Juan 19 – MTDS & NUB

Mushuj Testamento Diospaj Shimi

Juan 19:1-42

Jesustaca ‘Huañunatajmi can’ nishcacunami

1Chashna nijpimi, Pilatoca Jesusta japishcahuan azotichirca. 2Soldadocunaca, casha coronata rurashpami, Paipaj umapi churachircacuna. Jahua churanatapish amsa puca churanatami, churachircacuna.

3Chaimantaca:

—¡Cushicui, judiocunata Jatun Mandaj!— nij tucushpami, quijadospi huajtarcacuna.

4Pilatoca, cutin canllaman llujshishpaca:

—Riquichij, Pai ima millaita rurashcata mana japinichu, cancunamanpish chaita huillangapajmi cutin canllaman pushamuni— nircami.

5Jesusca casha coronata, amsa puca jahua churanatapish churashcami llujshirca. Ña llujshijpimi Pilatoca:

—¡Cai runaca caipimi!— nirca.

6Jesusta ricushpacarin pushaj curacunapish, chapajcunapish:

—¡Chacatailla! ¡Chacatailla!— nishpami caparircacuna.

Shina nijpimi Pilatoca:

—Cancunallataj pushashpa chacataichijlla. Ñucaca, ima millaita rurashcata mana japinichu— nircami.

7Chashna nijpi judiocunaca:

—Ñucanchijca shuj Mandashcatami charinchij. Paica, “Diospaj Churimi cani” nishcamantaca, chai Mandashcapi nishca shina huañunatajmi can— nircacunami.

8Chashna nijta uyashpacarin, Pilatoca ashtahuanmi mancharca. 9Mandashpa tiyana ucuman cutin yaicushpami, Jesustaca:

—Canca, ¿maimantataj cangui?— nijpi, Jesusca, mana imata cutichircachu.

10Chaimantami Pilatoca:

—¿Ñucahuanchu mana rimangui, imamí? Ñucaca, Canta chacatachun mandai tucushcatapish, cacharichun mandai tucushcatapish, ¿manachu yachangui?— nircami.

11Shina nijpi, Jesusca:

—Mandai tucunata jahua pachamanta canman mana cushca cajpica, Ñucataca imata mana ni tucunguimanchu. Chaimanta, Ñucata cambaj maquipi churajmi, canta yalli mana allita rurashca— nircami.

12Chashna nishcamantapachami Pilatoca, ima shinapish cacharinata yuyacurca. Ashtahuanpish judiocunaca:

—Caita cacharishpatajca, ña mana Cesarhuan apanacuj canguichu. Pipish jatun mandaj tucusha nijca, Cesartami cʼariyacun— nishpami caparircacuna.

13Chaita uyashpaca Pilatoca, Jesusta canllaman llujshichichun mandashpami, juchachishcacunata tapungapaj tiyarinapi tiyarirca. Chai ucuca, hebreo rimaipica, Gabatá shutimi. Chaica ‘rumihuan churashca pamba’ nisha ninmi. 14Chai punllaca, Pascuapaj allichirina punllami carca, ñami chaupi punllayamucurca. Chai tutamantami Pilatoca, judiocunataca:

—¡Riquichij, cancunapaj jatun Mandajca caipimi!— nirca.

15Ashtahuanpish paicunaca:

—¡Llujshichi! ¡Llujshichi! ¡Chacatailla!— nishpami caparircacuna.

Chaimantami Pilatoca:

—¿Cancunapaj jatun Mandajtachu chacatachun ninguichij?— nijpi, pushaj curacunaca:

—¡Cesarllami ñucanchij jatun mandaj, pi shujtaj jatun mandajtaca mana charinchijchu!— nircacunami.

16Shina nijpi Pilatoca, chacatagrichun paicunaman curcallami. Chaimantami Jesustaca, ña pushashpa rircallacuna.

Jesustaca chacatashpami huañuchishcacuna

(Mat 27:32-50; Mar 15:21-37; Luc 23:26-49)

17Jesusca Paita chacatana cruzta aparishpami, Uma Tullu shuti urcuman huichiyarca. Chai urcuca, hebreo rimaipica Gólgota shutimi. 18Chaipimi ishqui runacunandij, Jesustaca chaupipi churashpa chacatarcacuna.

19Pilatoca: «nazaretmanta jesusca judiocunata jatun mandajmi» nishca quillcatami, cruz jahuapi churachirca. 20Jerusalén cʼuchullapi Jesusta chacatashca cajpimi, chai quillcataca achca judiocuna ricurca. Chai quillcaca hebreo, griego, latín rimaicunapimi carca. 21Chashnata ricushpaca, judiocunata pushaj curacunami Pilatotaca:

—“Judiocunapaj Jatun Mandajmi” nishpaca, mana quillcachinachu carcangui, ashtahuanpish: “ ‘Ñucaca, judiocunapaj Jatun Mandajmi cani’ nircami” nishpamari quillcachina carcangui— nircacunami.

22Chashna nijpi Pilatoca:

—Ñuca ña quillcashcaca, chashnami saquiringa— nircami.

23Soldadocunaca, Jesusta ña chacatashpaca, Paipaj churanacunata japishpami chuscu soldadocuna shuj shuj chaupinacurcacuna. Ucu churanatapishmi japircacuna. Chaica mana sirashca, jahuamanta ucucama tucui ahuashcallami carca.

24Chashna cajpimi, paicunapura:

—Caitaca ama chaupishunchijchu. Maijanpajpish urmachun suerteta rurashunchij— ninacurcacuna.

Chashna rurajpimi:

«Ñuca churanacunataca, paicunapura chaupinacurcacunami.

Ñuca churanacunamantaca, suerteta rurarcacunami»

nishpa quillcashcaca, pajtarca. Soldadocunaca chashnatajmi rurarcacuna.

25Jesusta chacatashca cʼuchupica, Jesuspaj mama ñañandij, Cleofaspaj huarmi Mariapish, Magdalamanta Mariapishmi carca. 26Jesusca paipaj mamapish, Pai cʼuyashca yachacujpish chaipi cajta ricushpami, mamataca:

—Mama, cunanca paimi cambaj churi— nirca.

27Chai qʼuipaca, yachacujtapish:

—Cunanca, paica cambaj mamami— nircami.

Chaipachamantami chai yachacujca, Mariataca paipaj huasipi causachun pusharca.

Jesusca manaraj tullucunata pʼaquijpimi huañushca

28Chai qʼuipami, ña tucuita tucuchishcata yachashpaca, Dios Quillcachishcapi nishca pajtachun Jesusca:

—¡Yacunanca!— nirca.

29Chaipica, vinagrehuan junda shuj mangami tiyacurca. Soldadocunaca esponjata chaipi satishpa, hisopo caspi puntapi churashpami, Jesuspaj shimiman pajtachirca. 30Chai vinagreta mallishpaca, Jesusca:

—Ña tucui pajtachishcami— nircami.

Chashna nishcahuan uma huarcurishpa, Paipaj espirituta Diosman mingarcallami.

31Judiocunaca, Pascua callarina sábado punllapajmi allichirina caraca. Chai jatun punllapajca, huañushcacunataca mana cruzpi saquinachu carca. Chaimantami changacunata pʼaquishpa, chaimanta anchuchichichun, Pilatota mañagrircacuna. 32Chaimantami soldadocuna shamushpaca, Jesus-huan chacatashca runacunataca chayanllapi cajtaraj, changacunata pʼaquirca. Chaipaj qʼuipaca, caishujpajtapishmi changacunata pʼaquircacuna. 33Jesuspajman cʼuchuyashpaca, ña huañushcata ricushpa, Paipaj changacunataca mana pʼaquircacunachu. 34Ashtahuanpish shuj soldado, costillas quinripi lanzahuan tujsijpimi, yahuarhuan, yacuhuan llujshishpa tallirirca. 35Caitaca, chashna tucujta quiquin ñahuihuantaj ricujmi, huillashca. Chashnataj tucushcatami huillashca. Cancunapish uyashpa crichunmi, chashnataj cashcata huillashca. 36Dios Quillcachishcapi: «Paipaj tulluca shujllapish mana pʼaquishcachu canga» nishca pajtachunmi chashnaca tucurca. 37Shinallataj shujtaj Quillcapipish: «Paicuna chugrichishcallatatajmi ricungacuna» nishpami huillacun.

Jesustaca mushuj jutcupimi churashcacuna

(Mat 27:57-61; Mar 15:42-47; Luc 23:50-56)

38Chai tucui tucushca qʼuipami, Arimateamanta Joseca, Jesús huañushcata apangapaj Pilatota mañagrirca. Paica judiocunata manchashcamantami, huashalla Jesuspaj yachacuj carca. Pilato apachunlla nijpica, Jesús huañushcataca aparcallami. 39Ñaupaman Jesuspajman tuta shamuj Nicodemopish, mishquijlla ashnajta patsaj libra shinata apashcami shamurca. Chaica mirrahuan, aloehuan chagrushpa rurashcami carca. 40Paicunami Jesús huañushcata apashpa, mishquijlla ashnacujhuan churashpa linsocunahuan pillurcacuna. Judiocunaca, ñaupamantami chashna pambajcuna cashca. 41Chai chacatashca cʼuchullapitajmi, shuj huerta tiyarca. Chai huertapica, pi huañushcata manaraj churashca, mushuj jutcumi tiyarca. 42Judiocuna Pascuapaj allichirina punllaca, ñallami tucurigrirca. Chai jutcupish cʼuchullapi cajpimi, Jesús huañushcataca, chaipi churarcacuna.

Swedish Contemporary Bible

Johannes 19:1-42

Pilatus dömer Jesus till döden

1Pilatus gav då order om att Jesus skulle piskas. 2Soldaterna vred till en krona av törnen och satte den på hans huvud och klädde på honom en purpurröd19:2 Färgen var en symbol för kunglig makt. mantel. 3Sedan gick de fram till honom och sa: ”Leve judarnas kung!” och slog honom i ansiktet.

4Efteråt gick Pilatus ut igen och sa till folket: ”Nu för jag ut honom till er, så att ni ska förstå att jag inte finner honom skyldig till något.” 5Så kom Jesus ut med törnekronan och den purpurröda manteln på sig, och Pilatus sa: ”Här är mannen!”

6Men när översteprästerna och deras tempelvakter fick se honom, började de ropa: ”Korsfäst honom!”

Då sa Pilatus: ”Ni får ta honom och korsfästa honom själva. Jag finner honom inte skyldig till något.” 7Men judarna svarade: ”Enligt vår lag19:7 De syftar på Moses lag. måste han dö, för han har gjort sig till Guds Son.”

8När Pilatus hörde detta blev han ännu mer rädd. 9Han gick in i residenset igen och frågade Jesus: ”Varifrån kommer du?” Men Jesus svarade honom inte.

10”Tänker du inte svara mig?” frågade Pilatus. ”Vet du inte att jag har makt både att ge dig fri och att låta dig korsfästas?”

11Men Jesus sa: ”Du skulle inte ha någon makt över mig alls om du inte hade fått den från ovan. Därför har den som överlämnade mig åt dig gjort sig skyldig till en större synd.”

12Då försökte Pilatus hitta ett sätt att kunna frige Jesus men judarna ropade: ”Om du friger honom är du inte kejsarens vän! Den som gör sig till kung sätter sig upp mot kejsaren.”

13När Pilatus hörde vad de sa, förde han ut Jesus till dem igen och satte sig på domstolen på den plats som kallas Stengården (på hebreiska19:13 Jfr också v. 17 och 20. ”Gabbata”). 14Det var nu mitt på dagen19:14 På grekiska sjätte timmen. Tidsangivelserna är ungefärliga och evangelisterna tycks skilja sig något från varandra (jfr Mark 15:25). Troligen avses sen förmiddag-tidigt mitt på dagen., förberedelsedagen innan påskhögtiden. Pilatus sa till judarna: ”Här har ni er kung!”

15Men de skrek: ”Bort med honom! Korsfäst honom!”

Då frågade Pilatus: ”Ska jag korsfästa er kung?”

Men översteprästerna svarade: ”Vi har ingen annan kung än kejsaren.”

16Då gav Pilatus efter och överlämnade Jesus till att korsfästas.

Jesus korsfästs

(Matt 27:33-44; Mark 15:24-32; Luk 23:33-43)

Soldaterna tog honom alltså med sig 17och Jesus bar själv sitt kors till den plats som kallas Skalleplatsen (på hebreiska Golgota).

18Där korsfäste de honom och två andra män på var sitt kors med Jesus i mitten. 19Pilatus hade låtit skriva en skylt som sattes upp på korset och där stod det: Jesus från Nasaret, judarnas kung. 20Texten var skriven på hebreiska, latin och grekiska och eftersom platsen där Jesus korsfästes låg nära staden var det många judar som läste den.

21Judarnas överstepräster gick då till Pilatus och krävde: ”Ändra texten från ’Judarnas kung’ till vad han själv har sagt: ’Jag är judarnas kung.’ ”

22Men Pilatus svarade: ”Vad jag har skrivit, det har jag skrivit.”

23När soldaterna hade korsfäst Jesus, tog de hans kläder och delade upp dem i fyra delar, en för var och en av dem. Men när de kom till skjortan som var vävd i ett enda stycke utan söm, 24sa de: ”Vi bör inte skära sönder den. Vi kastar lott om vem som ska få den.” Så gick det i uppfyllelse som står skrivet:

”De delade mina kläder mellan sig

och kastade lott om min klädnad.”19:24 Se Ps 22:19.

Det var vad soldaterna gjorde.

25Intill Jesus kors stod hans mor, hans moster, Klopas hustru Maria och Maria från Magdala. 26När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge som han älskade,19:26 Vilken lärjunge Johannes syftade på avslöjas först i 21:20-24. sa han till henne: ”Kvinna, låt honom vara din son!” 27Sedan sa han till sin lärjunge: ”Låt henne vara din mor!” Från den stunden lät lärjungen henne bo hemma hos sig.

Jesus dör på korset

(Matt 27:48-50; Mark 15:36-37; Luk 23:36)

28Jesus visste nu att allt var fullbordat och för att det som står skrivet skulle uppfyllas, sa han: ”Jag är törstig!”19:28 Jfr Ps 22:16; 69:22. 29Någon doppade då en svamp i en kruka fylld med surt vin som stod där och fäste den på en isopstjälk19:29 I 2 Mos 12:22 används isopstjälkar för att doppa i påsklammets blod. Det användes också i olika reningsceremonier. Att Jesus är det lamm som renar oss från synd, kan vi läsa i 1:29. och förde den till hans mun.19:29 Jfr Ps 22:16; 69:22. 30Och när Jesus hade fått vinet, sa han: ”Det är fullbordat!” Sedan böjde han ner huvudet och gav upp andan.

31Judarna ville inte att kropparna skulle hänga kvar på korsen till nästa dag som var en sabbat och dessutom en speciell sådan. De bad därför Pilatus ge order om att man skulle slå sönder benen på de korsfästa och ta ner kropparna.19:31 När benpiporna slogs sönder, dog de korsfästa snabbare eftersom kroppstyngden då tryckte ihop lungorna. Enligt 5 Mos 21:23 skulle de döda sedan begravas samma dag. 32Soldaterna kom då och slog sönder benen på de båda män som hade korsfästs samtidigt som Jesus, först den ena mannens ben och sedan den andres. 33Men när de kom fram till Jesus, såg de att han redan var död och därför slog de inte sönder hans ben. 34En av soldaterna stack upp ett spjut i hans sida och då rann det ut blod och vatten. 35Det finns en som kan vittna om detta19:35 Johannes talade om sig själv. och hans vittnesbörd är sant. Han vet att det han säger är sant och han vittnar för att ni ska tro.

36Detta hände för att Skriften skulle gå i uppfyllelse: ”Inget av hans ben ska krossas.”19:36 Se 2 Mos 12:46; 4 Mos 9:12 och Ps 34:21. 37På ett annat ställe står det: ”De ska se upp till honom som de har genomborrat”19:37 Se Sak 12:10..

Jesus begravs

(Matt 27:57-61; Mark 15:42-47; Luk 23:50-56)

38Josef från Arimataia som av rädsla för judarna var en hemlig lärjunge till Jesus, bad sedan Pilatus att få ta Jesus kropp. Pilatus lät honom få det och Josef gick då och tog kroppen. 39Nikodemos, mannen som först hade kommit till Jesus på natten var också med. Han hade med sig en blandning av myrra och aloe som vägde omkring trettio kilo. 40De båda männen lindade sedan in Jesus kropp i en svepning av linne tillsammans med de välluktande oljorna så som man brukade göra vid judiska begravningar. 41Platsen där Jesus korsfästes låg nära en trädgård där det fanns en ny grav där ännu ingen hade blivit lagd. 42Eftersom det var förberedelsedag19:42 Sabbaten skulle snart börja; den börjar vid solnedgången kl. 18.00 på fredagskvällen och slutar kl. 18.00 på lördagskvällen. och graven låg nära, lade man Jesus i den.