1And God blessed Noah and his sons, and said unto them, Be fruitful, and multiply, and replenish the earth. 2And the fear of you and the dread of you shall be upon every beast of the earth, and upon every fowl of the air, upon all that moveth upon the earth, and upon all the fishes of the sea; into your hand are they delivered. 3Every moving thing that liveth shall be meat for you; even as the green herb have I given you all things. 4But flesh with the life thereof, which is the blood thereof, shall ye not eat. 5And surely your blood of your lives will I require; at the hand of every beast will I require it, and at the hand of man; at the hand of every man’s brother will I require the life of man. 6Whoso sheddeth man’s blood, by man shall his blood be shed: for in the image of God made he man. 7And you, be ye fruitful, and multiply; bring forth abundantly in the earth, and multiply therein.
8¶ And God spake unto Noah, and to his sons with him, saying, 9And I, behold, I establish my covenant with you, and with your seed after you; 10And with every living creature that is with you, of the fowl, of the cattle, and of every beast of the earth with you; from all that go out of the ark, to every beast of the earth. 11And I will establish my covenant with you; neither shall all flesh be cut off any more by the waters of a flood; neither shall there any more be a flood to destroy the earth.
12And God said, This is the token of the covenant which I make between me and you and every living creature that is with you, for perpetual generations: 13I do set my bow in the cloud, and it shall be for a token of a covenant between me and the earth. 14And it shall come to pass, when I bring a cloud over the earth, that the bow shall be seen in the cloud: 15And I will remember my covenant, which is between me and you and every living creature of all flesh; and the waters shall no more become a flood to destroy all flesh. 16And the bow shall be in the cloud; and I will look upon it, that I may remember the everlasting covenant between God and every living creature of all flesh that is upon the earth. 17And God said unto Noah, This is the token of the covenant, which I have established between me and all flesh that is upon the earth.
18¶ And the sons of Noah, that went forth of the ark, were Shem, and Ham, and Japheth: and Ham is the father of Canaan.9.18 Canaan: Heb. Chenaan 19These are the three sons of Noah: and of them was the whole earth overspread. 20And Noah began to be an husbandman, and he planted a vineyard: 21And he drank of the wine, and was drunken; and he was uncovered within his tent. 22And Ham, the father of Canaan, saw the nakedness of his father, and told his two brethren without. 23And Shem and Japheth took a garment, and laid it upon both their shoulders, and went backward, and covered the nakedness of their father; and their faces were backward, and they saw not their father’s nakedness.
24And Noah awoke from his wine, and knew what his younger son had done unto him. 25And he said, Cursed be Canaan; a servant of servants shall he be unto his brethren. 26And he said, Blessed be the LORD God of Shem; and Canaan shall be his servant.9.26 his servant: or, servant to them 27God shall enlarge Japheth, and he shall dwell in the tents of Shem; and Canaan shall be his servant.9.27 enlarge: or, persuade
28¶ And Noah lived after the flood three hundred and fifty years. 29And all the days of Noah were nine hundred and fifty years: and he died.
Guds förbund med Noa
1Gud välsignade Noa och hans söner och sa till dem: ”Var fruktsamma, föröka er och uppfyll jorden!
2Alla vilda djur och fåglar, allt som rör sig på marken, och fiskar i haven kommer att vara rädda och känna skräck för er, för jag har ställt dem under er makt. 3Allt levande som rör sig ska vara er föda, liksom jag gett de gröna växterna. 4Men ät aldrig kött som har blod, dess liv,9:4 Hebreiskans nefesh, som ordagrant betyder själ, betecknar ofta liv. i sig. 5Ert eget blod9:5 Se not till 9:4. ska jag utkräva vedergällning för. Jag ska utkräva den av varje djur, och av människor ska jag utkräva en annan människas liv om någon dödar en annan.
6Den som utgjuter en annan människas blod,
hans blod ska utgjutas av en människa,
för Gud gjorde människan till sin avbild.
7Var fruktsamma, föröka er och bli en stor mängd på jorden!”
Regnbågen
8Sedan sa Gud till Noa och hans söner: 9”Jag upprättar nu ett förbund med er och era ättlingar 10och med alla levande varelser med er, alla fåglar och boskapsdjur och vilda djur, alla som kom ut ur arken. 11Jag ska upprätthålla mitt förbund med er och aldrig mer låta flodvattnen utplåna allt liv och fördärva jorden.”
12Gud sa: ”Jag ska sätta ett tecken på förbundet mellan mig och er och alla levande varelser som är med er för alla kommande generationer: 13min regnbåge sätter jag bland molnen. Den ska vara tecknet för förbundet mellan mig och jorden. 14När jag sänder moln över jorden, kommer regnbågen att synas bland molnen, 15och jag ska komma ihåg mitt förbund med er och med varje levande varelse och aldrig mer låta vattnet övertäcka jorden och utplåna allt liv. 16När regnbågen är i skyn, ska jag komma ihåg det eviga förbundet mellan Gud och alla slags levande varelser på jorden.” 17Och Gud sa till Noa: ”Detta är tecknet på det förbund jag instiftat mellan mig och allt levande på jorden.”
Förbannelse över Kanaan
18Noas tre söner som kom ut ur arken hette Sem, Ham och Jafet. (Ham var Kanaans far.) 19Alla folken på jorden härstammar från dessa Noas tre söner.
20Noa blev lantbrukare och planterade en vingård. 21En dag när han var drucken och låg naken i sitt tält, 22såg Ham, Kanaans far, sin far ligga där naken och gick ut och berättade det för sina två bröder. 23Då tog Sem och Jafet en mantel, höll den över sina axlar och gick in baklänges i tältet och täckte sin fars nakenhet, medan de tittade åt ett annat håll för att inte se sin far naken. 24När Noa vaknade ur sitt rus och fick reda på vad hans yngste son hade gjort honom, 25sa han:
”Kanaan ska vara förbannad
och vara den lägste av sina bröders slavar.”
26Sedan sa han:
”Välsignad är Herren, Sems Gud.
Må Kanaan vara deras slav.
27Må Gud låta Jafet växa och leva tillsammans med Sem
och Kanaan vara deras slav.”
28Noa levde ytterligare 350 år efter floden 29och var 950 år gammal när han dog.
