Cai pacha tucurinapajca jatun llaquicunami tiyanga.
(Mat 24:1-44; Luc 21:5-36; 17:22-24)
1Diospaj huasimanta Jesús llujshicujpimi, Paipaj yachacujcunamanta shujca:
—Yachachij, cai sumaj jatun rumicunata, sumaj jatun huasicunata ricuiari— nirca.
2Chashna nijpimi Jesusca:
—¿Cai jatun huasicunata ricushpachu mancharingui? Caica, shuj rumillapish mana pircashca saquiringachu, pʼichajtami urmachingacuna— nirca.
3Chai qʼuipaca, Diospaj huasi chʼimbapurapi caj Olivos yuracuna tiyan urcumanmi rircacuna. Chaipi Jesús tiyacujpimi Pedro, Jacobo, Juan, Andrespish Paillata cashna tapurcacuna:
4—¿Ima punllataj Can huillashcacunaca pajtangari? Shinallataj, ¿ima señalta ricushpataj, chaicuna ña pajtacujtaca yachashun, parlaiari?— nircacunami.
5Chashna nijpimi Jesusca, cashna nishpa yachachi callarirca:
—Cancunata pi ama crichichun, yuyaipi puringuichij. 6Achcacunami Ñuca shutipi shamushpa: “Ñucami Cristo cani” nishpa, achcacunata umangacuna. 7Jatun macanacuicuna tiyajtapish, ‘Macanacuicuna tiyagrin’ nijta uyashpapish, ama mancharinguichijchu. Chashna jatun llaquicunaca, tiyanallatajmi. Chaicuna tiyajpipish cai pachaca manaraj tucuringachu. 8Llajtacunapurami macanacungacuna. Shinallataj jatun mandajcunapurapish macanacungacunami. Allpa chujchuicunapish, yaricaipish, caparinacuipishmi achca llajtacunapi tiyanga. Cai tucui llaquicunaca, shamuna jatun llaquipaj callari nanaicunallami canga.
9Ashtahuanpish cancunaca, yuyaipi alli puringuichij. Cancunataca, tandanacushca mandajcunapajman pushangacunami. Tandanacuna huasicunapipish macangacunami. Ñucata caticushcamantami llajtata mandajcunapajman, jatun mandajcunapajmanpish pushangacuna. Chaipimi, paicunaman Ñucamanta huillai tucunguichij. 10Cai alli huillaitaca, tucui llajtacunapimi utca huillanataj can. 11Mandajcunapajman cancunata pushajpipish, ‘¿Imatataj rimashun?’ nishpa, ama manchanguichijchu. Ama chai yuyailla canguichijchu. Cancuna rimana tucujpica, Diosmi rimana yuyaita cunga, chaita rimanguichijllami. Mana cancunachu rimanguichij, jucha illaj Espiritumari rimana yuyaita cunga. 12Huauquillatajmi, huauquita huañuchichun japichinga. Yayapish churitami japichinga. Huahuacunallataj jatarishpami, yaya mamata huañuchichingacuna. 13Ñucata caticushcamantami, cancunataca tucuicuna pʼiñanga. Shina cajpipish, tucuringacama ima llaquicunatapish apajtaca, Dios quishpichingami. 14Millaita ruraj runa ricurishpaca, Dios ima nishcata huillaj Daniel nishca shinallatajmi, manapish pai tiyanapi tiyaringa. Chaita ricushpaca, Judeapi cajcunaca urcucunapi miticugrichun, (pipish cai quillcata ricujca yuyaita japichun). 15Huasi jahuapi cashpaca, ama huasi ucuman uriyachun, imallatapish apasha nishpa, ama huasi ucuman tigrashpa yaicuchun. 16Shinallataj chagrapi cajcunaca, churanata apangapajllapish ama tigrachun. 17Chai punllacunapica, chichu huarmicunapish, chuchucuj huahuayujcunapish, ¡ai, imachari tucunga! 18Cancuna miticuna punllaca, amalla chiri punllacuna cachun Diosta mañaichij. 19Chai punllacunaca, jatun llaquimi canga. Callaripi Dios tucuita rurashcamantapacha cunancamaca, chashna jatun llaquica manaraj tiyashcachu. Cutinpish manataj tiyangachu. 20Chai llaqui punllacunata, Dios mana tucuchijpica, pipish mana quishpirinmanchu. Ashtahuanpish Paica, Pai agllashcacunata cʼuyashcallamantami, chai llaqui punllacunataca, ashallata rurarca. 21Chai punllacunapica, pipish: “¡Riquichij, caipimari, chaipimari Quishpichij Cristoca!” ningami. Shina nijpipish amataj cringuichijchu. 22‘Ñucami Cristo cani’ nishpa llullajcunapish, ‘Dios ima nishcata huillajcunami canchij’ nishpa llullajcunapish, achcacunami jataringa. Paicunaca, crichingapajca ima señalcunatapish, ima mancharinacunatapish rurashpa ricuchingacunami. Dios agllashcacunatapish, chaicunahuan crichi tucushpaca, crichingallacunami. 23Ashtahuanpish cancunaca, chaparacunguichij. Ñucaca ñaupamanmi, tucui caicunata huillani. 24Ña chai jatun llaqui punllacuna qʼuipaca, intica amsayangami, lunapish mana achijyachingachu. 25Luźerocunapish jahuamanta urmangami, jahuapi imalla tiyajcunapish chujchungami. 26Chashna tucujpimi, Runa Aichayuj Ñucataca, tucuita mandangapaj pʼuyupi sumaj achij nicuj shamucujta ricunguichij. 27Chashna shamushpaca, Ñuca angelcunatami cachasha. Paicunami Ñuca agllashcacunataca, tucui cai pacha llajtacunamanta tucuicunata tandachinga.
28Higo yurahuan chʼimbapurashpa yuyaita japichigari: Paipaj maquicuna llulluyashpa, pʼangacuna huiñashpa jundarijpica, ‘Ñami usya punllacuna chayamucun’ ninguichijmi. 29Chashnallataj cai Ñuca huillashcacuna pajtamucujta ricushpaca, Ñuca shamuna ña pungullapi cashcata yachanguichij. 30Ñuca huillashcacuna tucui pajtangacamaca, cai runacunaca manaraj huañungacunachu, chaica chashnatajmi. 31Jahua pachapish, cai pachapish chingaringami. Ashtahuanpish Ñuca shimicunaca, huiñaipajmi.
32Ima punlla ima horas, Ñuca tigramunatatajca pi mana yachanchu. Jahua pacha angelcunapish mana yachanchu. Ñucapish, Diospaj Churi cashcahuan, chaitaca mana yachanichu, Yayallami yachan. 33Cancunaca ima punlla Ñuca shamunata mana yachashcamanta chaparacuichij, shuyaracuichij, mañaracuichij. 34Shuj runa caru llajtaman rishpaca, paipaj servijcunamanca chʼican, chʼican ruranacunata mandashpami saquin. Huasipipish cuidaj runatami “Ricurangui” nishpa saquin. 35Cancunata chai huasipi saquishca shina, huasiyuj ima horas shamunataca mana yachanguichijchu. Huasiyujca tutayamuitachari, chaupi tutatachari, gallo cantaitachari, pacaricuitachari shamunga, chaparacunguichijlla. 36Cungaimanta shamushpaca, ñataj dormicujtaraj japinman. 37Cancunaman nishcataca, tucuicunamanmi chashnallataj nini. ¡Chaparacuichij!— nircami.
Jesus talar om framtiden
(Matt 24:1-22; Luk 21:5-24)
1När Jesus sedan lämnade templet sa en av hans lärjungar: ”Mästare, se vilka stenar och fantastiska byggnader!”
2Jesus svarade: ”Alla dessa stora byggnader som du nu ser kommer att jämnas med marken, inte en sten ska lämnas kvar på den andra.”
3När han senare satt på Olivberget, mitt emot templet, och Petrus, Jakob, Johannes och Andreas var ensamma med honom frågade de: 4”Berätta för oss, när ska detta hända? Vad blir tecknet på att den tid har kommit då allt detta ska gå i uppfyllelse?”
5Då sa Jesus till dem: ”Se upp så att ingen lurar er. 6Många ska komma i mitt namn och säga: ’Det är jag’, och de ska leda många vilse. 7Och när ni får höra om krig och rykten om krig, så låt er inte skrämmas. Det måste ske, men det betyder inte att slutet har kommit.
8Folk och länder ska resa sig mot varandra. Det blir jordbävningar på den ena platsen efter den andra och det blir hungersnöd. Men detta är bara början på födslovärkarna.
9Var på er vakt! Man ska arrestera er och dra er inför domstolar, och ni ska bli misshandlade i synagogorna13:9 I synagogan, judarnas gudstjänstlokal, kunde det också finnas en lokal domstol, som hade rätt att döma i enklare fall och utdela piskstraff.. Och ni ska för min skull få stå inför kungar och makthavare, som vittnen inför dem. 10Evangeliet ska först predikas för alla folk. 11När ni arresteras och utlämnas behöver ni inte oroa er för vad ni ska säga. Säg bara det ni får att säga just då, för det är inte ni som talar, utan den heliga Anden. 12Syskon ska förråda varandra och låta döda varandra, och föräldrar sina barn. Barn ska göra uppror mot sina föräldrar och ta livet av dem. 13Ni ska bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut till slutet ska bli räddad.13:13 Av v. 12 förstår vi att det inte här handlar om att räddas från döden, utan att det handlar om att räddas till evigt liv.
14När ni ser ’den vanhelgande skändligheten’ stå där den inte borde (må den som läser detta förstå det)13:14 Jfr Dan 9:27; 11:31; 12:11., då ska de som är i Judeen fly upp i bergen. 15Den som är uppe på taket13:15 Hustaken i de här trakterna är platta och används som en extra boyta. Trappan finns ofta på utsidan av husen. får inte gå ner till huset för att hämta något, 16och den som är ute på åkern får inte vända tillbaka för att hämta kläder.
17Ve dem som är gravida eller ammar när den tiden kommer! 18Be att detta inte behöver ske på vintern, 19för den tidens lidande ska bli så svårt att inget liknande har inträffat, från den dag Gud skapade världen och till nu, och inte heller senare kommer att inträffa. 20Om Herren inte hade förkortat den tiden, skulle ingen räddas. Men nu har han förkortat tiden för sina utvaldas skull.
När Jesus kommer tillbaka
(Matt 24:23-35; Luk 21:25-33)
21Om någon då säger till er: ’Här är Messias’, eller: ’Där är han’, så tro honom inte! 22Falska messiaser och falska profeter ska komma och göra tecken och under för att om möjligt lura de utvalda.
23Men var på er vakt! Se, jag har varnat er för allt i förväg!
24Men i de dagarna, efter den tidens lidande,
’kommer solen att förmörkas
och månen att sluta lysa.
25Stjärnorna ska falla från himlen
och himlens krafter skakas.’13:25 Jfr Jes 13:10; 34:4 och Joel 2:10.
26Då ska man få se Människosonen komma bland molnen med stor makt och härlighet.13:26 Jfr Dan 7:13. 27Han ska sända ut sina änglar, och han ska samla ihop sina utvalda från alla väderstreck, från jordens gräns till himlens gräns.
Liknelsen om fikonträdet
28Lär er en liknelse från fikonträdet: när kvisten blir mjuk och löven börjar spricka ut, då vet ni att sommaren snart är här. 29På samma sätt kan ni veta, när ni ser detta hända, att det är nära, utanför dörren.
30Sannerligen säger jag er: detta släkte ska inte gå under innan allt detta händer.13:30 Detta släkte kan syfta antingen på den generation som levde samtidigt med Jesus, eller den generation som skulle få uppleva de händelser han talade om. Men Jesus använder också uttrycket i en generell betydelse, människosläktet. Det är då inte begränsat till en viss generation. 31Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå.
Var beredda
(Matt 24:36-51; Luk 21:34-36)
32Ingen känner till dagen eller timmen, inte ens änglarna i himlen, eller ens Sonen. Bara Fadern vet det. 33Var därför beredda och håll er vakna, eftersom ni inte vet när den tiden kommer.
34Det blir som när en man har rest bort. Han har överlåtit ansvaret för huset åt sina tjänare. Var och en har fått sin uppgift, och portvakten order om att hålla sig vaken och beredd.
35Håll er därför vakna, för ni vet inte när husets herre kommer! Kanske blir det på kvällen eller vid midnatt eller strax före gryningen eller tidigt på morgonen. 36Låt honom inte komma över er helt plötsligt och hitta er sovande. 37Det jag säger er här gäller alla: håll er vakna!”
