-60)
18När Jesus såg att det samlades mer och mer folk befallde han att de skulle åka över till andra sidan sjön. 19Då kom en av de skriftlärda fram till honom och sa: ”Mästare, jag vill följa dig vart du än går.”
20Jesus svarade: ”Rävarna har lyor och fåglarna har bon, men Människosonen8:20 Människosonen var en titel på Messias, som Jesus använde om sig själv, hämtad från Dan 7:13-14. har ingen plats där han kan vila ut.”
21En annan av hans lärjungar sa: ”Låt mig först gå hem och begrava min far.”8:21 Mannens far var antagligen död och begraven, men seden var att efter ungefär ett år begrava benen på ett speciellt ställe i gravväggen. Om det var denna senare begravning han väntade på, bad han om en tid upp till ett år.
22Då svarade Jesus honom: ”Följ mig och låt de döda8:22 Andlig död, som här tycks åsyftas, är att vara skild från Gud. begrava sina döda.”
Jesus stillar stormen
(Mark 4:36-41; Luk 8:22-25)
23Sedan steg Jesus i en båt och åkte över sjön tillsammans med sina lärjungar. 24Och plötsligt blåste en fruktansvärd storm upp med höga vågor som slog in över båten. Men Jesus sov.
25Då gick hans lärjungar fram till honom och väckte honom och sa: ”Herre, rädda oss! Vi förgås!” 26Men Jesus svarade: ”Varför är ni rädda? Så lite tro ni har!” Sedan reste han sig upp och talade strängt till vinden och sjön, och det blev alldeles lugnt.
27Männen blev alldeles häpna. ”Vad är detta för en sorts människa”, sa de till varandra, ”eftersom till och med vinden och sjön lyder honom?”
Jesus befriar två män som är besatta av onda andar
(Mark 5:1-17; Luk 8:26-37)
28När Jesus hade kommit över till andra sidan sjön, till gadarenernas område8:28 Detta område låg vid den sydöstra delen av sjön, runt staden Gadara. I Mark 5:1 och Luk 8:26 talar man istället om området kring Gerasa, som var hela regionens huvudstad. Området var icke-judiskt., kom två män som var besatta av onda andar emot honom från gravplatsen och var så våldsamma att ingen kunde ta sig fram den vägen. 29Och de ropade till Jesus: ”Lämna oss ifred, du Guds Son! Har du kommit för att plåga oss i förtid?”
30Samtidigt gick en stor svinhjord och betade inte långt därifrån, 31och andarna tiggde och bad: ”Om du driver ut oss, så skicka oss åtminstone in i svinhjorden.”
32Jesus sa: ”Som ni vill, ge er iväg!” Och genast lämnade de onda andarna männen och for in i svinen, och hela hjorden rusade utför bergssluttningen och drunknade i sjön.
33Herdarna som vaktat svinen sprang till staden och berättade alltihop, även det som hänt med de besatta. 34Alla i staden gick då ut för att träffa Jesus, och när de kom fram till honom bad de honom lämna deras område.
