1Ama ñitcarishpa Ñucamanta saquirichunmi, caicunataca huillani. 2Cancunataca tandanacuna huasicunamanta llujshichishpa cachangacunami. Maijanpish cancunata huañuchishpaca, ‘Taita Dios munashcatami ruranchij’ yuyangacunami. Chai punllaca, ñallami chayamunga. 3Yayatapish, Ñucatapish mana rijsishcamantami chashnaca rurangacuna. 4Chai punlla chayamujpica, cancunaman Ñuca ña huillashcata yuyarichunmi cunanman huillacuni. Ñuca cancunahuanraj cashpami, caicunataca manaraj callarimantapacha huillarcani.
Diospaj Espíritu shamushpami tucuita yachachinga
5Cunanca Ñucata Cachajpajmanmi ricuni. Cancunaca pi mana Ñucataca: “¿Maimantaj ricungui?” nishpallapish tapunguichijchu. 6Ashtahuanpish Ñuca caicunata nijpica, shungu allashpamari llaquiringuichij. 7Mana cancunata inquitangaraiculla caita nicunichu: Ñuca rinamari cancunapajca alli. Ñuca mana rijpica, Cushichijca manataj cancunapajmanca shamungachu. Ashtahuanpish Ñuca rishpamari, paita cachasha. 8Pai shamushpaca, cai pachapi causajcunamanca, jucha tiyashcatapish, Dios-huan alli tucuna tiyashcatapish, llaquichina punlla chayamushcatapishmi, chashnataj cashcata ricuchinga. 9Jucha tiyashcata nishpaca, Ñucata mana crishca, jucha cashcatami ricuchinga. 10Dios-huan alli tucunamantaca, paihuan alli tucuna tiyachun, Yayapajman Ñuca ricujpi cancuna Ñucata ña mana ashtahuan ricuna cashcatami ricuchinga. 11Llaquichina punlla chayamushcamantaca, cai pachata mandajta ña jatun llaquipi churashcatami ricuchinga.
12Cancunamanca achca huillanacunata charinirajmi. Ashtahuanpish cunanca, manarajmari tucuita huaquichi tucunguichijchu. 13Shina cajpipish, Cashcatataj huillaj Espíritu shamushpamari, tucuita alli yachachinga. Paipaj quiquin yuyaillamantaca, mana rimangachu. Ashtahuanpish tucui imalla uyamushcatami cancunamanca rimanga. Shamuj punllacunapi imalla tucuna cashcatapishmi, yachaj chayachinga. 14Pai, Ñucapajta japishpa cancunaman yachaj chayachishpami, Ñuca jatun cashcata ricuchinga. 15Yaya tucui charishcaca, Ñucapajmi. Chaimantami ‘Paica Ñucapajta japishpa, cancunamanca yachachinga’ nircani.
16Ñucataca ashallahuanca ña mana ricunguichijchu. Chai qʼuipaca, Ñucataca cutinmi ashacama ricunguichij, Ñucaca Yayapajmanmi ricuni— nircami.
Jesusca ‘Minchacama’ nishpami rishca
17Chashna nijpi yachacujcunamanta maijancunaca, caishuj chaishujmi:
«“Ñucataca ashallahuanca ña mana ricunguichijchu. Chai qʼuipaca, cutinmi ashacama ricunguichij, Ñucaca Yayapajmanmi ricuni” nishpaca, ¿imatataj nisha ninchu, imamí? 18“Ashallahuanca cutinmi ricunguichij” nishcatamari mana entendi tucunchij. ¿Imatataj nisha ninchu, imamí?» ninacurcami.
19Jesusca, paicuna tapushun yuyacushcata yachashpami cashna nirca:
—¿“Ashallahuanca Ñucataca, ña mana ricunguichijchu, chai qʼuipaca cutinmi ashacama ricunguichij” nishcatachu cancunapuralla tapunacucunguichij, imamí? 20Cancunaca anchata llaquirishpa huacanguichijmi. Ashtahuanpish cai pachapaj cajcunaca cushicungami. Cancunapaj llaquica cushicuimanmi tigranga, chaica chashnatajmi. 21Huarmica huachana pajtajpica, achcatami nanachin. Shina cashpapish huahuata huachashca qʼuipaca, nanaihuan huañucushcata cungarishpami, cai pachapi huahuayuj tucushcamantaca, achcata cushicun. 22Chashnallatajmi cancunapish, cunanca llaquilla canguichij. Cutin Ñuca ricuj shamujpica, cancunapaj shunguca cushicungami. Chai cushicuitaca, pipish manataj quichungachu. 23Chai punllaca Ñucataca, imata ña mana tapucunguichijchu. Ñucamanta tucui imatapish Yayata mañajpica paica cungallami, chaica chashnatajmi. 24Cunancamaca, imata manaraj Ñuca shutipi mañashcanguichijchu. Mañaichijlla, chasquinguichijmi. Chasquishpami jatunta cushicunguichij.
25Cancunamanca caicunataca, parlocunahuan yuyachishpallami huillacurcani. Shina cajpipish parlocunallahuan yuyachishpa yachachina punllacuna tucurijpica, Ñuca Yayamantaca tucuitami alli huillasha. 26Chai punllapica, ña mana Ñucallataj cancunamantaca Yayata mañashachu. Ashtahuanpish cancunallatajmari Ñuca shutipi mañanguichij. 27Cancunaca Ñucataca cʼuyarcanguichijmi, Taita Diospajmanta shamushcatapish crircanguichijmi. Chaimantami cancunataca, Yayaca cʼuyan. 28Yayapajmantami cai pachamanca shamurcani. Cai pachata saquishpami, cutin Yayapajllamantaj tigragrini— nircami.
29Shina nijpi yachacujcunaca, cashnami nirca:
—Cunantajca, ña mana ima parlocunahuan yuyachishpa huillanguichu, entendinallatamari huillangui. 30Cunantajca, tucui imatapish yachaj cashcatami ricunchij. Pi mana imata tapujllapitaj, tucuita huillanguillamari. Chaimantami cantaca, Taita Diospajmanta shamushcata crinchij— nircacunami.
31Chashna nijpi Jesusca, cashnami nirca:
—¿Cunanchu cringuichij? 32Cunanca Ñucallata saquishpa, cancuna urata janajta rina horasmari chayamucun. Ñami chayamushcapish. Shina cajpipish mana Ñucalla cashachu. Ñuca Yayaca Ñucahuanmari. 33Ñucamanta cushicuchunmi, tucui caicunataca huillani. Cai pachapica, llaquita apanguichijmi. Chashna cajpipish cai pachataca ñami misharcani, Ñucapi shunguta churaichijlla— nircami.
1Detta har jag sagt er för att ni inte ska komma på fall. 2De kommer att utesluta er ur synagogorna, ja, det ska gå så långt att de som dödar er tror sig så tjäna Gud och offra åt honom. 3Så gör de därför att de aldrig har lärt känna min Fader och inte heller mig. 4Jag har sagt er detta nu så att ni, när den tiden kommer, ska komma ihåg att jag sa det till er. Jag sa det inte till er från början eftersom jag var hos er.
Jesus undervisar om Anden
5Nu går jag bort till honom som har sänt mig och ingen av er frågar vart jag går. 6Det jag har sagt fyller era hjärtan med sorg. 7Men jag säger er sanningen: det är bäst för er att jag går bort för om jag inte gör det, kommer inte Hjälparen till er. När jag har gått bort, ska jag sända honom till er. 8Och när han kommer ska han visa världen vad synd, rättfärdighet och dom är; 9synd: de tror inte på mig, 10rättfärdighet: jag går till Fadern och ni ser mig inte längre, 11och dom: den här världens härskare är dömd.
12Det är så mycket jag vill säga er men ni kan inte ta emot det nu. 13Men när han kommer, sanningens Ande, ska han vägleda er i hela sanningen. Han ska inte tala av sig själv utan bara berätta det han hör och låta er veta vad som kommer att hända i framtiden. 14Han ska förhärliga mig för han låter er veta vad han har fått från mig. 15Allt som min Fader har, det tillhör mig. Därför kan jag säga att han får det av mig som han låter er veta. 16Snart ser ni mig inte längre. Men sedan ska ni snart få se mig igen.”
Sorgen ska vändas i glädje
17Några av lärjungarna frågade då varandra: ”Vad menar han när han säger att vi snart inte ser honom längre men att vi sedan snart ska få se honom igen och när han säger att han går till sin Fader?” 18De undrade: ”Vad menar han med ’snart’? Vi fattar inte vad han säger!”
19Jesus visste att de ville fråga honom, så han sa till dem: ”Ni undrar vad jag menade när jag sa att ni snart inte ser mig längre men att ni snart ska få se mig igen? 20Ja, sannerligen säger jag er: ni kommer att gråta och klaga, men världen ska glädja sig. Ni ska sörja men er sorg ska vändas i glädje. 21När en kvinna föder barn har hon det smärtsamt då hennes stund har kommit. Men när hon har fött sitt barn, glömmer hon smärtan och gläder sig bara över att en människa har fötts till världen. 22Ni har det också svårt just nu, men jag ska träffa er igen och då ska era hjärtan bli glada och ingen ska ta er glädje ifrån er. 23Den dagen behöver ni inte fråga mig om någonting. Ja, sannerligen säger jag er: Fadern ska ge er vad ni än ber om i mitt namn. 24Ni har ännu inte bett om något i mitt namn. Be nu, så ska ni få och er glädje ska bli fullkomlig!
25Allt detta har jag talat till er i bilder, men det kommer en tid då jag kan tala till er öppet och utan bilder om min Fader. 26Den dagen ska ni be i mitt namn och jag säger inte att jag ska be till Fadern för er, 27för Fadern själv älskar er därför att ni har älskat mig och trott att jag kommer från Gud. 28Jag kom från Fadern och steg in i världen och jag ska lämna världen och gå till Fadern.”
29Då sa hans lärjungar: ”Nu talar du i klartext och inte i bilder. 30Nu förstår vi att du vet allt och inte behöver någon som frågar dig. Därför tror vi att du kommer från Gud.”
31Jesus svarade: ”Nu tror ni? 32Se, den stund kommer, ja, den är redan här, då ni ska skingras och återvända var och en till sitt och lämna mig ensam. Men jag är inte ensam, för Fadern är med mig. 33Detta har jag talat till er för att ni ska ha frid i mig. Här i världen kommer ni att möta bedrövelser men var vid gott mod, jag har besegrat världen.”
