چاککردنەوەی ئیفلیجێک
1ئینجا عیسا سواری بەلەمێک بوو، پەڕییەوە و هاتەوە شارەکەی خۆی9:1 ناسیرە.. 2کابرایەکی ئیفلیجیان هێنایە لای لەناو جێگادا کەوتبوو، کاتێک عیسا باوەڕی ئەوانی بینی، بە ئیفلیجەکەی فەرموو: «کوڕم، ورەت بەرز بێت، گوناهەکانت بەخشران.»
3جا هەندێک لە مامۆستایانی تەورات لە دڵی خۆیاندا گوتیان: «ئەمە کفر دەکات!»
4عیساش زانی بیر لە چی دەکەنەوە و فەرمووی: «بۆچی لە دڵتاندا بیر لە خراپە دەکەنەوە؟ 5کامیان ئاسانترە بگوترێت، ”گوناهەکانت بەخشران،“ یان بگوترێت، ”هەستە و بڕۆ“؟ 6بەڵام بۆ ئەوەی بزانن کوڕی مرۆڤ لەسەر زەوی دەسەڵاتی گوناهبەخشینی هەیە،…» بە ئیفلیجەکەی فەرموو: «هەستە، نوێنەکەت هەڵگرە و بڕۆرەوە ماڵەوە.» 7ئەویش هەستا و گەڕایەوە ماڵ. 8کاتێک خەڵکەکە ئەمەیان بینی، سام دایگرتن و ستایشی خودایان کرد، کە دەسەڵاتی ئاوای بە مرۆڤ داوە.
عیسا بۆ گوناهباران هاتووە
9کاتێک عیسا بەوێدا تێدەپەڕی، پیاوێکی بینی لە شوێنی باجگری دانیشتبوو، ناوی مەتا بوو. پێی فەرموو: «دوام بکەوە.» ئەویش هەستا و دوای کەوت.
10لە کاتێکدا عیسا لە ماڵی مەتا لەسەر خوان بوو، زۆر لە باجگران و گوناهباران هاتن و لەگەڵ عیسا و قوتابییەکانی بۆ نانخواردن پاڵیاندایەوە. 11کە فەریسییەکان ئەمەیان بینی، بە قوتابییەکانی ئەویان گوت: «بۆچی مامۆستاکەتان لەگەڵ باجگر و گوناهباران نان دەخوات؟»
12جا کاتێک عیسا گوێی لێبوو، فەرمووی: «لەشساغ پێویستی بە پزیشک نییە، بەڵکو نەخۆش. 13بڕۆن و واتای ئەمە فێربن: ﴿من میهرەبانیم دەوێ نەک قوربانی.﴾9:13 هۆشەع 6:6 چونکە نەهاتووم ڕاستودروستان بانگهێشت بکەم، بەڵکو گوناهباران.»
لەبارەی ڕۆژووەوە
14ئینجا قوتابییەکانی یەحیا هاتنە لای عیسا و گوتیان: «بۆچی ئێمە و فەریسییەکان زۆر جار بەڕۆژوو دەبین، بەڵام قوتابییەکانی تۆ بەڕۆژوو نابن؟»
15عیسا پێی فەرموون: «ئایا بانگهێشتکراوانی زەماوەند دەتوانن شیوەن بگێڕن کاتێک زاوا لەگەڵیاندایە؟ بەڵام ڕۆژێک دێت زاوایان لێ دوور دەخرێتەوە، ئەوسا بەڕۆژوو دەبن.
16«کەس کراسی کۆن بە پەڕۆیەک کە نەچووبێتە ئاو پینە ناکات، چونکە پینەکە کراسەکە لێک ڕادەکێشێت و دڕاوییەکە خراپتر دەکات. 17شەرابی نوێش ناکەنە ناو مەشکەی کۆنەوە، ئەگینا مەشکەکە دەدڕێت، جا شەرابەکە دەڕژێت و مەشکەکەش لەناودەچێت. بەڵکو شەرابی نوێ دەکرێتە ناو مەشکەی نوێوە و هەردووکیان پارێزراو دەبن.»
زیندووکردنەوەی کچێک و چاککردنەوەی ژنێک
18کاتێک ئەمانەی دەفەرموو، یەکێک لە پێشەوایانی کەنیشت9:18 پێشەوای کەنیشت. هات و کڕنۆشی بۆ برد و گوتی: «هەر ئێستا کچەکەم مرد، بەڵام وەرە دەستی لەسەر دابنێ، زیندوو دەبێتەوە.» 19عیساش هەستا و لەگەڵی چوو، قوتابییەکانیش دوایان کەوتن.
20هەر لەو کاتەدا ژنێک کە ماوەی دوازدە ساڵ بوو خوێنبەربوونی هەبوو، لە دواوە لێی نزیک بووەوە و دەستی لە چمکی کراسەکەی دا، 21چونکە لە دڵی خۆیدا گوتی: «ئەگەر تەنها دەست لە کراسەکەی بدەم، چاکدەبمەوە.»
22عیسا ئاوڕی دایەوە، بینی و فەرمووی: «کچم دڵنیابە، باوەڕەکەت تۆی چاککردەوە.» ژنەکە دەستبەجێ چاک بووەوە.
23کاتێک عیسا چووە ماڵی پێشەواکە، شیوەنگێڕان9:23 لەلای جولەکەکان باو بووە کە بە شمشاڵ لێدان شیوەن بۆ مردوو بگێڕن وەک سەردولکەبێژ. و خەڵکێکی زۆری بینی کە دەنگەدەنگیان دەکرد، 24فەرمووی: «لاچن، کچەکە نەمردووە، بەڵکو نوستووە.» ئەوانیش پێی پێکەنین. 25کاتێک خەڵکەکە دەرکران، هاتە ژوورەوە و دەستی کچەکەی گرت، کچەش هەستایەوە. 26ئەم هەواڵەش بە هەموو ئەو ناوچەیەدا بڵاو بووەوە.
چاککردنەوەی دوو کەسی نابینا
27کاتێک عیسا بەوێدا تێدەپەڕی، دوو کەسی نابینا دوای کەوتن، هاواریان دەکرد و دەیانگوت: «کوڕی داود، بەزەییت پێماندا بێتەوە.»
28کاتێک هاتە ماڵەوە، کەسە نابیناکان هاتنە لای. عیساش پێی فەرموون: «باوەڕتان بەوە هەیە کە من بتوانم ئەمە بکەم؟»
وەڵامیان دایەوە: «بەڵێ گەورەم.»
29ئینجا ئەویش دەستی لە چاویان دا و فەرمووی: «با بەگوێرەی باوەڕتان بۆتان ببێت.» 30ئیتر بیناییان بۆ گەڕایەوە، عیساش بە توندی ئاگاداری کردنەوە: «ئاگاداربن با کەس نەزانێت.» 31بەڵام ئەوان ڕۆیشتن و هەواڵی ئەویان لە هەموو ناوچەکەدا بڵاوکردەوە.
لاڵێک دەکەوێتە قسەکردن
32کاتێک دوو کابراکە دەچوونە دەرەوە، چەند کەسێک لاڵێکیان هێنایە لای عیسا کە ڕۆحی پیسی تێدابوو. 33کاتێک ڕۆحە پیسەکە دەرکرا، لاڵەکە قسەی کرد. خەڵکەکەش سەرسام بوون و گوتیان: «هەرگیز شتی لەم جۆرە لە ئیسرائیلدا نەبینراوە.»
34بەڵام فەریسییەکان گوتیان: «بە شای ڕۆحە پیسەکان ڕۆحی پیس دەردەکات.»
دروێنەی زۆر و سەپانی کەم
35عیسا بە هەموو شار و گوندەکاندا دەگەڕا، لە کەنیشتەکانیان خەڵکی فێر دەکرد و مزگێنی پاشایەتییەکەی ڕادەگەیاند و هەموو نەخۆشی و نەساغییەکی چاک دەکردەوە. 36کاتێک خەڵکەکەی بینی دڵی پێیان سووتا، چونکە وەک مەڕی بێ شوان پەرێشان و سەرلێشێواو بوون. 37جا بە قوتابییەکانی فەرموو: «دروێنە زۆرە، بەڵام سەپان9:37 سەپان: پاڵە، وەرزێر، ئەو کەسەی دەغڵ و دان دەدروێتەوە. کەمە. 38لەبەر ئەوە داوا لە خاوەنی دروێنە بکەن تاکو سەپان بۆ دروێنەکەی بنێرێت.»
Jesus botar en förlamad man
(Mark 2:3-12; Luk 5:18-26)
1Jesus steg sedan i en båt och åkte över till staden där han bodde. 2Där kom de till honom med en förlamad man som låg på en bår. Och när Jesus såg deras tro, sa han till den förlamade: ”Var vid gott mod, min son. Dina synder är förlåtna.”
3Några av de skriftlärda sa då för sig själva: ”Han hädar9:3 Att häda är vanligtvis att håna och tala illa om något heligt, men här har det en ännu djupare innebörd: man ansåg att endast Gud kunde förlåta synder och menade därmed att Jesus hädade genom att göra sig själv till Gud. ju!” 4Men Jesus visste vad de tänkte och frågade dem: ”Varför tänker ni onda tankar i era hjärtan? 5Vilket är lättare, att säga: ’Dina synder är förlåtna’, eller: ’Res dig upp och gå?’ ” 6”Men för att ni ska veta att Människosonen har makt att förlåta synder här på jorden,” – nu talade han till den förlamade: ”Res dig upp, ta din bår och gå hem!” 7Och mannen reste sig och gick hem.
8När folket såg vad som hände blev de alldeles förskräckta, och de hyllade Gud för att han gett sådan makt till människor.
Jesus kallar en tullindrivare att följa honom
(Mark 2:14-17; Luk 5:27-32)
9När Jesus gick vidare därifrån fick han se en tullindrivare som hette Matteus sitta utanför tullhuset. ”Kom och följ mig”, sa Jesus till honom. Och Matteus reste sig och följde Jesus.
10När Jesus senare åt i hans hus, fanns där många tullindrivare och syndare som åt tillsammans med honom och lärjungarna.
11Fariseerna var upprörda. ”Hur kan er mästare äta tillsammans med tullindrivare och syndare?” frågade de Jesus lärjungar. 12Men Jesus hörde det och sa: ”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. 13Gå härifrån och försök förstå vad som menas med detta: ’Jag vill hellre ha nåd än slaktoffer.’9:13 Se Hos 6:6. Jag har nämligen inte kommit för att kalla rättfärdiga utan syndare.”
Jesus svarar på en fråga om fasta
(Mark 2:18-22; Luk 5:33-39)
14En dag kom Johannes döparens lärjungar till Jesus och frågade honom: ”Varför fastar inte dina lärjungar som vi och fariseerna gör?”
15Jesus svarade: ”Bröllopsgästerna kan väl inte sörja medan brudgummen är hos dem? Men en dag ska han tas ifrån dem, och då kommer de att fasta. 16Ingen lagar ett gammalt klädesplagg med ett stycke nytt, okrympt tyg, för då krymper det nya tyget och river sönder plagget, så att hålet blir ännu större. 17Och ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar, för när vinet jäser sprängs säckarna och blir förstörda, och vinet rinner ut. Nej, nytt vin häller man i nya säckar, för då har man både vin och säckar kvar.”
Jesus botar en kvinna med blödningar och uppväcker en död flicka
(Mark 5:22-43; Luk 8:41-56)
18Under tiden som Jesus sa detta kom en föreståndare och föll ner inför honom. ”Min dotter har just dött”, sa han. ”Kom och lägg händerna på henne, så får hon liv igen.”
19Då reste sig Jesus och följde med mannen, tillsammans med sina lärjungar. 20Men då kom en kvinna, som under tolv års tid lidit av blödningar. Hon närmade sig Jesus bakifrån och rörde vid tofsen på hans mantel, 21för hon tänkte: ”Om jag bara får röra vid hans kläder så kommer jag att bli frisk.” 22Då vände Jesus sig om och fick se henne: ”Min dotter”, sa han, ”var inte orolig!9:22 Enligt lagen var en kvinna med blödningar oren och därmed ovärdig att komma inför Gud, och alla som nuddade vid henne eller hennes kläder blev orena. De måste sedan gå igenom särskilda reningsceremonier. Jfr 3 Mos 15:19-30. Din tro har gjort dig frisk9:22 Det grekiska ordet är detsamma som används för rädda, frälsa..” Och från den stunden var kvinnan frisk.
23När Jesus sedan kom fram till föreståndarens hus och såg flöjtblåsarna och folkskaran som klagade högljutt, 24sa han: ”Gå ut härifrån. Flickan är inte död, hon sover.”
Då hånskrattade de åt honom. 25Men när folket hade körts ut ur huset, gick Jesus in i rummet där flickan låg och tog henne i handen. Och genast reste hon sig upp. 26Ryktet om detta spred sig sedan i hela området.
Jesus botar blinda och stumma
27När Jesus gick därifrån följde två blinda män efter honom och ropade: ”Jesus, Davids Son,9:27 Davids Son var en titel som judarna gav Messias. förbarma dig över oss!” 28De gick efter honom ända in i det hus där han bodde. Och Jesus frågade dem: ”Tror ni att jag kan göra det?”
”Ja, Herre”, svarade de. ”Det gör vi.”
29Då rörde han vid deras ögon och sa: ”Eftersom ni tror, ska det också bli så.” 30Och plötsligt kunde de se.
Jesus varnade dem sedan strängt för att berätta detta för någon, 31men trots det var ryktet om honom snart ute över hela trakten.
32När de båda männen var på väg ut, kom man till Jesus med en besatt man som inte kunde tala. 33Jesus drev då ut den onda anden, och den stumme började tala. Folk blev häpna och sa: ”Aldrig förr har något sådant hänt i Israel!”
34Men fariseerna sa: ”Han driver ut de onda andarna med hjälp av de onda andarnas härskare.”
Jesus uppmanar sina lärjungar att be om arbetare
35Jesus vandrade omkring i alla städer och byar och undervisade i synagogorna. Och vart han än kom förkunnade han evangeliet om riket, och han botade alla slags sjukdomar och plågor. 36När han såg människorna kände han medlidande med dem, eftersom de var nedslagna och hjälplösa, som får utan herde.
37”Skörden är stor, men arbetarna är få”, sa han till sina lärjungar. 38”Be därför skördens Herre att han skickar ut fler arbetare på fälten.”
